Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3. Frågeställning 1 – Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna? Frågeställning 2 – Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna? Metod Vi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier. Resultat Idrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor). Elever som bodde i radhus åt mer regelbundet och en bättre sammansatt kost än de som bodde i hyresrätt, bostadsrätt eller villa. De som bodde i hyresrätt åt mindre regelbundet än övriga grupper och hade en sämre näringssammansättning i kosten. De elever som hade lägre betyg från högstadiet åt mindre regelbundet frukost, frukt och grönsaker än elever med högre betyg. Elever som rökt cigaretter veckan innan undersökningen åt sämre än de som inte rökt. Slutsats Överlag hade eleverna idag mer regelbundna kostvanor än i tidigare studier. Dock så äter de fysiskt aktiva eleverna för få mål mat om dagen, jämfört med rekommendationer som finns i vårt forskningsläge, då speciellt mellanmål. Konsumtionen av frukt var den minst regelbundna enligt våra resultat. De elever som idrottade, bodde i radhus/kedjehus, hade bra betyg från högstadiet och inte rökte, hade bäst kostvanor. De som åt sämst var de som inte idrottade, hade mindre bra betyg, bodde i hyresrätt och rökte. Vi har en idé om att en ökad fruktkonsumtion kan leda till att eleverna äter fler mellanmål om dagen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka årskurs nio elevers matvanor, och betyg i ämnet i idrott och hälsa utifrån genus. Studien genomfördes på två stycken skolor den ena i ett område med lågt socioekonomiskt index och den andra i ett område med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjälp av information sammanställt från 77 stycken enkäter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i områden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i ämnet idrott och hälsa och god kosthållning i jämförelse med elever som bor i områden med lågt socioekonomiskt index som har lägre betyg och sämre kosthållning, dock går sambandet inte att säkert fastslå. Resultaten av studien visar att eleverna på skolan med lågt socioekonomiskt index äter mer onyttig mat och betydligt mindre frukost i jämförelse med eleverna på skolan med högt socioekonomiskt index. Resultaten visar också att flickornas och pojkarnas kostvanor skiljer sig på båda skolorna. / Rapport 2010ht4643

Unga ställs idag inför otroligt många val vad gäller kost och dryck. Syftet med studien har varit att undersöka hur elever gör kostval under skoldagen, vilka valmöjligheter det finns på, och omkring skolans område samt hur medvetna eleverna är i sina kostval. Vidare syfte har varit att undersöka om eleverna upplever att de har kunskaper för att kunna göra hälsosamma kostval och vilka faktorer som påverkar elevernas val. De frågeställningar studien har utgått från är följande;  - Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hälsosamma kostval under skoldagen?  - Hur väl medvetna är eleverna om vad som är ett hälsosamt val?  - Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de?  Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att göra en fallstudie på en utvald skola där vi har använt oss av fokusgrupp som metod. 12 elever har deltagit, uppdelade under två intervjutillfällen, där det har varit en jämn fördelning mellan kön.   De resultat vi fått fram är att eleverna upplever att de inte kan göra hälsosamma kostval under skoldagen samt att eleverna har teoretiska kunskaper om kost men att de ibland bortser från att göra hälsosamma kostval. Vad detta beror på finns flera möjliga förklaringar till, bland annat att de har svårt att omvandla teoretiska kunskaper i handling eller att eleverna prioriterar andra delar som de upplever har ett större mervärde för dem. Det eleverna prioriterar är bland annat smak, tid, tillgänglighet och att maten ska vara fräsch. Ytterligare en aspekt som framkommit i denna studie är att eleverna inte ser någon direkt hotbild kopplat till sig själva och gör då inte alltid hälsosamma val. Detta trots att de uppvisar att de har kunskaper om kostrelaterade sjukdomar.

Vi har i vår studie valt att undersöka stressen bland ungdomar i gymnasieskolan och grundskolans senare år. Anledningen till att vi valde detta ämne var studier som folkhälsorapporten 2009[1]visar på att stressen har ökat bland unga idag. Det är även av stort intresse för oss som blivande idrottslärare att ta reda på detta – för att kunna bedriva en bra undervisning inom ämnet.  Tidigare forskning har bedrivits inom området stress, denna forskning saknar dock fokus på hur man arbetar med stresshantering i skolan. I vår studie har vi därför valt att ha fokus på hur man kan få in stresshantering i ämnet idrott och hälsa på bästa sätt. Vi kommer undersöka med hjälp av intervjuer och enkäter hur idrottslärare jobbar med stresshantering i sitt ämne och vad eleverna upplever som stressande i syfte att hitta effektiva metoder vad gäller stresshantering. Utgångspunkten för vårt arbete är att kombinera de resultat vi kommer fram till och tidigare forskning inom området. På så vis får ett bredare underlag för vår studie.  Resultatet av vår studie visar på att de största orsakerna till att ungdomarna känner sig stressade är skolan, utseendet, prestationsångest och det sociala livet. Detta är de absolut vitigaste faktorerna enligt eleverna själva. Utifrån vår undersökning så kan man se att både elever och lärare anser att man behöver mer tid för ämnet idrott och hälsa i skolan för att kunna arbeta bättre med stresshantering. Intervjuerna med eleverna visar på att det behövs mer praktisk tillämpning av stresshantering för att de ska bli mer tilltagligt för eleverna.  [1]  Folkhälsorapporten, (2009). 6 april 2011, kl 12:55.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns, föräldrars och andra vuxnas tankar om barns kost, fysiska aktivet, övervikt och fetma. Syftet var vidare att beskriva vilken vägledning föräldrarna får av vårdpersonal. Sökorden som användes var child, children, childhood, obesity, prevention, health promotion, information, results, primary care, perceptions, care, nurse, qualitative, quantitative, fetma, övervikt och barn. Resultatet baserades på sju stycken kvalitativa artiklar, tio stycken kvantitativa artiklar samt en litteraturstudie som söktes i ELIN@Dalarna, www.google.se, www.fhi.se och på www.sbu.se och som därefter granskades av uppsatsförfattarna. I denna litteraturstudie framkom att barns inställning till mat och fysisk aktivitet är beroende på deras ålder. Alla barnen hade uppfattningen att hälsosam kost och fysisk aktivitet var vik¬tigt, men graden av kunskap varierade bland åldrarna. Föräldrar var av den åsikten att deras barn visste skillnaden mellan hälsosam och ohälsosam kost. Det visade sig dock att vissa föräldrar inte hade så god kunskap om vad hälsosam kost¬hållning är. Föräldrar uttryckte en önskan om att deras barn skulle få större möjligheter till att utöva fysisk aktivitet och de ansåg att det största ansvaret för detta låg på dem själva som föräldrar. Många föräldrar ansåg att fetma hos barn var ett allvarligt problem men det var inte alla som insåg att deras eget barn var överviktigt eller led av fetma. Hälso- och sjukvårds¬personal använde ofta kost - och motionsråd i mötet med barn med övervikt/fetma i stället för läkemedel, alltför restriktiva dieter eller kirurgi. Det var viktigt att involvera föräldrarna i ar¬betet eftersom det var mycket begärt att barn ensamma skulle ta ansvar för sina kost- och mo¬tionsvanor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.

Bakgrund Antalet bloggar som skrivs av hälsoprofiler med förslag på dieter och olika kostråd blir allt fler. Dessa sprids sedan i olika sociala medier. I sökandet efter alternativ till Livsmedelsverkets kostråd kan gruppträningsinstruktörer vara personer som ses som en hälsoförebild inom såväl träning som kost. De kan också vara en möjlig kanal utåt sett för olika kostbudskap. Syfte Att skapa en översiktsbild kring området kost och kvinnliga gruppträningsinstruktörer. Metod En webbaserad enkät utformades och instruktörer vid två olika träningsanläggningar i Sverige tillfrågades att delta. Totalt deltog 101 personer och svaren sammanfattades och analyserades med statistiska test. Resultat Av instruktörerna följer 11 % någon typ av diet medan ungefär 20 % utesluter laktos eller livsmedel med gluten. Många har någon typ av kostutbildning men en hel del vill ha mer kunskap, framför allt de yngre instruktörerna (< 30 år) (p=<0,05). Instruktörerna får frågor om kost som främst handlar om vad man bör äta i samband med träning och/eller viktnedgång. De instruktörer som instruerar fler än fyra pass per vecka får oftare frågor än de instruktörer som instruerar fyra pass eller färre (p=<0,05). Slutsats Gruppträningsinstruktörer utesluter möjligtvis en viss typ av livsmedel i större utsträckning än övriga befolkningen. För att kunna säga att det finns en skillnad mellan grupperna behöver dock fler studier göras. Större och mer omfattande studier är önskvärt för en större förståelse kring varför livsmedlen utesluts men också för hur instruktörer ser på sig själva i rollen som hälsoförebild och hur det påverkar dem. / Background There are numerous blogs written by people who see themselves as health authorities. They provide suggestions on how you, as a person, should eat. Within social media, this number is increasing exponentially in regards to advice. Many fitness instructors, who are easily perceived as superior in knowledge within the subject, can be a group asked for information when someone looks beyond the Swedish Food Administration for recommendations on diets and health. Hence, instructors can be a possible “channel” out for dietary advice. Objective To create an overall upper perspective on diets and female fitness instructors. Method(s) A web-based questionnaire was used and instructors from two fitness centers in Sweden were asked to participate in the study. The 101 replies were summarized and analyzed with statistical tests. Results By the instructors, 11% follow some type of diet and about 20 % exclude lactose and/or gluten. Many of the instructors have some type of nutrition education but more knowledge is desirable by the younger instructors (< 30 years)(p=<0,05). The instructors were asked questions about food and more specifically what you should eat in connection to training and/or weight loss. The instructors who have more than four classes per week were given more questions than the ones who carry out less than four classes per week (p=<0,05). Conclusion This study indicates that female group fitness instructors, to a greater extent than the population as a whole, exclude specific kinds of food. Although, to say there is a difference between fitness instructors and the population, more studies are needed. A larger study would be needed to better understand why some foods are excluded but also to explore how the instructors see themselves as a health role model and how it affects them.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera effekter av interventionen skolmatslyftet, gällande elevernas hälsovanor, jämfört med en kontrollgrupp med ett "vanligt" skolmatsalskök. För att få en bild över elevernas upplevda psykiska, fysiska och sociala välbefinnande ställdes även frågor rörande det allmänna hälsotillståndet. - Hur ser barnens allmänna välbefinnande ut? - Hur ser barnens aktivitetsvanor ut? - Hur ser barnens kostvanor ut? - Hur ser den upplevda miljön i skolmatsalen ut? - Vilka samband finns mellan olika hälsovanor? Metod Detta är en kvantitativ studie där en enkätundersökning gjorts på fyra 5:e klasser hos två skolor i Haninge Kommun. Ena skolan, interventionsgruppen, är en skola som deltagit i skolmatslyftet som är ett projekt som syftar till att främja elevernas kost- och hälsovanor genom att arbeta kring dessa genom olika insatser i skolan som arena. Den andra, kontrollgruppen, är en liknande kommunal skola men som ej deltagit i skolmatslyftet. Enkäten utformades efter redan befintliga enkäter som gjorts i tidigare forskningsstudier. Enkäten i sin helhet berörde frågor om elevernas allmänna hälsostatus, miljön i skolmatsalen, fysisk aktivitetsvanor och kostvanor. De statistiska metoder som använts har varit Chi2-test Mann-Whitney U test och enkel beskrivande statistik för procentuella fördelningar. Resultat Eleverna på skolmatslyftets skola drack signifikant mindre läsk, åt oftare mörkt bröd och de konsumerade mindre chips, popcorn etc. Signifikanta resultat uppmättes också på elevernas upplevda miljö i skolmatsalen. Eleverna på skolmatslyftets skola upplevde större trygghet genom att de vuxna oftare åt tillsammans med barnen samt att barnen själva upplevde en större trygghet i skolmatsalens miljö. Matkön upplevdes gå snabbare och bordsgrannarna uppförde sig bättre under måltiden. Hos kontrollgruppen uppmättes en signifikant skillnad där eleverna upplevde i större utsträckning att man åt med någon man kände jämfört med eleverna på skolmatslyftets skola. Resultaten påvisade också skillnader i grad av fysisk aktivitet, där eleverna i skolmatslyftet i större utsträckning skattade sig komma upp i 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Med tanke på skolmatslyftets syfte att öka konsumtion av frukt- och grönsaker var även den skillnaden påtaglig även om det inte blev signifikant. Slutsats Studien har genererat intressanta resultat som kommer vara till nytta för framtida projekt både genom skolmatslyftets fortsatta utveckling samt andra liknande projekt. Trots kort tid och en relativt liten grupp har skolmatslyftet visats ge resultat på alla områden som fysisk aktivitet, kostvanor och upplevd miljö i skolmatsalen. Att studien påvisat positiva resultat gör att vi kan se att skolmatslyftet gett effekt och vi kan förbättra elevernas hälsovanor och kunskaper genom att arbeta på det här sättet. Vi kan därför förespråka interventionen på fler skolor och sprida budskapet för att få fler att jobba med detta på alla plan. Det är ett viktigt ämne att lyfta i dagens samhälle med eskalerande barnfetma, enorma sockerkonsumtioner och en mer stillasittande livsstil i olika kombinationer. / Skolmatslyftet

Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 2 ökar kraftigt i Sverige liksom i världen. Diabetesbehandlingens övergripande syfte är att hjälpa patienten att bibehålla en god livskvalitet alternativt att förbättra nedsatt livskvalitet. Den största delen i diabetesbehandlingen utgörs av egenvård. Behandlingens syfte är att patienten ska kunna ta större kontroll över sjukdomen och på så vis förbättra hälsan. Syfte: Att undersöka vilken typ av kost och kostutbildning som kan ha hälsofrämjande effekt och gynna egenvården hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats vilka analyserats och sammanställts. Resultat: Medelhavskost, fettsnål kost, låg kolhydratskost, fettsnål vegankost samt kostfiber har hälsofrämjande effekt vid diabetes typ 2. Låg fettkost och låg kolhydratkost kan ha gynnsam effekt på patienters egenvård vid diabetes typ 2. Intensiv kostutbildning, enskild alternativt inom ramen för en livsstilsutbildning, påverkar egenvården positivt hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Egenvård är centralt vid behandlingen av diabetes typ 2. Hälsofrämjande kost och kostutbildning kan gynna patienters egenvård och hälsa. För att ytterligare kunna förbättra diabetesbehandlingen samt förebygga komplikationer och följdsjukdomar hos patienterna krävs ytterligare forskning och utveckling knutet till kost, kostutbildning och livsstilsutbildning.