Spelling suggestions: "subject:"konkret"" "subject:"konkreta""
71 |
Matematikundervisning ur ett multimodalt perspektivSandell, Frida, Kinnbo, Julia January 2013 (has links)
Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet.
|
72 |
Konkret matematik - en del av undervisningenOrmsby, Jenny January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av konkret material som en del i sin vardagliga undervisning och hur de i så fall använder sig av det. I denna undersökning är innebörden av konkret matematik ett tydligt objekt som kan upplevas genom kroppens sinnen och som kan användas i det verkliga livet. Undersökningen begränsades till de tre första åren av grundskolan där fem lärare från två olika kommuner deltog. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där observationer används som stimuli till de intervjuer som genomfördes. Undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av konkret matematik i större eller mindre utsträckning som en del i sin undervisning. De kunde inte ange hur stor del av deras undervisning i matematik som bestod av ett konkret arbetssätt. Lärarna beskrev ett varierat arbetssätt i matematik där den enskilda eleven är i fokus. Lärarna arbetar med konkret matematik genom kroppen, sinnena och material som de förankrar i elevernas verklighet och vardag. Samtliga lärare utom en visar på en djup förståelse av vad konkret matematik är. Samtliga lärare såg möjligheter och begränsningar med att använda konkret matematik i undervisningen. Möjligheterna visar att konkret matematik kan synliggöra för eleverna och att de genom det konkreta får en möjlighet till förståelse. Flertalet av lärarna påpekade även variation som en möjlighet genom att eleverna får olika former av lärandesituationer som kan väcka en nyfikenhet hos eleverna. Lärarna såg dock fler begränsningar än möjligheter med användandet av konkret matematik. Personal, utrymme, pengar, tid och lek var begränsningar som framkom i studien. Även då studiens resultat från lärarna visar fler begränsningar än möjligheter åskådliggör lärarna ändå olika metoder att komma från begränsningarna och vända dem till möjligheter istället.
|
73 |
Konkretisera mera : En intervjustudiestudie om lärares och specialpedagogers upplevelser av användandet av konkret material i matematikundervisningen på mellanstadiet. / Make math more concrete : A qualitative interviewstudy of teachers´and specialeducation teachers´experiences of the use of concrete materials in middel School mathematics teachingBroman, Annelie, Jonasson Palmqvist, Helen January 2023 (has links)
Allt fler elever får svårigheter i matematikämnet och undervisningen är till stor del läroboksstyrd. Detta gynnar inte alla elever. Undervisningen bör vara mer varierad och innehålla fler uttrycksformer och synliggöras med stöd av konkret material för att tillgodose elevers olika behov. Övergången från den konkreta fasen till den abstrakta fasen främjas genom laborativt arbete. Denna studie grundar sig på frågan om hur tillgängligheten av konkret material i matematikundervisningen på mellanstadiet ser ut. Syftet med studien var att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers upplevelser av användandet av konkret material och dess betydelse för elevers lärande i matematik på mellanstadiet. Studien var kvalitativ och baserad på nio intervjuer med lärare och specialpedagoger. De teoretiska ramverken som studien utgick ifrån var det sociokulturella perspektivet med medierande verktyg i fokus samt Bruners teori om upplevelsestadier. Resultatet visade att lärarna och specialpedagogerna har en positiv inställning till konkret material på mellanstadiet och att det gynnar lärandet i att gå från det konkreta till det abstrakta. Lärarnas och specialpedagogernas upplevelser var att aktiviteter med konkret material också höjer elevernas motivation, vilket leder till en mer positiv inställning till ämnet. Samtidigt visade studien att tillgängligheten av konkret material varierar på skolorna och att det finns faktorer som begränsar användandet i praktiken. Stora elevgrupper, elevers ovilja, brist på material och kunskap om material var några anledningar. Att inte hinna med matematikbokens alla delar angavs också som ett hinder då det tar tid att arbeta laborativt. Samtidigt visade resultatet att förutsättningar för att arbeta mer varierat finns, då det är lärarna som styr över lektionens innehåll. Resultatet visade att lärarens roll är avgörande i vad för material som används och hur det används. Lärarens kunskaper om material är av betydelse då materialet i sig inte leder till utveckling. Slutsatsen är att konkret material behövs på mellanstadiet för att fler elever ska få ökad förståelse för det matematiska innehållet och uppnå det abstrakta tänkandet.
|
74 |
När orden inte räcker till : En studie om olika representationsformers betydelse för att synliggöra matematiken i grundskolans matematikundervisningRehnberg, Karin, Kerstin, Olsson January 2023 (has links)
Denna studies syfte var att få mer kunskap om hur lärare kan synliggöra matematiken i sin undervisning i grundskolan, med hjälp av olika representationsformer. Vi valde semistrukturerade intervjuer som metod och 12 legitimerade och verksamma lärare deltog. Studiens resultat tyder på att olika representationsformer används av lärare för såväl yngre som äldre elever, även om lärare till äldre elever också talade om betydelsen av en successiv övergång till det abstrakta. Resultatet visade att lärare synliggör matematiken med hjälp av kroppen och rösten, konkret material, illustrationer, verbalt språk samt symboler. Möjligheter som framträdde var att synliggörande underlättar elevers förståelse och kan upplevas lustfyllt. Hinder som framträdde var att synliggörandet tar mer tid och att det finns en risk för distraktion. Resultatet tyder på att elever som förstår hur olika representationer kan användas får en ökad självständighet i sitt kunskapsinhämtande. Vi fann också flera möjliggörande faktorer som påverkade undervisningen och elevers syn på materialet i klassrummet. En slutsats visar att elever bör ges utrymme att lära sig om olika representationsformer samt ges möjlighet att använda dessa i sin matematikutveckling. En för snabb övergång från det konkreta till det abstrakta riskerar att elever inte tillägnar sig den förståelse som krävs för högre studier i matematik.
|
75 |
Konkret material inom matematik : Tillgång och nyttjande i undervisningenSvensson, Linda, Johansson, Maria January 2023 (has links)
Forskning har visat att konkret material har en positiv inverkan på elevers resultat inom ämnet matematik. För att lärare ska kunna använda konkret material i undervisningen behöver det finnas tillgängligt på skolor, vilket få tidigare studier undersökt. Denna studies syfte är att få ökad kunskap om lärares användning av konkret material i årskurserna F-3 inom matematikundervisningen. Tillgången till material på svenska skolor, samt i vilken omfattning det används undersöktes. Till undersökningen valdes en kvantitativ metod. Genom en webbaserad enkät som innehöll 13 frågorsamlades data in från 40 behöriga lärare. Resultatet visade att alla respondenter hade tillgång till konkret material och många menade att det passade för alla elever. Hälften av respondenterna hade tillgång till pedagogiskt utformat material, medan alla hade någon form av vardagliga föremål. I vilken omfattning materialet användes svarade flertalet att det används vid genomgångar och alla använder det för att förtydliga för elever vid behov. Inom hur många matematiska områden det konkreta materialet användes, framkom ingen skillnad utifrån antal elever i klassen. Slutsatsen är att skolorna där studiens respondenter arbetar både har hög tillgång till och stor variation av konkret material, samt att det används i stor omfattning.
|
76 |
Konkret material inom matematiken : Ett komplement i undervisningen vid arbete med tiokamraternaLarsson, Anna, Eriksson, Lovisa January 2023 (has links)
Forskning har visat att användandet av konkret material i matematikundervisningen ökar elevers motivation till inlärning samt attlärare får lättare att differentiera sin undervisning. Denna studies syfte är att få ökad kunskap om lärares syn på användning av konkret material i undervisning om addition med tiokamraterna. Till undersökningen valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Genom en webbaserad enkät med nio flervalsfrågor samt en fritextfråga samlades data in från 19 lärare i Jämtlands län. Enkäten skickades via e-post till lärare och rektorer i Jämtlands län. Resultatet visade att 63 procent av respondenterna anser atteleverna har lättare att befästa 10-kamraterna vid arbete med konkret material, medan 26 procent anser att det stämmer till viss del. För att ta till sig den generella matematiken som är abstrakt behöver eleverna kunna koppla samman den konkreta matematiken med de abstrakta matematiska symbolerna. Samtliga respondenter anser att användandet av konkret material i undervisningen om tiokamraterna bidrar till att eleverna klarar övergången mellan konkret och abstrakt representation bättre. Vidare visade resultatet även att användningen av konkret material i undervisningen gör den mer lustfylld, samt att många av de konkreta material som lärarna använder bidrar till att undervisningen blir mer vardagsnära
|
77 |
Laborativt material - ett hjälpmedel för lärare i matematikundervisning / Manipulative material - a tool for teachers in mathematics educationNilsson, Linda, Najdanovski, Nellie January 2023 (has links)
Den här systematiska litteraturstudien utforskar det laborativa materialet och olika tolkningar av materialet. Lärares kunnighet, samt elevers tolkningar av det laborativa materialet påverkar hur materialet används. Vilket i sin tur påverkar om det laborativa materialet kommer att hjälpa eleverna eller stjälpa dem. Syftet med studien är att undersöka om laborativt material kan hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta inom matematiken. Den här systematiska litteraturstudien har utgått från 17 vetenskapliga artiklar som analyserats för att kunna besvara frågeställningen. Majoriteten av artiklar påvisade att det laborativa materialet hade en positiv effekt på lärande kring det konkreta till abstrakta. Flera av artiklarna tog upp vikten av lärarens kunskap och synsätt på det laborativa materialets användningsområde. Utifrån granskad litteratur påvisar resultaten att det laborativa materialet kan bidra till ökad förståelse för övergången mellan det konkreta och abstrakta. Dock påvisade det att lärarens förmåga och inställning för materialet påverkar hur elevernas inlärning blir. Diskussionen i denna studie tar upp olika synvinklar på laborativt material och vikten av lärares sakkunnighet om materialen belystes. Förslag på vidare forskning utifrån den här systematiska litteraturstudien är att göra en studie kring användningen av laborativt material kunnat jämföras mellan olika skolor. Eller en studie kring hur det laborativa materialet kan hjälpa flerspråkiga elever när språket inte räcker till.
|
78 |
Bråkigt lärande i matematiken : En analys av matematikläroböckerMånsson, Jonathan, Stenström, Alexander January 2023 (has links)
No description available.
|
79 |
Konkret material i matematikundervisningen : En litteraturstudie om lärares och lärarstudenters syn på konkret materialClarström, Agnes, Andersson, Lova, Morelius, Malin January 2024 (has links)
I litteraturstudien utforskas hur lärare och lärarstudenters syn på konkret material i matematikundervisningen förhåller sig till forskning inom matematikdidaktiken och om det finns skillnader mellan de båda grupperna. Sökningarna genomfördes i vetenskapliga databaser där åtta artiklar valdes ut. Artiklarna analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultatet visar att både lärare och lärarstudenter ser fördelar med det konkreta materialet och har en övervägande positiv inställning till dess användning i matematikundervisningen. Båda parter lyfter att materialet ökar intresset, engagemanget och förståelsen hos eleverna samtidigt som det främjar samarbete och ansvarstagande. De nämner även att materialet behöver kompletteras med andra metoder. Det som skiljer dem åt är erfarenhet och praktiska aspekter. Lärarna nämner klassrumshantering och resurskrav medan lärarstudenterna önskar tydligare riktlinjer för användandet av det konkreta materialet.
|
80 |
Det laborativa matematikklassrummet : Ett arbetssätt för att komplettera läroböckernaMagnusson, Linnéa, Mårtensson, Elin, Carlsson, Ninni January 2024 (has links)
Dagens matematikundervisning är styrd av läroböcker vilket inte möter alla elevers behov och behöver därför kompletteras. Ett alternativ är att använda ett laborativt arbetssätt som kan tillämpas på alla elevers inlärningsstilar och den kunskapsnivå de befinner sig på. Syftet med den här litteraturstudien var att synliggöra det laborativa klassrummet och vilka faktorer som gör en lektion framgångsrik samt lärares uppfattning kring hur eleverna gynnas av det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen. Studien har utgått från åtta artiklar där samtliga har utgått från ett lärarperspektiv. En tematisk analys har genomförts och resulterat i fem övergripande faktorer: läraren, arbetsmiljön, varierat arbetssätt, elevernas inlärning och individuella aspekter. Resultatet visar att läraren besitter den mest betydande rollen för hur framgångsrik undervisningen blir för elevernas inlärning. Lärares övertygelse och kunskap kring ett laborativt arbetssätt påverkar vilken effekt det konkreta materialet får för eleverna. Det framkommer att lärarens uppfattning kring elevernas inlärning med ett laborativt arbetssätt är att deras begreppsförmåga, kognitiva förmåga och sociala förmåga utvecklas. Litteraturstudiens slutsatser är att läraren har en betydande roll för hur framgångsrik den laborativa undervisningen blir där även klassrumsmiljön påverkar kvaliteten. Lärares uppfattningar och forskning är överens om att elevernas inlärning gynnas av ett laborativt arbetssätt.
|
Page generated in 0.0321 seconds