Under de senaste decennierna har arbetslivet förändrats med bland annat en minskning av fasta anställningar och en ökning av andra typer av anställningsformer. Tidigare forskning speglar vad som kallas det nya arbetslivet, vilket karaktäriseras av högre arbetsmarknadskonkurrens, krav på ökad flexibilitet och ökad kompentens. Detta väckte intresse för denna uppsats, med målsättning att belysa hur yrkesverksamma individer, utan fasta anställningar upplever det nya arbetslivet. Uppsatsen låter individen ta en central roll, genom en kvalitativ ansats med tio samtalsintervjuer, som därefter har analyserats tematiskt. Analysen visar att möjligheten att påverka och att kunna planera tid är viktiga faktorer för individen, men även att ledarskap och organisationens stabilitet har betydelse.

Competition is common between closely related species, no less between birds. For tits in temperate forests, competition for food and space is usually stronger during winter, as foraging opportunities are few. Many species with an otherwise broad diet, therefore,  start eating the same available food items and thus increase their overlap in the use of food resources. The purpose of this study was to investigate whether coal tits and marsh tits compete with each other. The observations were made in 10 selected locations with varying types of forests. In the study, 20 entrants and 20 blacks were observed for 5 minutes per individual. Every minute the position of the individual was noted in the tree.The results indicate an asymmetrical competition between the species because marsh tits changed its habitat use and were found lower in trees in the presence of coal tits, whereas coal tits did not change its habitat use in the presence of marsh tits. The movement by the Marsh tits can then reduce competition and give both species a better chance of living together. / Konkurrens är vanligt mellan närbesläktade arter, inte minst mellan fåglar. Konkurrensen om mat och boplatser blir oftast starkare på vinterhalvåret då det är svårare att hitta mat och många arter som annars föredrar olika sorters föda då börjar äta samma sort. Syftet med denna studie var att undersöka om svartmes och entita konkurrerar med varandra. Observationerna gjordes på 10 utvalda platser med varierande skogstyper. I studien observerades 20 entitor och 20 svartmesar i 5 minuter per individ. Varje minut noterades individens position i trädet. Resultaten visar att det kan förekomma en asymmetrisk konkurrens mellan arterna då entitan flyttade sig nedåt i höjdnivå i närvaro av svartmes, medan svartmes inte ändrade plats i närvaro av entita. Entitans nedflyttning kan då minska konkurrensen och ge båda arter bättre möjlighet till samlevnad.

Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur studenter i slutskedet avsin utbildning upplever övergången mellan studentliv och arbetsliv. Studien är avkvalitativ karaktär och empirin är genererad ur semistrukturerade intervjuer med tiostudenter som läser sin utbildning genom fristående kurser vid Linköpings universitet.Resultatet i undersökningen visar att studenter inom olika områden har skildauppfattningar om hur man upplever denna övergång samtidigt som många är överensom att konkurrens och krav är något som på arbetslivets sida ökar för varje år som går. Studien har ett tydligt fokus på den upplevda verkligheten hos studenterna och avståri stora drag från att dra slutsatser från statistik inom området.

This paper is about pupils choice of school. / Arbetet handlar om vilka faktorer som styr elevers val av gymnasieskola.

The rising trend with environmental certifications creates high pressure on the demand of property owners and results in many buildings requiring to be environmentally certified at the same time, both new and existing buildings. These environmental certifications give a stamp on how good the building's environmental and energy performances are. The competition in the real estate market is increasing and prices are rising on the real estate market. Many real estate companies strive to expand their portfolio with environmentally certified buildings. It has become a tool for property owners to use for their benefit, both financially and in terms of sustainability.This study aims to contribute to a comprehensive understanding and knowledge about the competitive perspective in environmental certifications in the real estate market for existing buildings. The study is of an investigative variety and contains three interviews with people who work in the real estate market and environmental certifications.This study aims to contribute to a comprehensive understanding and the business value of environmental certifications is examined and explained from both a theoretical and real point of view. The real estate market and environmental certifications are examined with reflections from experts to give the reader a good picture of environmental certifications. This contributes to an understanding of what the points and purpose of an environmental certification is and what they contribute to a property. The responses from the people in the interview study tended to be in the same direction with similar opinions and ideas. The interviews produced desired results and thoughts about a new perspective was proposed.

Det svenska samhället och dess konkurrenslagstiftning bygger på principer om frihandel och perfekt konkurrens där monopol i princip är förbjudna. Tanken bakom detta är att konkurrens är något bra som leder till välfungerande marknader. Den rivalitet som uppstår mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjänster till bättre kvalité och lägre priser än om konkurrensen inte funnits. Samhällskollektivet som helhet vinner också på konkurrens då det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsättning och en starkare internationell ställning i världshandeln – något som främjar samhällsekonomin. För att konkurrensen ska fungera på ett bra sätt måste marknadens aktörer hålla sig till samma spelregler. Dessa spelregler återfinns i konkurrenslagen. Lagen innehåller två centrala förbudsbestämmelser varav en förbjuder konkurrensbegränsande samarbeten d v s karteller. Karteller stör konkurrensen på marknaden, något lagstiftaren och samhället ser mycket allvarligt på. Bryter ett företag mot förbudet kan det åläggas att betala konkurrensskadeavgift till staten, en slags böter som kan uppgå till mycket stora belopp. Konkurrensskadeavgifterna ska verka avskräckande och på så sätt motverka kartellbildning. Som ett komplement till detta finns det också inom konkurrensrätten utrymme för eftergift och nedsättning av konkurrensskadeavgifter för de företag som avslöjar en kartell som de medverkar i. Denna uppsats frågar sig vad syftet och tanken bakom detta eftergiftsprogram är då benådning är en aning främmande i den svenska rättsordningen samt om det finns andra åtgärder för att avskräcka företag från att bilda karteller.   Tanken bakom det svenska eftergiftsprogrammet är att det ska motverka företag från att medverka i karteller då incitamenten för alla deltagande parter att avslöja det förbjudna samarbetet och komma undan utan böter är påtagligt stor. Att delta i en kartell är förbjudet och osäkerheten i vilka man kan och inte kan lita på i ett förbjudet samarbete är något som bör få en part som överväger att ingå i ett sådant samarbete att tänka till igen. Vidare ska konkurrensmyndighetens arbete med att utreda kartellsamarbeten underlättas med hjälp av eftergiftsprogrammet, något det sannolikt också gör. Men, genom att snegla på länder som USA och Kanada från vilka inspirationen till eftergift i huvudsak kommer, skulle det även kunna finnas andra åtgärder att tillgripa i jakten på karteller.

Under 2018 presenterade regeringen i en lagrådsremiss om ändrade regler kring beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige, som innebär att utländska arbetstagare som arbetar för svenska arbetsgivare alltid ska betala skatt i Sverige. Ett av lagförslagets primära syfte är att skapa en sund och rättvis konkurrens på arbetsmarknaden, då man idag ser att skatteplanering med utländsk arbetskraft som på pappret är inhyrd, men som i praktiken arbetsleds av den svenska arbetsgivaren, har ökat. Uppsatsen avser försöka ta reda på huruvida syftet med förslaget, att skapa sund och rättvis konkurrens på marknaden, kan uppfyllas genom att införa en ökad skattskyldighet samt registrerings- och rapporteringsskyldighet för utländska bolag. Uppsatsen avser även undersöka ifall sund och rättvis konkurrens kan nås genom att belägga utländska företag med samma skattskyldighet som svenska företag samt undersöka ifall detta lagförslag kan påverka utländska företags villighet att etablera verksamhet eller sända ut anställda för arbete i Sverige och hur detta eventuellt skulle kunna påverka konkurrensen på marknaden. Studien visar på att man i utredningen inte beaktat de potentiella konsekvenser som kan uppstå med en lagförändring. Studien tyder på att man eventuellt driver detta för långt rättssociologiskt, det vill säga att effekten kan bli företagsslug. Minskar attraktiviteten till den svenska marknaden och konkurrensen försvagas, uppnås inte det syfte som är ämnat med förslaget. Fördelen med det formella arbetsgivarbegrepp som gäller idag är att det ger möjlighet till utländska företag att konkurrera på svensk marknad utan för krångliga regler och administration. Följs reglerna av företagen som de är idag, och man kan upprätthålla någon slags kontroll och ordning på marknaden, anser jag inte att någon otillbörlig konkurrenssituation uppstår / During 2018, the government presented a legislative proposal regarding changed rules of taxation and payment of tax during temporary work in Sweden, which means that foreign workers who work for Swedish employers should always pay tax in Sweden. One of the primary purposes of the proposal is to achieve healthy and fair competition in the market, as it is now seen that tax planning with foreign hires, which in practice is managed by a Swedish employer, has increased. The thesis aims to try to find out whether the purpose of the proposal, to achieve healthy and fair competition in the market, can be fulfilled by introducing an increased tax liability and registration and reporting obligations for foreign companies. The thesis also intends to investigate whether healthy and fair competition can be achieved by impose foreign companies with the same tax liability as Swedish companies and examining whether the proposal can affect foreign companies' willingness to establish in Sweden and how this could possibly affect the competition in the market. The study shows that the investigation in the proposal has not taken into account the potential consequences that may arise with changed rules. The study suggests that this may be pursued too far in socio-legal terms, so to speak, that the effect can be sly. If the attractiveness of the Swedish market decreases and competition is weakened, the purpose of the proposal is not achieved. The advantage of the formal employer concept that applies today is that it allows foreign companies to compete in the Swedish market without too complicated rules and administration. If the rules are followed by the companies, and you can maintain control and order in the market, I do not believe that there is unfair competition in the market.

Syftet med denna uppsats är att undersöka marknadsföringens roll i gymnasieskolor och hur den sedan uppfattas av skolmarknadens aktörer, samt att undersöka vilka marknadsföringstekniker som används idag. Denna uppsats har huvudsakligen undersökt fyra stycken olika gymnasieskolor belägna i Halmstad. Gymnasieskolornas ledning har analyserats med hjälp utav djupintervjuer, medan elevernas perspektiv har analyserats och samlats in via en online-baserad enkätundersökning. Den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen har varit baserad på den svenska gymnasieskolans historia och dess förändringar, kopplat till olika typer av tekniker inom marknadsföring. I uppsatsen diskuteras det vidare att minskade elevkullar och ökad konkurrens på skolmarknaden ligger till grund för den ökande marknadsföringen i gymnasieskolan. Skolformsperspektivet av skolor har används som ett sidospår löpande genom uppsatsen, för att på så vis få ytterligare en vinkel på fenomenet. Markanta olikheter mellan skolformer har i denna uppsats inte kunnat påvisas. Uppsatsen har istället resulterat i en djupare förståelse för marknadsföringsnyttan utifrån de två valda perspektiven. Vissa uppfattningar om marknadsföringen stämde mellan eleverna och ledningen. En av uppfattningarna som stämde överens mellan elev och ledning var att marknadsföringstekniker som inspirerade till Word-Of-Mouth-effekter ansågs vara de mest effektiva marknadsföringsstrategierna. Vidare ansågs den interna marknadsföringen klart vara den bästa, däremot var den externa marknadsföringen den som i själva verket användes mest av skolorna. Enligt eleverna så spelade formen av gymnasieskolan roll i valet av gymnasieskola, men det var mer specifikt kvalitén på utbildningen som vägde allra tyngst vid ett gymnasieval.

Denna uppsats behandlar platsmarknadsföring inom fysisk planering där en fallstudie görs i Västerviks kommun. Syftet med uppsatsen är att med fokus på den mindre stadens förutsättningar i en konkurrensinriktad och marknadsorienterad samtid, undersöka förhållandet mellan fysisk planering och platsmarknadsföring samt problematisera platsmarknadsföringens betydelse för kommunens utvecklingsarbete och kommunala planeringspraktik. För att besvara detta övergripande syfte görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument (Vision Västervik 2025, ÖP 2025 samt detaljplanerna för Slottsholmen och Skeppsbrokajen) utifrån fyra teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna har tagits fram genom en teoretisk syntes av forskningsöversikten och är anpassning/tillväxt, symbolisk/fysisk, inåt/utåt och bevarande/förändring. Därtill intervjuas två tjänstemän på Västerviks kommunala planeringsavdelning för att få insikt i processen bakom framtagandet av två detaljplaneprojekt samt för att undersöka hur kopplingen mellan platsmarknadsföring och fysisk planering kan ta sig uttryck i planeringspraktiken.  Resultatet har visat att det finns en koppling mellan platsmarknadsföring och fysisk planering i de kommunala dokument som granskats, där många av de åtgärder och strategier som lyfts fram går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. I samtliga dokument som granskats har Västerviks identitet som skärgårdsstad med närhet till vatten, natur och kultur lyfts fram, vilket överensstämmer med kommunens turismslogan ”Västervik – skärgårdsstaden i Småland”. Denna profiliering kan kopplas till ett varumärkesbyggande som turistort eller boendeort, där fokus ligger på att lyfta fram de värden som anses skapa attraktiva boende- och livsmiljöer. Här är slutsatsen att Västerviks kommun tagit vara på de faktorer som gör platsen unik i sitt sammanhang; det geografiska läget och de utblickar och sammanhang som det skapar. Sett utifrån de teoretiska utgångspunkterna har samtliga dokument en tydlig tillväxtinriktning där bevarandeintresset av Västerviks traditionella identitet som hamn- och skärgårdsstad fungerar som en röd tråd. Gällande målgrupp vänder sig dokumenten både inåt och utåt, även om utåtriktningen överlag bedöms vara den dominerande. Beroende på form av dokument varierar även bedömningen av dokumentets symboliska eller fysiska inriktning. Visionsdokumentet och översiktsplanen bygger framförallt på symboliska strategier, medan detaljplanerna konkretiserar dem till en fysisk form. Överlag bedöms dock den symboliska dimensionen vara viktig för Västerviks identitetskapade, där många värdeladdade ord och sammanhang används för att bygga upp en bild av Västervik som en naturskön stad vid vattnet. Här utmärker sig de detaljplaneprojekt som granskats, eftersom de kan tolkas möjliggöra spektakulära flaggskeppsbyggnader där den fysiska formen och gestaltningen blir viktig för att sätta Västervik på kartan. Här tycks ambitionen vara att med nya inslag i stadsbilden stärka Västerviks identitet som staden vid vattnet. Det är således inte fråga om att byta ut en identitet, utan snarare om att stärka och bygga vidare på den befintliga med moderna tillägg.    Sett till planeringspraktiken verkar inte kopplingen mellan plats-marknadsföringen och den fysiska planeringen vara lika självklar. De två informanter som intervjuats har båda sett en koppling mellan verksamheterna som plats- och identitetsskapande, men de är noga med att poängtera att platsmarknadsföring inte är ett uttalat syfte inom planeringsverksamheten, utan snarare ett indirekt resultat. Samtidigt betonar de platsmarknadsföringens betydelse för Västerviks kommunala utveckling, framförallt sett till deras geografiska läge som gör dem beroende av kopplingar till omvärlden eftersom de på egen hand inte kan åstadkomma en positiv tillväxt. I denna kontext är det viktigt att sätta sitt namn på kartan och lyfta fram de värden och kvalitéer som gör staden unik och konkurrenskraftig. Västerviks position som mindre stad på landsbygden gör dem dock mer eller mindre beroende av privata exploatörer och finansiärer för att kunna genomföra större eller spektakulära projekt, vilket blir tydligt sett till de detaljplaneprojekt som granskats. Här har de privata aktörerna både initierat och kunnat påverka projektens utformning och funktion. Men samtidigt har dessa projekt fungerat som ett startskott för större satsningar på de omkringliggande offentliga miljöerna, där den kommunala planeringen varit den drivande aktören. Frågan är om dessa satsningar på den offentliga miljön blivit aktuella utan de privata aktörernas medverkan i projekten.   En slutsats för arbetet som helhet är att det verkar finnas ett ömsesidigt beroende mellan platsmarknadsförningen och den fysiska planeringen, där de båda verksamheterna skapar förutsättningar och möjligheter för den andra. Genom att samverka finns även möjlighet att skapa en positiv utveckling för staden och kommunen som helhet. I en globaliserad samtid, där tillväxt och konkurrensen om invånare, företagare och turister blivit central, har det blivit allt viktigare att profiliera sig i syfte att lyfta fram unika konkurrensfördelar och sätta ortens namn på kartan. Det är i denna kontext som platsmarknadsföringen får sin funktion. För syns man inte så finns man inte?

<p>Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts. Hushållsavfallsbranschen analyseras utifrån två perspektiv; den inre konkurrensen inom branschen å ena sidan och de yttre påverkarnas syn på denna å andra sidan. Dessa perspektiv ger tillsammans resultatet att den viktigaste faktorn för konkurrens inom hushållsavfallsbranschen är den statliga politiken. Den statliga politiken bestämmer både vem som får göra vad och hur detta ska göras. Men konkurrensen påverkas också av att det inom branschen finns otydliga definitioner och gränsdragningar; att det finns ett historiskt ointresse av avfallshantering; att branschen kräver en tung infrastruktur samt att det existerar stora dominanter inom branschen. De kommunala bolagen kan idag fortfarande sägas ha en dominerande ställning inom hushållsavfallsbranschen. En ställning som tidigare varit självklar försvagas av materialåtervinningens tillväxt, vilket istället gynnar de privata bolagen.</p>