<p><strong>Sammanfattning</strong><strong></strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa.</p><p> </p><p>Frågeställningar:</p><ul><li>Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst?</li><li>Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa?</li><li>Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut?</li></ul><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet. Enkäten innehöll frågor gällande elevens hälsa och motionsvanor. Eleverna har fått svara på en enkät. Frågorna i enkäten innefattar frågor gällande om eleven känner sig frisk, hur ofta hon/han upplever glädje/lycka i sitt skolliv? Hur ofta hon/han har kontroll över skolan, hur ofta hon/han vaknar utvilad? Vidare ingår frågor i enkäten som avhandlar elevens kost och motionsvanor. Som stöd till vår enkät genomförde vi även fysiska tester.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Resultatet visar att ingen skillnad finns mellan HI- och IT-programmen gällande upplevelsen av att känna sig frisk, uppleva glädje eller lycka i skollivet, upplevd kontroll över skolan och hur utvilad eleverna känner sig när de vaknar på morgnarna. Ingen skillnad framkommer heller när det gäller elevernas kostvanor. Skillnad mellan programmen syns i frågorna gällande antalet trettio- respektive sextiominuterspass som utförs per vecka. Fler antal elever i HI-klassen utför fler antal, både trettio- och sextiominuterspass per vecka. Resultatet visar vidare att eleverna i HI-programmet presterar bättre resultat på fysiktesterna än eleverna från IT-programmet.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Denna studies resultat visar på samband mellan god fysisk hälsa och mycket idrott och hälsa inom programmet. Detta talar för folkhälsoinstitutets rekommendation att varje elev ska få erbjudande om fysisk aktivitet dagligen i skolan.</p>

<p>Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.</p>

Background: Ill-health related to unhealthy lifestyle is increasing and despite existing knowledge about healthy lifestyle it is difficult to change behaviour. Counselling in the primary health care is often superficial and without critical elements for behaviour change. Aim: The aim of this paper to elucidate interventions for change of lifestyle with respect diet and physical activity. Method: A literature review was carried out and ten scientific articles were analyzed and compiled in two main categories: design of these interventions and participation in them. Results: Education, decision making, goal setting, feedback, social support and follow-up were identified as critical elements for behaviour change. The interventions that all showed positive effects on diet, physical activity or feedback from participants were mainly carried out by dieticians, physicians and registered nurses. The participation was generally high. Interventions carried out in routine primary health care by registered nurses demonstrated participation over 88% and the primary health care nurses were identified as appropriate professionals for the interventions. Conclusion: Multilevel Interventions for change of lifestyle with respect to diet and physical activity should be used for behavioural changes and motivated district nurses constitute an ideal group for conducting interventions in primary health care setting that also permits a natural cooperation with other health professionals.

This is an examination report in physical education. It focuses on the relation between excercise and nutrition and how this relation works in an icehockeygymnasium in a midsized city in Sweden. The training ratio for the students are 11-12 times a week which indirectly means that the nutricion is very important to them so that they have the strength to manage both training and school. In this examination report you can read about how the food is composed and how many meals the students are offered through their education program. The persons that I´ve interviewed are the head coach, the president of the school restaurant and three students. The students have practise in the noon two times a week, on Tuesdays and Thursdays. These days they are offered breakfast and lunch at the team restaurant, and a snack at the school restaurant. All three meals are adapted for athletes. During the other three schooldays they are offered a lunch in the schoolrestaurant that mostly fits the students needs for nutrition and they also get to eat the “athlete snack” at the schoolrestaurant. My own concusions in this examination report is that the nutrition needs of the students seem to be nearly fulfilled. What can be better is mainly the communication between the headcoach and the president of the schoolrestaurant. Sometimes the students rejects to eat the food in the schoolrestaurant, and the personell don´t know why. A constructive dialogue between the students and the personell in the schoolrestaurant would therefore likely make the situation better.

Övervikt och fetma är ett ökande problem runtom i samhället, något som visat sig genom ökade kostnader för överviktsrelaterade sjukdomar och sjukskrivingar. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie undersöka hur en arbetsplats miljö skall vara för att främja de anställdas hälsa avseende övervikt, fetma, motion och kost. Metoden som användes var en litteraturstudie och datainsamling gjordes genom sökning av vetenskapliga artiklar på databaserna Academic Search Elite samt Highwire Press. Resultat som framkom var att arbetsplatser har goda förutsättningar för att främja den fysiska hälsan för sina anställda. Interventioner som har gjorts har fått goda genomslag och förbättrat både den fysiska aktiviteten samt förbättrat kosthållningen hos sina anställda. Ökad fysisk aktivitet har visat sig leda till lägre sjuktal och lägre utgifter för företagen, pengar som istället kan läggas på promotivt arbete. Framtida interventioner bör inriktas på att öka kunskapen om hälsosam livsstil för att på så sätt öka medvetenheten om fördelar med motion och god nutrition. Då de flesta studier är gjorda i USA, Australien eller England vore det intressant att se om resultaten skulle ge samma utslag om de gjordes i länder med lägre BNP eller sämre arbetsförhållanden.

Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa. Vid valet av tidskrifter studerade jag även olika årgångar, år 1997 och 2006, för att studera om det förelåg några skillnader samt likheter gällande kost och hälsa. Jag fann att det faktiskt inte förelåg några större skillnader gällande framställningen av kost och hälsa. Det handlade under de båda årtalen i tidskrifterna främst om att äta mycket frukt och grönsaker, fibrer, fisk, nyttiga oljor, te samt fullkornsprodukter och att undvika mättat fett. Detta för att förebygga olika sjukdomar med kostens hjälp. Främst handlade det om att förebygga västvärldens främsta dödsorsaker, cancer, fetma samt hjärt- kärlsjukdomar, men även andra sjukdomar som olika virus, starr, diabetes m.fl. Framställningen av kost och hälsa skedde genom olika sätt, som vardagsskildringar, näringslära, trender, nya produkter, kraftfulla och/eller positiva ordval, mattips, samt rekommendationer. Detta för att inspirera läsarna till ett ökat hälsomedvetande. This had been a study of a text to identify how two health magazines, Hälsa och Må Bra conveyed a food and helth massage. At the beginning of the 1800- century was the time when the first type of health information took place. The health information at that time was mainly done by documents. As the society developed the health information also did. Nowadays there are numerous ways of receiving health information like by the Tv, Internet, massmedia, commercial advartises, pharmacy, health food stores, daily papers, magazines and so on. Out of all these different kinds of forum, I choosed to study articles about the food and health topic of two health magazines. As I choosed the magazines I also choosed to study different kind of volumes like 1997 and 2006, to identify if there were any diffrences or similarites about the food and health topic. During my study i only found small differencies between the wolumes and magazines.In both of the magazines the topic was about eating fruit, vegetables, fibrers, eating fish, healthy oil, tea and to avoid unhealthy grease, with the purpose to avoid diseases. Mainly it was about avoiding cancer, overweight and cardiovascular diseases.But it was also about avoiding virus, cataract, diabetes etc. In the magazines I identified that there were different kind of ways to inform the wievers, like everyday life descriptions, nutritives, trends, new produkts, metaphors and food tip. All with an attempt to inspire the wievers to health consciousness.

Personer med schizofreni går upp i vikt, dels som en effekt av sjukdomens negativa symtom men även som en del av läkemedelsbehandlingen med atypiska antipsykotika. Syftet med denna litteraturöversikt var att studera betydelsen av olika interventioner för viktnedgång hos personer med schizofreni, vilka behandlas med atypisk antipsykotika. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsychInfo för att sedan kvalitetsbedömas och sammanställas. Tolv artiklar användes i resultatet, varav elva kvantitativa och en kvalitativ. Frågeställningarna låg till grund för analysen för att hitta och sortera materialet. Resultat: Interventionerna visade sig ha betydelse för vikten då alla deltagare i interventionsgrupperna minskade i vikt, avstannade i viktökning eller ökade ytterst lite i vikt. Diskussion: Då resultatet visade att interventionerna var av betydelse bör sjuksköterskan arbeta aktivt för att förebygga och behandla övervikten hos dessa personer.

Inledning: Barnfetma är ett problem som ökar. Barn rör sig mindre än någonsin samtidigt som intaget av energität mat ökar. Som sjuksköterska är det viktigt att i tidigt skede medverka till att förebygga ohälsa såsom övervikt och fetma hos förskolebarn. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsstilsfaktorer som bidrar till övervikt och fetma hos förskolebarn, samt vilka möjligheter det finns för prevention och åtgärder. Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Felaktig kost, låg aktivitetsgrad och sömnsvårigheter visade sig vara bidragande orsaker till övervikt och fetma hos förskolebarn. Snabbmat, läsk och godis i kombination med stillasittande aktiviteter bidrog till att barnen drabbades av fetma. För litet antal timmars sömn, mindre än elva timmar per dygn påverkade utvecklingen av övervikt och fetma. Diskussion: Författarna förvånades över att föräldrar gav sina barn onyttig mat i väldigt låg ålder och att låginkomsttagare ofta valde skräpmat, då den var billigare. Att sömnens längd bidrog till övervikt var en viktig ny kunskap, som sjuksköterskan kan påverka genom att informera föräldrar och barn om betydelsen av god sömn. Slutsats: Inaktivitet, onyttig kost samt sömnduration är viktiga faktorer att belysa ur preventionssyfte.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers fysiska hälsa genom tre olika fysiktester. Undersökningen genomförs på två olika gymnasieprogram, HI- och IT-programmen på en skola för att jämföra resultaten. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur eleverna själva uppfattar sin hälsa.   Frågeställningar: Hur skiljer sig elevers fysiska hälsa när det gäller kondition, uthållighet och spänst? Hur upplever eleverna sin fysiska hälsa? Hur ser elevernas kost- och motionsvanor ut?   Metod Vi har gjort en kvantitativ undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever från de olika programmen, HI-programmet och IT-programmet. Enkäten innehöll frågor gällande elevens hälsa och motionsvanor. Eleverna har fått svara på en enkät. Frågorna i enkäten innefattar frågor gällande om eleven känner sig frisk, hur ofta hon/han upplever glädje/lycka i sitt skolliv? Hur ofta hon/han har kontroll över skolan, hur ofta hon/han vaknar utvilad? Vidare ingår frågor i enkäten som avhandlar elevens kost och motionsvanor. Som stöd till vår enkät genomförde vi även fysiska tester. Resultat Resultatet visar att ingen skillnad finns mellan HI- och IT-programmen gällande upplevelsen av att känna sig frisk, uppleva glädje eller lycka i skollivet, upplevd kontroll över skolan och hur utvilad eleverna känner sig när de vaknar på morgnarna. Ingen skillnad framkommer heller när det gäller elevernas kostvanor. Skillnad mellan programmen syns i frågorna gällande antalet trettio- respektive sextiominuterspass som utförs per vecka. Fler antal elever i HI-klassen utför fler antal, både trettio- och sextiominuterspass per vecka. Resultatet visar vidare att eleverna i HI-programmet presterar bättre resultat på fysiktesterna än eleverna från IT-programmet. Slutsats Denna studies resultat visar på samband mellan god fysisk hälsa och mycket idrott och hälsa inom programmet. Detta talar för folkhälsoinstitutets rekommendation att varje elev ska få erbjudande om fysisk aktivitet dagligen i skolan.

Inom vården möter sjuksköterskan många olika människor med dolda sjukdomar. En av dem är celiaki, även kallad glutenintolerans, som är en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba både barn och vuxna. Sjukdomen är genetiskt betingad och beror på överkänslighet mot proteinet gluten som finns i sädesslag, men orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Idag finns inget läkemedel som botar sjukdomen, utan det är maten som är medicinen. Syftet var att belysa faktorer som vuxna personer med celiaki upplever i det dagliga livet relaterat till den glutenfria maten. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databassökningen gjordes i två databaser: CINAHL och Medline mellan åren 1998 – 2005. Studiens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar, som har kvalitetsgranskats. Efter bearbetning av materialet framkom tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier: Sociala faktorer – måltidssituation, resor och möte med sjukvården. Psykiska faktorer – känslor och depression. Fysiska faktorer – mag – tarmbesvär och fatigue. I resultatet framkom att celiaki hade inverkan på den sociala funktionen relaterat till den glutenfria maten. Depression är vanligt förekommande vid celiaki och studier har visat att psykolog hjälp är till stor nytta. Förekomsten av mag – tarmbesvär är vanlig trots att en glutenfri diet följs. Celiaki upplevs olika mellan män och kvinnor.