Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

Isaksson, Anders och Karlsson, Sara (2020). Retrieval practice eller kontextuellt lärande?-en interventionsstudie om ordinlärning hos högstadieelever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: Barn med språkstörning har svårare att lära in och förstå ord. De har ofta även begränsningar i ordförrådets djup. Svenska läro- och kursplanerna genomsyras idag av krav på språkliga förmågor. Kunskap om kurs- och läroplansord är viktigt både för läskunnighet och för lärande i klassrummet. Det är sedan tidigare känt att ordförrådsinterventioner kan vara effektiva för yngre barn och för barn i språklig sårbarhet av olika slag. Strategier och principer för intervention med mål att öka djupförståelsen av ord har utvecklats men de flesta är både småskaliga och begränsade. Studien är angelägen eftersom det i dagsläget finns väldigt få studier som utvärderat undervisningsstrategier som kan främja ordförråd i en svensk skolkontext. Utifrån ett teoretiskt perspektiv kan den här studien därmed bidra till förståelse för hur högstadieelever med språkstörning lär sig nya ord och i vilken mån inlärningen är beroende av kontext respektive aktiv framplockning/repetition. I ett didaktiskt perspektiv kan resultatet av studien ge nya kunskaper om hur undervisningen bör planeras för att främja utvecklingen av ordförrådet hos elever med språkstörning. Syfte: att utvärdera vilken potential metoderna retrieval practice respektive kontextuellt lärande har för att främja inlärning av nya ord för elever med språkstörning. Frågeställningar: 1. Vilken effekt har undervisning enligt metoden retrieval practice på utvecklingen av ordförrådet för högstadieelever med språkstörning? 2. Vilken effekt har undervisning enligt metoden kontextuellt lärande på utvecklingen av ordförrådet för högstadieelever med språkstörning? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i två delvis kontrasterande teorier för ordinlärning, retrieval practice och kontextuellt lärande. Retrieval practice innebär upprepad framplockning genom självtestning av nya ord som en del av lärandet. Teorin bygger på tanken att man lär sig ett ords betydelse genom upprepad hämtning från minnet. Kontextuellt lärande utgår från tanken att man lär sig ord bäst genom att stöta på det i många olika sammanhang och därigenom utifrån kontextuella ledtrådar stegvis bygger upp en ökad förståelse om ordet. Metod: kvantitativ metod som bygger på en upprepad inomgruppsdesign som mäter elevernas kunskap om ord före och efter intervention genom de båda metoderna kontextuellt lärande och retrieval practice. Urval: Interventionerna genomfördes under två på varandra efterföljande läsår i sammanlagt tre högstadieklasser (ca 5 - 10 elever/klass) på en statlig specialskola för elever med språkstörning. Resultat: Eleverna kunde fler ord efter interventionerna än vad de gjorde innan. Ökning kunde ses både på de bearbetade målorden och de ej bearbetade kontrollorden. Störst förändring efter insatsen sågs på målorden i retrieval practice vilket indikerar att eleverna lärde sig ord något bättre med den metoden än med metoden kontextuellt lärande. Det fanns dock skillnader på individnivå där enstaka elever gynnades bättre av kontextuellt lärande. Specialpedagogiska implikationer: Trots att en viss positiv effekt gällande mål- och kontrollord för de båda metoderna kunde ses är effekten relativt liten i förhållande till tidsåtgång. Det är därför av vikt att pedagoger som arbetar med att utveckla ordförrådet hos elever med språkstörning är medvetna om att dessa elever har svårare att utvinna mening ur kontext än elever med typisk språkutveckling. Metoden skulle därför kunna innebära att det i ett inledande skede blir ett allt för stort informationsflöde för målgruppen. Aktiv framplockning genom retrieval practice ger effekt på hågkomsten men mer information kopplat till varje ord är nödvändigt för att kunna förstå och använda sig av ordet i flera sammanhang. Det är även viktigt att undervisande lärare har kunskap om att ordinlärning för elever med språkstörning inte sker implicit utan de behöver stöttning i processen genom explicit inlärning. Det krävs dessutom en stor mängd repetition för att elever med språkstörning ska befästa nya ord. Undervisande lärare bör därför tillsammans välja ut vilka ord man ska satsa på att eleverna ska lära sig. Förslagsvis ämnesövergripande ord som eleverna kan stöta på i många ämnen och sammanhang. / Isaksson, Anders and Karlsson, Sara (2020). Retrieval practice or contextual learning?-An intervention study on vocabulary learning in high school students with language impairment. Special Education Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits.Expected knowledge contribution: Children with developmental language disorder (DLD) find it difficult to learn and understand words. They also often have limitations in the depth of vocabulary. Swedish curricula and syllabuses are permeated by demands on linguistic abilities. Knowledge of course and curriculum words is important for both literacy and classroom learning. It has been known for long that vocabulary interventions can be effective for younger children and for children with language impairment. Strategies and principles for intervention with the aim of increasing the deep understanding of words have been developed, but most of them are both small-scale and limited. The study is important because there are currently very few studies that have evaluated teaching strategies that can promote vocabulary in a Swedish school context. From a theoretical perspective, this study can thus contribute to an understanding of how high school students with DLD learn new words and to what extent learning is dependent on context or active retrieval / rehearsal. In a didactic perspective, the results of the study may provide new knowledge about how teaching should be planned to promote vocabulary development in students with DLD.Purpose: to evaluate the potential of the methods retrieval practice and contextual learning in promoting learning of new words for students with language impairment. Questions: 1. What effect does teaching according to the method of retrieval practice have on the development of vocabulary for high school students with language impairment? 2. What effect does teaching according to the method have on contextual learning on the development of vocabulary for high school students with language impairment? Theory: The study is based on two partially contrasting theories for vocabulary learning, retrieval practice and contextual learning. Retrieval practice involve repeated retrieval through self-testing of new words as part of the learning. The theory is based on the idea that one learns the meaning of a word through repeated retrieval from memory. Contextual learning is based on the idea that one learns words best by encountering it in many different contexts and thereby gradually build an increased understanding of the word based on contextual clues. Method: a quantitative method based on a repeated within-group design that measures students' knowledge of words before and after intervention through the two methods contextual learning and retrieval practice. Selection: The interventions were carried out for two consecutive academic years in a total of three high school classes (approx. 5 - 10 pupils / class) at a school for pupils with DLD. Results: The students knew more words after the interventions than before themAn increase was seen in both the processed target words and the unprocessed control words. The largest change after the effort was seen on the target words in retrieval practice, which indicates that the students learned words somewhat better with that method than with the method contextual learning. However, there were differences at the individual level where some students were better served by contextual learning. Special educational implications: Although some positive effect regarding target and control words for both methods could be seen, the effect is relatively small in relation to time spent. It is therefore important that educators who try to develop the vocabulary of pupils with language impairment are aware that these pupils have a harder time extracting meaning from context than pupils with typical language development. The method could therefor on an initial stage lead to an excessive flow of information that could cause problems for the target group. Active retrieval through retrieval practice has an effect on memory, but more information linked to each word is necessary to be able to understand and use the word in various contexts. It is also important that teachers have knowledge about the fact that vocabulary learning for students with language impairment does not occur implicitly. They also need support in the process through explicit learning. In addition, a large amount of repetition is required for students with language impairment to consolidate new words. Teaching should therefore together choose what words to invest in for students to learn. Suggestively interdisciplinary words that students may encounter in many subjects and contexts.

Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>2020-06-05</p>

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor. Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete. Vi genomförde intervjuer med pedagoger på en förskola för att kunna tolka deras syn på tematiskt arbete i förskolan. Vi observerade även en barngrupp på förskolan för att med egna ögon kunna se hur förskolan arbetade tematiskt. Empirin ledde fram till tre kategorier som vi skriver om i vår resultat och analysdel. I resultat och analysdelen finns vår beskrivning för hur tematiskt arbete kan bedrivas på en förskola baserade på de tre delarna, planering av tema, genomförande av tema samt avslut av tema som vår empiri ledde fram till. Nyckelord: Förskola, tematiskt arbetssätt, temaarbete, tematiskt arbete, sociokulturellt perspektiv, kontextuellt perspektiv, hermeneutik, fallstudie

I den här uppsatsen har medarbetarintroduktionen undersökts ur introduktionsmentorers perspektiv. Dessa mentorer har haft ett formellt uppdrag för att introducera medarbetare och lära upp nytillkomna medarbetare i arbetsuppgifterna. Intervjuade mentorer arbetade inom en större tillverkningsindustri där arbetet präglats av standardisering och tidsoptimering. Uppsatsen vilar på kvalitativ ansats och sex mentorer har intervjuats med semistrukturerade intervjuunderlag. Dessa intervjuer har analyserats och förklarats med hjälp av aktuella handlingsteoretiska modeller inom pedagogik. Resultatet av uppsatsen visar att mentorer till stor del utformar introduktionsprocessen efter sin egen uppfattning om vad som är lämpligt. Det pedagogiska rummet konstrueras efter mentorns uppfattning om tillgängligt handlingsutrymme i den meningsbärande kontext mentor och adept befinner sig. I vissa fall ökar det pedagogiska utrymmet utanför det mentorns upplevda förväntningar av organisationen. I andra fall begränsas det pedagogiska utrymmet på grund av mentorns upplevda inskränkning av handlingsutrymmet. Slutsatsen är att det formella handlingsutrymmet inte nödvändigtvis överensstämmer med organisationens givna handlingsutrymme. Primärt formas det pedagogiska rummet efter mentorns uppfattningar och värderingar. Detta resulterar i att mentorns pedagogiska interventioner kan falla utanför deras pedagogiska uppdrag. De pedagogiska interventionerna beskrivs även de med hjälp av det teoretiska ramverket, inom respektive handlings- och lärandenivå.

<p>En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom</p><p>datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare</p><p>forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det</p><p>perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två</p><p>kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att</p><p>beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga</p><p>slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande</p><p>av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler</p><p>för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid</p><p>utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet.</p><p>Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat</p><p>sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa</p><p>aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.</p>

Ämnet för studien är kognitiv utmaning och kontextuellt stöd i läromedelstext. Syftet med studien är att undersöka om den kognitiva utmaningen ökar och om det kontextuella stödet förändras i en läroboksserie över tid. Analysmetoderna är analys av ideationella grammatiska metaforer, referentanalys, analys av nominalkvot, analys av multimodalitet i form av relationen mellan bild och skrift samt typografi. Materialet är 6 textutdrag från läroboksserien Svenska impulser Svenska som andraspråk skriven för gymnasiet, varav 3 textutdrag från Svenska impulser 1 och 3 texter från Svenska impulser 2. Resultatet visade inte på någon tydlig progression av kognitiv utmaning; även om det av resultatet går att se en ökad utmaning  går det att härleda till en enda text. Det kontextuella stödet förändras och läromedlet för årskurs 2 kräver mer av eleven. Utifrån detta kan vi se att Svenska impulser 2 till viss del ställer högre krav och vi kan därmed se en liten progression i läroboksserien.

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet. Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.

<p>Denna rapport är en fallstudie som återspeglar framtagandet av en webbplats åt det norska Diabetesforbundet. Webbplatsen är ett community där personer skapar användarkonton och interagerar med varandra med hjälp av ett antal funktioner som finns att tillgå. Då själva utvecklingen av webbplatsen har varit huvudmålet med examensarbetet fokuserar denna rapport på att förklara den praktiska implementeringen. De tekniker och metoder som använts i det praktiska arbetet såsom kontextuellt utforskande och användbarhet definieras och förklaras för att sedan användas vid argumentation kring designval för webbplatsen. Den utvecklingsmetod som använts i det praktiska arbetet har varit en Agile Software Development-metod som kallas Extreme Programming. Denna metod fokuserar på parprogrammering, kontinuerlig testning och utveckling med många delmål. Slutsatser om bland annat webbstandarder, webbläsarkompatibilitet, användbarhet och säkerhet kommer även att presenteras och all kod följer de standarder som satts upp av W3C för XHTML 1.0 Strict och CSS Level 3.</p> / <p>This thesis takes form of a case study which reflects on the development of a website for Diabetesforbundet, the Norwegian Diabetes Association. The website is a community where people can create accounts and use a number of different functions to interact with each other. The focus of this thesis lies in explaining the practical implementation of the website since this aspect is the main purpose of our degree project. We define and explain the techniques and methods used in the practical work like Contextual Inquiry and usability and thereafter put them to use to explain our design choices on the website. The development methodology we have chosen for the practical aspect of this degree project is Extreme Programming. This software development methodology focuses on pair programming, continual testing and incremental implementation. Conclusions made on web standards, web browser compatibility, usability and security will be presented and all written code follows the standards set by W3C for XHTML 1.0 Strict and CSS Level 3.</p>

<p><p>Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet. Resultatet redovisas genom att väva samman informanters svar med relevanta begrepp och teorier, samt egna reflektioner och diskussioner. Genom en tematiserad meningskoncentrering, formuleras en komprimerad version av vad informanterna uttalat under intervjuerna. Som komplement till detta lyfts specifika uttalanden från våra informanter, genom citat som enligt oss bör belysas extra. Resultatet visar på en tydlig motsättning mellan personal och elever, där åsikter och erfarenheter kring fenomenet skolk skiljer sig åt i stor utsträckning. Materialet som helhet visar att relationen mellan elever och lärare på den aktuella skolan i dagsläget är ansträngd. Det resultat vi anser mest framträdande i vår studie, är faktumet att skolans gällande struktur och sociala miljö har en direkt inverkan på frekvensen av skolk. Det krävs en förändring inom skolan, i form av ett nytänkande, där elevens unika behov och välmående ställs i fokus.</p></p> / <p>The purpose of this study is to examine the extent to which high school students´ truancy is a manifestation of shortcomings in school activities. Based on our aim, we have arrived at two questions: How does the school, being an institution, affect the occurrence of truancy? How can changes in the way of working in schools, reduce the occurrence of truancy? The study is based on contextual, and youth culture perspectives. The report is based on five focus group interviews with students from grade two and three in Swedish upper secondary school, and six individual semi-structured interviews with the school management, student health group and teachers. The material has been processed by carefully listening to audio recordings, focusing on finding similarities and differences in the empirical material. The results have been reported by weaving answers together from the interviews with relevant concepts and theories, as well as with our own reflections and discussions. A condensed version of what the informants have expressed during the interviews is retold in themes. To complement these retells, specific quotations from the informants which are considered especially interesting have been included. The results show a clear contradiction between staff and pupils, where views and experiences surrounding the phenomenon of truancy vary greatly. The material as a whole shows that the relationship between students and teachers at this school, in the current situation, is strained. The results we consider most prominent in our study is the fact that the school's existing structure and social environment has a direct impact on the occurrence of truancy. According to us, the school needs to change; the students´ unique needs and well-being should stand in focus.</p>