Uppsatsen behandlar konkurrens- och upphandlingsrätten. Den syftar till att klargöra när det kan uppstå parallell tillämpning av områdena samt att analysera hur de samverkar. Avseende konkurrenslagstiftningen behandlas den s.k. konkurrensbegränsningsregeln, som stadgar att konkurrensbegränsande samarbeten mellan företag är förbjudna. Särskilt behandlas företagsbegreppet och dess avgränsning mot upphandlande myndigheter. Avseende företagsbegreppet kan konstateras att det har givits ett vidsträckt tillämpningsområde genom målet Höfner. I målet fastställde EU-domstolen att företagets juridiska form och finansiering saknar betydelse. Genom målet FENIN har denna tolkning blivit mer snäv. Av målet FENIN följer exempelvis att kommunala företag vid offentliga upphandlingar kan falla utanför företagsbegreppet när de köper in för intern användning. Det framkommer av målet EasyPay att företag som har en koppling till ett allmännyttigt system behöver kunna särskilja sin verksamhet från systemet för att kunna räknas som företag och omfattas av konkurrensreglerna. Målen påvisar att offentliga organ kan undkomma konkurrenslagstiftningen. De visar även att lagstiftningen för att förbjuda konkurrensbegränsande åtgärder inte är tillräckliga. Upphandlande myndigheter kan därför agera konkurrensbegränsande, trots att KL söker förbjuda konkurrensbegränsningar. Det föreligger en skillnad i tillämpning av exempelvis konkurrensbegränsningsregeln, beroende på om det är en privat eller offentlig aktör som agerar. Från en konkurrensrättslig synvinkel är resultatet inte önskvärt, eftersom konkurrensbegränsningar inte är beroende av den som handlar. I uppsatsens kapitel om upphandling sätts fokus på de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna: likabehandlingsprincipen, icke-diskrimineringsprincipen, transparensprincipen, principen om ömsesidigt erkännande samt proportionalitetsprincipen. Särskild uppmärksamhet lämnas till det nya upphandlingsdirektivet och dess art. 18 som stadgar konkurrensprincipen. Det kan tänkas att konkurrensprincipen kan komma att fungera som påtryckningsmedel för att upphandlande myndigheter ska ta större hänsyn till konkurrensen.

<p>Priserna på byggmaterial i Sverige är idag höga och utgör cirka 40 procent av den totala</p><p>byggkostnaden. Samtidigt finns det betydligt billigare byggmaterial ute i Europa. Författaren</p><p>till denna uppsats har mot denna bakgrund kommit fram till följande problemformulering: hur</p><p>bedömer byggentreprenadsföretagen konkurrensen inom byggmaterialbranschen i Halmstad?</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur konkurrensen fungerar i Halmstad och förklara de</p><p>konkurrenshinder som finns. Undersökningens metod är kvalitativ och författaren har</p><p>intervjuat fyra personer inom entreprenadbranschen. Deras synpunkter presenteras i empirin</p><p>för att sedan analyseras gentemot den teoretiska referensramen. Genom analysen har</p><p>författaren kunna presentera slutsatser i ämnet. Byggmaterialbranschen i Halmstad består i</p><p>huvudsak endast av två aktörer, vilket kännetecknar en oligopolmarknad. På den marknaden</p><p>som vänder sig mot konsument finns det betydligt fler alternativ. De större</p><p>entreprenadföretagens avtal med leverantörer utgör ett konkurrenshinder. Våra bostäder är</p><p>idag en statussymbol som kännetecknas av hög kvalité och välkända varumärken. Dessa</p><p>varumärken finns uteslutande att inhandla på den inhemska marknaden med begränsad</p><p>konkurrens. Som en följd av kundernas krav motverkar import på byggmaterial och därmed</p><p>konkurrens.</p>

Priserna på byggmaterial i Sverige är idag höga och utgör cirka 40 procent av den totala byggkostnaden. Samtidigt finns det betydligt billigare byggmaterial ute i Europa. Författaren till denna uppsats har mot denna bakgrund kommit fram till följande problemformulering: hur bedömer byggentreprenadsföretagen konkurrensen inom byggmaterialbranschen i Halmstad? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur konkurrensen fungerar i Halmstad och förklara de konkurrenshinder som finns. Undersökningens metod är kvalitativ och författaren har intervjuat fyra personer inom entreprenadbranschen. Deras synpunkter presenteras i empirin för att sedan analyseras gentemot den teoretiska referensramen. Genom analysen har författaren kunna presentera slutsatser i ämnet. Byggmaterialbranschen i Halmstad består i huvudsak endast av två aktörer, vilket kännetecknar en oligopolmarknad. På den marknaden som vänder sig mot konsument finns det betydligt fler alternativ. De större entreprenadföretagens avtal med leverantörer utgör ett konkurrenshinder. Våra bostäder är idag en statussymbol som kännetecknas av hög kvalité och välkända varumärken. Dessa varumärken finns uteslutande att inhandla på den inhemska marknaden med begränsad konkurrens. Som en följd av kundernas krav motverkar import på byggmaterial och därmed konkurrens.

I denna uppsats redogörs för definitionen av intraorganisatorisk konkurrens mellan enheter inom en organisation. Vi beskriver de underliggande faktorer som anses uppmuntra till förekomsten av intern konkurrens, samt potentiella konsekvenser därav. Tidigare forskning i ämnet har nästan uteslutande inriktat sig mot multinationella företag på marknader som anses vara teknologidrivna. Resultaten har visat på att intern konkurrens i vissa fall kan göra organisationer mer flexibla, utmana status quo och motivera anställda till att prestera bättre. Denna studie har gjort en distinkt avgränsning med avseende på val av studieobjekt, för att undersöka tillämpligheten av aktuella teorier hos ett medelstort företag. Med hjälp av respondenter och det teoretiska ramverket, besvaras vår forskningsfråga: Hur ter sig de bakomliggande faktorerna för intern konkurrens på ett medelstort företag? Resultatet av denna studie visar på att hård konkurrens ute på marknaden, kan vara en bidragande faktor till intern konkurrens hos en organisation. Dessutom visar studien på brister i den teoretiska modellen avseende intern konkurrens på enhetsnivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den priskonkurrens som råder mellan detaljister påverkar relationen till producenter. Uppsatsen syftar även till att täcka det kunskapsgap som finns inom området och bidra till en ökad förståelse kring den rådande priskonkurrensen. Denna uppsats ämnar tillämpas på den svenska marknaden för hemelektronik. Vi har tillämpat en kvalitativ metod då vår studie ämnar få en förståelse för ett specifikt fenomen. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med relevanta respondenter som har en koppling till hemelektronikbranschen. Utifrån vår studie har vi kommit fram till slutsatsen att priskonkurrensen påverkar relationen mellan detaljist och producent inom hemelektronikbranschen. När aktörer tvingas förhandla fram bättre villkor för att överleva påverkas relationerna genom att negativa spänningar uppstår. Vidare skapas påfrestningar i relationen när detaljister och producenter går in på varandras försäljningsområden. För att skapa konkurrensfördelar närmar sig aktörerna varandra i värdekedjan vilket också påverkar relationerna. Till följd av priskonkurrensen har även personliga besök mellan detaljist och producent minskat vilket bidragit till att båda parter känner sig bortprioriterade. Vi drar även slutsatsen att maktskiftningar har en påverkan på relationen då producenter idag kan känna att de befinner sig i underläge. / The purpose of this thesis is to investigate whether the price competition between retailers affect the relationship with the producers. The thesis also aims to cover the knowledge gaps that exist in the area and contribute to an increased understanding of the prevailing price competition. This thesis intends to apply to the Swedish market for consumer electronics. We conducted a qualitative approach since our study intends to gain an understanding of a particular phenomenon. Empirical data were collected through semi-structured interviews with relevant respondents that have a connection to the consumer electronics industry. Our conclusion is that price competition affects the relations between retailer and producer in the consumer electronics industry. The relation is influenced by tensions as a consequence of forcing operators to negotiate better conditions for survival. Further, it creates strains in the relation when retailers and manufacturers can enter each other's sales areas. The relation is also affected in such a way that actors come closer together in the value chain in order to create competitive advantages. As a result of price competition personal visits between retailer and producer decreased, which contributed that both parties feel less prioritized. We also conclude that the power shifts have an impact on the relations because the producers feel that they have less power today.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att jämföra hur synen på konkurrens och destinationsmarknadsföring ser ut mellan de Skandinaviska huvudstäderna, med fokus på Stockholm, utifrån de officiella destinationsmarknadsföringsorganisationerna och konsulter inom turismbranschen. Metod: Denna studie omfattar en kvalitativ metod där personliga intervjuer har genomförts med sex respondenter relevanta för uppsatsens syfte. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska perspektiv består av teorier om konkurrens, destinationsmarknadsföring, place branding och image. Resultat: Mellan destinationsmarknadsföringsorganisationerna skiljer sig synen på marknadsföringen till viss del. Synen på konkurrensen visar en markant skillnad. Konsulternas syn på marknadsföringen skiljer sig åt i vad som bör marknadsföras för att vara som mest attraktiv. Konsulterna är till skillnad mot destinationsmarknadsföringsorganisationerna eniga om konkurrensen mellan huvudstäderna i Skandinavien. / Purpose: The purpose of this study is to compare how destination marketing organisations and external consultants in the tourism industry look at competition and destination marketing between the Scandinavian capitals with Stockholm as a basis. Method: This study includes a qualitative method which has been conducted by personal interviews with six respondents with relevans for this studies purpose. Theoretical perspektiv: This thesis theoretical perspektiv consist of theories about competitiveness, destination marketing, place branding and image. Conclusion: The view on destination marketing between the two studied destination marketing organisations differs to some extent, while the view on destination competition has a significant difference. The consultants view on destination marketing differ in what should be promoted to be the most attractive, but is opposed to the DMOs agreed on the competition between the Scandinavian capitals.

This thesis focuses on employers’ use of non-­‐solicitation of employees in commercial contracts within the union’s internal market and how this can result in restrictive practices in violation of European law. Using legal method, legal economic considerations, and guidance from modern American legal development in antitrust law, this thesis is aiming to investigate how this kind of anticompetitive cooperation in the European labor market should be assessed. The result seems to be that despite a distinct and pronounced restrictive approach to the application of EU competition rules in the labor market, there are strong incentives and not any legal impediment to apply Article 101 TFEU on no cold call agreements between employers.

Pengar får allt mer betydelse inom idrottsvärlden. Sponsorintäkter, publikintäkter samt merchandise ar viktiga inkomstkällor for föreningar. Pengarna används sedan till att bland annat betala sportchefer, tränare spelare, etc. Detta gäller framförallt större föreningar som håller till på elitnivå och i den har studien ska vi som författare försöka att belysa vad som kommer till uttryck bland fotbollstränare nar de talar om vad det innebär att ha avlönade spelare i ett amatörlag, samt hur det påverkar konstruktionen av laget. Urvalet i studien är från fotbollsföreningar från västra Sverige där sex stycken tränare har valts ut. Tillvägagångssättet vid datainsamlingen var intervjuer där vi som författare hade en ”face to face”- intervju med deltagarna. I studien visar det sig att tränarna ställer sig positivt till att avlöna vissa spelare i ett fotbollslag dock att det däremot kan missgynna de övriga spelarnas utveckling som fotbollsspelare.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilka effekter det kommande direktivet kan komma att få för konsumenters och företags rätt till skadestånd vid konkurrensrättsliga överträdelser. Författarna har även till syfte att diskutera varför skadeståndsregeln i 3 kap. 25 § KL inte används i så stor utsträckning. Följaktligen blir uppsatsen ämnad för parter, så som näringslivsorganisationer, konsumentorganisationer, domstolsväsendet samt akademien som vill undersöka studiet av konkurrensrättsliga överträdelser och som vill veta vad det nya direktivet kan ha för konsekvenser avseende skadestånd. Läsare ska kunna urskilja vilka möjligheter konsumenter och företag har till upprättelse genom det nya direktivet. Läsare av denna uppsats blir i realiteten jurister vid byråer, domstolar samt myndigheter. Eftersom förslaget till direktivs effekter ska diskuteras blir uppsatsen även ämnad för lagstiftaren.

Olika typer av företagssammanslagningar är i dag en vanlig företeelse på den europeiska marknaden och betraktas i många fall som ett led i företagens utveckling av sin verksamhet. Företag som är verksamma i EU uppmuntras att etablera sig på nya marknader och utvidga sin verksamhet till nya medlemsstater för konsumenternas största möjliga urval av såväl varor som tjänster. En förutsättning för upprätthållandet av gränsöverskridande handel och en fri konkurrens mellan EU:s medlemsländer är gemensamma regler som styr företagens och individers agerande. Konkurrensrättens betydelse har ökat de senaste årtionden, och fokus ligger idag på de regler som bekämpar konkurrensbegränsningar av olika former. Inom EU är den gemensamma konkurrensrätten det grundläggande rättssystemet, med betydelsefulla influenser från konkurrenslagstiftningen i USA. De huvudsakliga bestämmelserna i EU återfinns i artiklarna 101 och 102 FEUF, vilka förbjuder konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av dominerande ställning. En företagskoncentration uppstår genom en sammanslagning av två eller flera företag men kan även uppstå genom partiella förvärv. Av vikt är att en övergång av äganderätten sker i och med förvärvet. De företagskoncentrationer som uppfyller kraven för en gemenskapsdimension ska enligt koncentrationsförordningen anmälas till kommissionen för bedömning. Koncentrationsförordningen har även ett rekvisit som innebär att förvärvet ska leda till varaktig förändring av kontroll. Det förekommer förvärv som inte uppfyller kravet på varaktig förändring av kontroll men som likväl riskerar att skada konkurrensen. Transaktionen går under benämningen förvärv av minoritetsandelar och faller utanför koncentrationsförordningens tillämplighet. Det aktuella problemet i EU är att alla typer av förvärv av minoritetsandelar inte fångas upp av koncentrationsförordningen och faller utanför någon form av kontroll trots att effekterna av förvärvet kan vara skadligt för konkurrensen. Kommissionen har med bakgrund i detta tagit fram ett nytt förslag för att komma till rätta med den lucka som finns i nuvarande koncentrationsförordningen.