Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun utifrån gymnasieelevernas egna åsikter och upplevelser. Min frågeställning ser alltså ut enligt nedan:Vad utmärker ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun?                       Hur stor andel av ungdomarna är arbetslösa?                        Vilka drabbas av arbetslösheten? Hur ser gymnasieelever i Örebro kommun på sin framtid inom arbetsmarknaden? Uppsatsen bygger främst på enkäter som två gymnasieklasser svarat på och detta stärks upp av tidigare forskning som jag har ansett som användbar för att kunna svara på min frågeställning. Nedan följer resultatet av min undersökning: I Örebro kommun är det cirka 2 200 ungdomar i åldrarna 18-29 år som är arbetslösa och siffran ser ungefär likadan ut varje år. De ungdomar som drabbas är de som kommer från en familj där en eller båda föräldrarna är eller har varit arbetslösa, om en eller båda föräldrarna är från ett annat land eller om familjen någon gång fått hjälp i form av socialbidrag. Föräldrarnas egen situation spelar mycket stor roll för barnens framtid. Gymnasieeleverna i Örebro kommun ser olika på sin framtid, en stor del av dem är oroliga, dels på grund av den höga ungdomsarbetslösheten, men även för svårigheten att hitta ett jobb, svårigheten att skaffa sig erfarenheterna som krävs för att få ett jobb. Många ungdomar upplever även att gymnasieskolan inte har hjälpt till att förbereda dem inför arbetslivet.

<p>I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet<strong> </strong>med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet. Genom att uppmärksamma personer med låg grad av core self-evaluations blir det möjligt att satsa extra på dessa individer för att förstärka deras anställningsbarhet och därigenom deras hälsa samt mentala välbefinnande. För företagens del blir den förväntade vinsten nöjdare samt produktivare anställda<em>.</em></p>

I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet. Genom att uppmärksamma personer med låg grad av core self-evaluations blir det möjligt att satsa extra på dessa individer för att förstärka deras anställningsbarhet och därigenom deras hälsa samt mentala välbefinnande. För företagens del blir den förväntade vinsten nöjdare samt produktivare anställda.

Förlossningsrädsla är vanligt förekommande hos gravida liksom icke-gravida kvinnor. Trots detta saknas mycket forskning i ämnet. Denna studie syftade till att undersöka förlossningsrädsla i relation till ett antal psykologiska faktorer. Tvärsnittsstudien samlade in data genom en digital enkätundersökning inriktad på upplevelser och förväntningar av graviditet och förlossning. Etthundra fyrtiotvå kvinnor i åldrarna 21-42 och i graviditetsvecka 28-41 besvarade enkäten. Resultatet visade att högre nivå av förlossningsrädsla samvarierade med lågt stämningsläge, smärtkatastrofiering, en aspekt av kontroll-lokus, lägre tilltro till egen förmåga, starka negativa attityder kring förlossning som en naturlig process och starkare positiva attityder kring vikten av den egna påverkan i förlossningssituationen. Stämningsläge var den enda variabeln med möjligt prediktivt värde för förlossningsrädsla. Vidare visade gruppen med kliniska nivåer av förlossningsrädsla högre förekomst av sänkt stämningsläge, smärtkatastrofiering, externt kontroll-lokus och starka positiva attityder till personlig påverkan i förlossningssituationen. Gruppen utan kliniska nivåer av förlossningsrädsla visade större tilltro till sin förmåga inför förlossning och något starkare positiva attityder till förlossning som en naturlig process. Dessa resultat kan bidra med implikationer kring viktiga områden att ta hänsyn till vid preventivt arbete och behandling av förlossningsrädsla. Ytterligare forskning behövs för att vidare kartlägga och förstå relationerna mellan förlossningsrädsla och olika psykologiska faktorer

Bakgrund: Basal Kroppskännedom (BK) är en rörelsebaserad behandlingsmetod som praktiseras av specialiserade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Metoden har visat sig vara verksam på ett flertal patientgrupper, men metoden har till största delen använts och forskats på inom psykiatrin. Det har däremot inte studerats hur erfarenheten ser ut för fysioterapeuter i olika verksamheter och som arbetar med olika patientgrupper gällande hur BK kan påverka patienterna i deras vardagliga liv. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av hur behandling med Basal Kroppskännedom kan påverka patienterna i deras vardagliga liv. Metod: Studien är en kvalitativ explorativstudie. Sex informanter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Dataanalysen gjordes med induktiv ansats och manifest fokus. Resultat: Dataanalysen resulterade i 7 kategorier och 22 underkategorier. De 7 kategorierna benämndes: ökad självkännedom, självkänsla, kommunikation, makt över sitt liv, hälsorelaterade beteendeförändringar, kroppsligt och bättre förutsättningar i livet. Slutsats: Studien visar att de intervjuade fysioterapeuternas erfarenhet är att behandling med Basal Kroppskännedom, oavsett patientgrupp eller verksamhet, på många sätt har en positiv inverkan på patienterna i deras vardagliga liv. Informanternas erfarenhet var att patienterna ändrade såväl inre som yttre beteenden. Till dessa räknas tankar, känslor och fysiologiska reaktioner respektive aktivitet, levnadsvanor, rörelsemönster och social interaktion. Sju kategorier och tjugotvå underkategorier identifierades vilka täcker in ovan nämnda beteenden. Författarnas uppfattning är att det verkar finnas en bred tillämpbarhet av BK inom fysioterapin. / Background: Basic Body Awareness Therapy (BBAT) is a movement-based treatment method practised by specialized physiotherapists. The method has proven to be efficient on multiple patient groups, but the method has mostly been used and researched on within the psychiatric area. However, the experiences of physiotherapists in different areas and who work with different patient groups regarding how BBAT may affect patients in their everyday life, have not been studied. Aim: To examine physiotherapists’ experiences of how treatment with basic body awareness therapy can impact patients in their everyday life. Method: The study is a qualitative explorative study. Six informants were interviewed based on a semistructured interview guide. Analysis of data was made with inductive approach and manifest focus. Result: The analysis of data resulted in 7 categories and 22 subcategories. The 7 categories were named: increased self-awareness, self-esteem, communication, power over one’s life, health related behavioral changes, bodily and better conditions in life. Conclusion: This study shows that the experiences of the physiotherapists who were interviewed are that treatment with Basic Body Awareness Therapy, regardless of patient group or area of treatment, in many ways has a positive impact on the patients in their everyday life. The experiences of the informants were that the patients changed covert as well as overt behaviors. These include thoughts, emotions, and physiological reactions respectively activities, living habits, patterns of movement and social interaction. Seven categories and twenty-two subcategories were identified which covers the mentioned behaviors. The authors view is that BBAT within physiotherapy seems to be broadly applicable.

Background, the preschool class has in recent years become a compulsory grade in the Swedish schools. At the same time the academic demands in mathematics increased. Simultaneously the Swedish National Agency of Education called Skolverket points out the benefits of learning through play. The purpose of this empirical study is to find out what kind of play-based methods teachers use while teaching mathematics in the preschool classes, and what might cause these selections. By the method of a case study four teachers were observed while combining play and mathematics in their preschool classes. Even individually interviews were made. The results indicated a variety of play-based methods existed in the mathematical activities in preschool classes. Both between schools and teachers. The majority of the teachers based their teaching more on methods with academic learning rather than play. Education, time for planning, experience, academic demands and the teachers view on play all affected the choice of method. As a conclusion we can submit that teachers in the preschool classes use different play-based methods to establish mathematical learning for their students. While teachers can see the gain of working with play there are many factors that influence the play-based method.