The purpose of this study is to create design principles for the production of manuscript to e-learning. The work aims to survey the process of producing manuscript for e-learning in its full form, as well the production on writing specific tutorials.   This study is regarding both the aspect on how to convey a message for a specific audience and how to present it based on theories from the fields of Information Design. Theories in Rhetorics and Narratology as well as principles for Multimedia Learning will be applied to results gained from empirical data produced through interviews. Hopefully, this will result in an applicable synthesis of design principles for collecting and arranging subjects into an e-learning that is user-friendly and accessible.   The work is based on an information design issue at the Stockholm based Hospitality and Culinary school Restaurangakademien. The issue derives from the fact that Restaurangakademien is at a start up stage in implementing e-learning to its range of courses. With no previous experience from the field the problem is how to get started and by which methods. If this survey will be able to produce anything useful, it means information design has made a little contribution in developing e-learning.

The presented thesis deals with the evaluation of the graves, preliminary dated in the early Iron Age, made during rescue archaeological excavations in Prague-Ďáblice and Prague-Suchdol within years 2000-2004. The basis of this work is typhologicall and chronologicall analysis of movable artifacts, funeral rite analysis and evaluation of burial grounds as a whole. Theoretical questions derive from this, concerning social structure of Bylany culture. On the theoretical level, the issue of the settlement context is also considered. Key words: hallstatt period - Bylany culture - Prague - burial ground - social structure - settlement context

No description available.

Syftet med studien var att genom granskning av två läromedel se hur textuppgifter i matematik för årskurs 3 har anpassats till elever med svenska som andraspråk. Läromedlen som granskades i denna studie var Favoritmatematik 3A samt Guldgruvan. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades bristen på matematikläromedel för andraspråkselever vilket skapade en nyfikenhet. Den nyfikenheten ligger till grund för denna studie. Frågeställningarna som formats och besvarats i denna studie har fokuserat på hur väl språket i textuppgifter är anpassat för andraspråkselever samt hur textuppgifterna anpassats i respektive läromedel. Utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin utformades ett analysverktyg. Analysverktyget användes för att granska textuppgifter i läromedlen med fokus på språkliga anpassningar. I studien har skribenternas privata åsikter lagts åt sidan och studien utgår endast från Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på kulturella redskap och ser till tidigare forskning. Resultatet presenteras genom bilder och sammanfattningar av textuppgifter i de olika läromedlen. Studiens resultat visade på tydliga anpassningar i textuppgifter i läromedlet Guldgruvan. Uppgifterna var anpassade både språkligt men även genom kulturella kontexter samt genom svarsmöjligheter. Slutsatsen av denna studie var att läromedlet Guldgruvan inte endast anpassade sina textuppgifter språkligt utan där ges eleven även möjlighet till fler vetenskapliga begrepp samtidigt som eleven exponeras för svensk kultur.

Marknadsföringens grund är spridning av information. Upplysning sker genom distribution till riktad intressegrupp som konsumerar marknadsföringens budskap. Marknadsföringen slår igenom om åskådaren köper budskapets känsla. Upplevelse av känslan utgår ifrån innehållets kontext som tilltalar individen emotionellt. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka hur emotion och autobiografisk minne kan utnyttjas vid marknadsföring. Därmed utforska hur kontext i film engagerar ungdomar för rekrytering inom en teknisk nischad bransch. Kontext formas utifrån hur individen upplever den estetiska bilden. Därtill skapas ett sammanhang som individen relaterar till och sprider vidare i sitt sociala nätverk. I detta fall har denna undersökning experimenterat med representation av ventilationsbranschen för rekrytering. Omvärldsanalys användes för informationssökande om ventilationsbranschen. Designmetoder har använts för kommunikation av vision vid godkännande under iterativ designprocess. Till sist har bildmanipulation använts under filmproduktion som resulterade en rekryteringsfilm som involverar dess målgrupp. Rekryteringfilmen gestaltar ungdomar som ska rekryteras inom ventilationsbranschen och två utomstående som visar vilja till rekrytering. Estetisk symbolik förmedlar kontext som gestaltar känslan av anställning istället för beskrivning av upplevelsen. Skådespelarnas naturliga utförande reflekteras hos mottagaren som upplever känslan. Däremot har utmaningar under produktion fått oss att omstrukturera iterationer av detta projekt. Dilemman som COVID-19 pandemin och vår kommunikation till ventilationsbranschen utvecklade vår designförmåga. Med Löwgrens och Stoltermans exempel på hur designen hanterar dilemman med retrospektiv reflektion (Löwgren & Stolterman, 2004), har vår egen kreativitet använts vid reflektion över vad som vi kunde åstadkomma trots dilemmat. Rekryteringsfilmen kommer att distribueras efter COVID-19 pandemin har avtagit och marknadsföringen sätts på prov. Filmmediets emotionella koppling till människor kan därmed testas för vidare forskning. / The basis of marketing is dissemination of information. Enlightenment is provided through distribution towards targeted interest groups who consume the marketing message. The marketing works when the viewer buys into the emotion of the message. Experience of that emotion is based on the content´s context that appeals to the individual emotionally. This bachelor thesis aims at examination of how emotion and autobiographical memory can be used in marketing. Therefore investigate how context in film engages young people for recruitment in a technical niche industry. Context is formed based on how the individual perceives the aesthetic image. In addition, a context is created that the individual can relate to and spread it further in her social network. In this case, this study has experimented with the representation of the ventilation industry for recruitment. External analysis has been used for seeking information about the ventilation industry. Design methods have been used for communication of a vision upon approval during the iterative design process. Finally, image manipulation during film production was used to result in a recruitment film involving its target audience. The recruitment film depicts young people being recruited into the ventilation industry and two outsiders who show a desire for recruitment. Aesthetic symbolism conveys a context that embodies the feeling of employment rather than description of the experience. The actors' natural performance is reflected by the recipient who is experiencing the emotion. However, challenges during production have led us to revamp iterations of this project. Dilemmas such as the COVID-19 pandemic and our communication with the ventilation industry developed our design ability. With Löwgren’s and Stolterman’s example of how the designer handles dilemmas with retrospective reflection (Löwgren & Stolterman, 2004), our own creativity has been used in reflection upon what we could achieve despite the dilemma. The recruitment film will be distributed after the COVID-19 pandemic have diminished and the marketing will be put to the test. The film medium’s emotional connection to people can therefore be tested for further investigation.

Studies show that a quarter of the pupils in today's Swedish schools can be presumed to have a first language other than Swedish. Unfortunately, research also show that students with a foreign background and students with another first language than Swedish tend to get lower grades and lower test results. This is something that needs to be counteracted and the solution to this could be found in what can be described as language-developing content teaching which is when language instructions are integrated with content areas. Therefor this type of teaching has the possibility to meet both the linguistic and the academic needs of said students. This study aims to examine whether a selected teaching material for science studies in year 4 can support language-developing content teaching. The teaching material consists of a textbook, activity book and a teacher’s guide. To be able to study this, three questions have been posed which concern the extent to which context-rich situations, linguistic support and rich classroom interaction are promoted in the selected teaching material. To answer these questions, a qualitative content analysis has been performed where the teaching material has been compared with a modified version of a framework called the SIOP-model. The research-based model contains criteria which are intended to cater to the specific needs of second language learners. With this analysis, it can be made visible what shortcomings and strengths there are when it comes to the selected teaching material’s ability to support language-developing content teaching in order to discuss on the basis of these how the teaching material can be improved in this respect. The result from this study shows that the activities in the chosen teaching material, to a fairly large extent, provides substantial support for language-developing content teaching, but that some of the language barriers that have been shown to have the greatest significance for second language students' understanding in previous research are not supported. These regard the understanding of subject-neutral academic words, insufficient focus on awareness of learning strategies and clarification of the language's functions and structures. This is something that potential teachers who intend to work with the teaching material in their teaching need to plan for, but also something that teaching material publishers should take into account when creating future teaching materials.

Skolverket (2018, 8) lyfter i läroplanen för förskolan kommunikation som en betydelsefull del i utbildningen. Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärare beskriver att de använder sig av icke-verbal kommunikation i interaktionen med barn vid undervisning i matematik och om hållbar utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med sju förskollärare insamlades data om icke-verbal kommunikation i olika kontexter i förskolan. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserades och diskuterades sedan respondenternas svar. I resultatet framgår det att både syftet och kontexten har betydelse för vilken typ av icke-verbal kommunikation förskollärarna väljer att använda sig av. Det framkommer också att det mellan förskollärarna råder samstämmighet angående vikten av att de använder sig av olika kommunikationsformer som komplement till det verbala språket. Uppfattningen av vad som är icke-verbal kommunikation är något som verkar skilja sig mellan förskollärarna, detta då de i sina intervjuer beskriver hur de använder sig av till viss del skilda typer av icke-verbal kommunikation. Sammanfattningsvis är det kroppsspråk, TAKK, bilder av olika slag, miljön och artefakter som är de icke-verbala kommunikationsformerna förskollärarna nämner att de använder sig av. Ytterligare en slutsats som blev tydlig är att kontexten och syftet är avgörande för vilken typ av icke-verbal kommunikation förskollärarna väljer att använda sig av.

Aktuell statistik visar att förskollärarbristen är alarmerande, Lärarförbundet skrev redan år 2017 att endast 42% av de anställda årsarbetarna i förskolan hade förskollärarexamen. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur olika lärarprofessioner ser på inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling samt hur de arbetar för att skapa en inomhusmiljö som stimulerar barns språkutveckling. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer med sex informanter, uppdelat på två förskollärare, två barnskötare samt två övrig personal. Intervjuerna bidrog till en insikt i hur olika lärarprofessioner ser på inomhusmiljöns betydelse samt hur de arbetar med inomhusmiljön för att stimulera barns språkutveckling. Intervjuerna har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begrepp som kommunikation, interaktion, kontext och redskap. I resultatet beskrivs kommunikationen som central för barns språkutveckling. För att gynna språkutvecklingen hos barn framkommer det i resultatet hur informanterna väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön med redskap som bjuder in till lek. Samtliga informanter menade att leken bjuder in till interaktion och kommunikation vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen. En fysisk inomhusmiljö som stimulerar barns språkutveckling består enligt informanterna av böcker, bilder, bygg- och konstruktionsmaterial samt material som bjuder in till rollekar. Slutsatser av resultatet visar att det finns en samsyn på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling samt hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön för att på bästa sätt stimulera barns språkutveckling, oavsett utbildning eller befattning i förskolan.

Denna uppsats undersöker hur uttrycket gilla läget används i olika språkhandlingar och vilken innehållsmässiga betydelse uttrycket får. Det är en korpusbaserad studie där över 200 belägg i Twitter 2015 till 2017 är granskade och analyserade. Det avgörande i analysen för hur uttrycket används är språkhandlingen som uttrycket förekommer i och vilket skiljetecken som används. I de fall där skiljetecken saknas analyseras språkhandlingen utifrån eventuellt responssvar som kan förväntas. Vidare studeras också om meningen, där uttrycket ingår, rent språkligt är formulerad som en fråga eller som ett påstående, men om funktionen av uttrycket är något helt annat.  Resultatet visar ett komplext uttryck som kan varieras, och hur det tolkas beror på sammanhanget och vem som läser texten som det förekommer i.

I denna uppsats genomförs en samtalsanalys av två olika samtal. Dels ett samtal ur en podcast, dels ettsamtal från en middagsbjudning. Samtalen undersöks ur ett språkvetenskapligt perspektiv och det som analyseras är antal uppbackningar, överlappande tal och avbrott som yttras av en och samma samtalsdeltagare. Samtalens situationella kontexter beskrivs dessutom, då syftet är att undersöka hur samtalsdeltagaren agerar i de olika samtalssituationerna och hur samtalens olika situationella kontexter påverkar resultaten. Materialet har valts ut för en inblick i hur samtalsstrukturer och dess yttre faktorer kan se ut i ett institutionellt samtal och ett icke institutionellt samtal. Jag har valt att transkribera cirka 30 minuter av vardera samtal. Uppsatsens resultat visar att skillnaden mellan antal uppbackningar är stor då det nästan förekommer dubbelt så många i podcastsamtalet. Antal överlappande tal är närmast i antal med tre i middagssamtalet jämfört med fem i podcastsamtalet. Skillnaden mellan antal avbrott är även stor, då det förekommer dubbelt så många i middagssamtalet. Detta kan delvis ha med den situationella kontexten att göra då avbrotten i mycket högre grad förekommer i det icke institutionella middagssamtalet.