No description available.

Syftet med den här självstudien är att undersöka hur min kreativa process formas vid användandet av olika kompositionstekniker. De forskningsfrågor som studien har ämnat finna svar på är: Hur erfar jag att min skapandeprocess formas när jag komponerar med hjälp av två separata kompositionstekniker? Vilka likheter och skillnader erfar jag att det finns mellan de olika skapandeprocesserna? För att genomföra detta har två kompositionsmetoder använts för att komponera två stycken för solopiano, ett stycke och kompositionstillfälle per metod. Studien har sin utgångspunkt i det fenomenologiska perspektivet och genomfördes med hjälp av videoobservation och de skisser som producerades under observationstillfällena. Resultatet presenteras uppstrukturerat i sex teman efter linjär tid och består av de två metodernas skapandeprocesser och hur det upplevdes att komponera efter dem. Dessa teman har jag titulerat Den ursprungliga idén (när den första kreativa gnistan slår och exempelvis den initierande cellen skapas), Strukturskiss (när styckets form väljs), Första utkastet (där en helhetsbild ges av stycket och hur dess olika delar relaterar till varandra), Utvecklande (hur det unga stycket utvecklas och fylls ut med exempelvis ackord och andrastämmor), Andra utkastet (när de sista bitarna sätts på plats och styckets sektioner binds ihop), och Sista ändringarna (när kompositionsprocessen gås igenom och tidiga beslut revideras om de inte längre passar in i styckets slutgiltiga form). Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Under rubriken Processen behandlas studiens resultat på ett mer allmänt plan, och under rubriken Kreativitet eller kunskap poneras det kring hur mycket av kompositionsprocessen som faktiskt grundar sig i kreativt skapande av nytt stoff. / The purpose of this self-study is to investigate how my creative process is shaped by the use of different composition techniques. The research questions that the study has sought to find answers to are: How do I experience that my creation process is formed when I compose using two separate composition techniques? What similarities and differences do I experience the different creation processes? To accomplish this, two methods of composition have been used to compose two pieces of music for solo piano, one piece and composition session per method. The study is based on the phenomenological perspective and was conducted using video observation and the sketches produced during the observation periods. The result is presented structured into six themes after linear time and consists of the two methods creation processes and how it was perceived to compose after them. I have named these themes The original idea (when the first creative spark hits and, for example, the initiating cell is created), Structure sketch (when the shape of the piece is chosen), The first draft (where a more complete picture is given of the piece and how its different parts relate to each other) Developing (how the young piece is developed and filled out with, for example, chords and secondary voices), Second draft (when the last bits are put in place and the sections of the piece are connected), and Final changes (when the composition process is reviewed and early decisions are revised if they no longer fits into the final form of the piece). In conclusion, the results are discussed in relation to previous research. Under the heading The process, the results of the study are examined on a more general level, and under the heading Creativity or knowledge, it is pondered on how much of the composition process is actually based on the creative origination of new material.

Föreliggande undersökning tar sin utgångspunkt i ett behov av ett mer hållbart konsumtionsmönsteroch har inriktats på näringslivets roll som den som tillhandahåller utbudet. Företags hållbarhetsarbetetenderar dock att alltför ofta antingen fokuseras på de interna processerna alternativt på attkomplettera ett befintligt utbud med mer ekologiskt fördelaktiga alternativ som dels inriktas mot enredan hållbarhetsmedveten målgrupp, dels ingå i ett prissegment som gör produkterna otillgängligaför många samhällsgrupper. Genom att kartlägga den stundtals motstridiga relationen mellanekonomisk och ekologisk hållbarhet identifieras samhällsentreprenören som en aktör som kan verkaför båda områdena simultant, där ekonomisk tillväxt kan ske som effekt av arbete för ett samhälleligtsyfte. Med stöd i Joseph A. Schumpeters teori om kreativ förstörelse undersökssamhällsentreprenörens bidrag för en samhällsutveckling mot mer hållbara konsumtionsmönster.Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod inbegripandes intervjuer medsamhällsentreprenörer med ett gemensamt syfte om att bidra till mer hållbara konsumtionsmönsterinom respektive bransch. Undersökningen mynnar ut i en slutsats om hur samhällsentreprenörergenom innovationer och kreativa konstruktioner av företag vars syfte är att främja en mer hållbarkonsumtion både sätter press på och inspirerar befintliga aktörer och bidrar till en kreativ förstörelseav befintliga hållbarhetspraktiker som upplevs otillräckliga. / The starting point of the present study is the need for a more sustainable consumption patternfocusing on the role of the business sector as the supply provider. Sustainability practices tend to befocused upon internal processes or on supplementing the existing supply with more ecologicallyfavorable alternatives offered to already sustainability aware target groups. Also, keeping the pricerange at a level unavailable for many socio‐economic groups. By mapping out the sometimescontradictory relationship between ecological and economic sustainability the sustainableentrepreneur is identified as an actor who is able to act upon both areas simultaneously, whereeconomic growth becomes an effect of working for a social cause. Drawing on Joseph A. Schumpeterstheory of creative destruction the sustainable entrepreneurs’ contribution to a social progress towardsa more sustainable consumption pattern is examined. The study was conducted using a qualitativemethod including interviews with sustainable entrepreneurs with a common cause of contributing tomore sustainable consumption patterns within their branch of industry. The study concludes thatsustainable entrepreneurs, through creative constructions of business with a purpose to promotemore sustainable consumption patterns, urge and inspire incumbents contribute to a creativedestruction of existing sustainability practices that are perceived to be inadequate.

I den här essän försöker jag få en förståelse och en inre struktur för mitt yrke och min praktiska kunskap som musiker och sångare i Tyskland. Det handlar om mitt dilemma om att vara utlandssvensk i Tyskland och om min hemlängtan till Sverige. Med hjälp av Aristoteles, Hannah Arendt, Hans Larsson m.fl, binder jag ihop känslorna med kunskapen och får på så sätt nya perspektiv på hur det är att leva mellan två världar. Ja att få tillgång till två länder och att förstå och omvandla min längtan till något kreativt.

Detta arbete handlar om min låtskrivandeprocess, och om hur den skiljer sig när jag skiftar min utgångspunkt mellan text, melodi + ackord och beat. Syftet med arbetet har varit att ta reda på vilken metod som fungerar bäst för mig när jag skriver låtar till mig själv som artist, för att kunna bli en mer effektiv och strukturerad låtskrivare i framtiden. Jag har skrivit totalt sex låtar. I två av låtarna har jag börjat med att skriva text, i två av låtarna har jag börjat med att skriva ackord och melodi, och i två av låtarna har jag börjat med att producera ett beat. Jag har fört loggbok under arbetets gång, och utifrån den sedan beskrivit processen och bedömt resultatet av låtarna. I en diskussion har jag sedan kommit fram till att den metod som fungerar bäst för mig är att börja med beat, eftersom jag då upplever att jag får som mest frihet och inspiration till att skriva låtens topline.

Denna undersökning beskriver ett aktionsforskningsprojekt på gymnasiet i kursen Musikproduktion 2. Syftet är att förstå hur fältinspelning, mikrofonbygge och skapande övningar kan ge gymnasieelever tillgång till kreativa processer. Eleverna byggde egna kontaktmikrofoner och fältinspelningen skedde framförallt i utomhusmiljöer. Flödesövningar, inspiration från tvärkonstnärliga metoder och improvisation gav eleverna tillfälle att träna sin kreativa förmåga. Sammanlagt genomfördes tolv lektioner med aktionsforskning som metod och mellan varje lektion har vi reflekterat och modifierat vårt lektionsmaterial. Med hjälp av våra teoretiska ingångar lek, flow och problemlösning har vi försökt att se hur elevernas kreativitet kommer till uttryck. Lektionsinnehållet har dokumenterats genom ljudupptagning och film. Vi som genomfört studien har deltagit som lärare där vi observerat, tolkat och analyserat elevernas tecken med stöd av det sociokulturella perspektivet. Undersökningen har kompletterats med att eleverna fyllt i en enkät före och efter projektet. Studien har visat att elever fått tillgång till kreativa processer genom att genomföra ett projekt med fältinspelning, mikrofonbygge och skapande övningar. I diskussionen lyfter vi bland annat fram vikten av utrymme för elevers initiativ, synergieffekter mellan teknik och kreativitet samt att elevers undersökande av kreativa processer behöver tid och fokus.

Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieelevers upplevelser av att arbeta med ett skarpt filmprojekt (definieras i 1.3). Aktuell forskning belyser mestadels de positiva effekterna av entreprenöriellt lärande likt skarpa projekt. Denna studie fokuserar på elevers uppfattningar av projekt där skola och arbetsliv samarbetar. Genom att intervjua elever och sedan analysera de kvalitativa intervjuerna utifrån en fenomenografisk analysmodell tolkas de upplevelser eleverna ger uttryck för.Resultatet av studien visar att många elever känner en större delaktighet och är beredda att göra en större arbetsinsats vid skarpa projekt med en extern aktör. Några elever uttrycker att de kände sig begränsade i sin kreativa frihet och upplevde inte det skarpa projektet som lika lustfyllt. Elevernas fokus i filmprojektet låg i huvudsak på slutresultatets kvalitet. Vid arbete med skarpa projekt framkommer det i min studie att eleverna är mer fokuserade på slutresultatet än på själva processen. Eleverna ger uttryck för att vikten av att gruppen levererar ett bra slutresultat är vid skarpa projekt högre än vid traditionella projekt av samma typ.

Detta arbete belyser elevernas syn på lärare och på sin lärsituation. Syftet med arbetet är att belysa elevers syn på pedagoger och vilka egenskaper hos lärare som leder till god och inlärningsfrämjande relation. Den uppfattning eleverna ger vägs sedan in i tidigare forskning inom området relationell pedagogik. Totalt deltog 47 elever i årskurs nio på en F – 9 skola i denna studie. De egenskaper/förmågor som eleverna framhävde var: * Att lärarna ska vara trygga i sig själv och våga vara sig själv.* Att lärarna ska lyssnar på eleverna, visar förståelse och respekt och visar lärarnärvaro.* Att lärarna ska visa bra kreativ kompetens – anpassa undervisningen samt tillämpa goda och nya utlärningsmetoder vilket leder till lustfyllt lärande.* Att lärarna ska använda ett språkbruk på samma nivå som eleverna.* Att lärarna ska tillämpa elevinflytande och likabehandling i undervisningen.* Att lärarna gärna får ha humor och skapa en trygg lärmiljö. Det som skapar en bra relation mellan elev och lärare är enligt eleverna:* Att lärarna visar intresse för elevers tankar och se saker ur elevperspektiv.* Att lärarna tydligt visar att de bryr sig.* Att lärarna ser elever som individer i gruppen.* Att lärarna visar tilltro till elevers vilja och förmåga.* Att lärarna ger eleverna möjlighet och förutsättningar att lyckas.* Att lärarna tar emot det elever berättar och att våga reda ut eventuella problem.

Forskningsfråga: Vilka metoder använder banker för att kontrollera informationen i årsredovisningar vid lån- och kreditgivning? Syfte:                           Syftet med studien är att identifiera vilka metoder svenska banker använder vid kontrollering av årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning, detta för att vidare identifiera om kreativ redovisning kan upptäckas med hjälp av dessa. Studien bidrar till ökad förståelse om kreativ redovisning och dess metoder.Metod:                         Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod. Primärdata har samlats in genom intervjuer. Sekundärdata som behandlats i studien har inhämtats från litteratur, vetenskapliga artiklar och hemsidor. Slutsats:                       Det har konstaterats att banker vanligtvis använder fem metoder för att kontrollera informationen i årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning. Däremot är det en generell bild då processen kan se olika ut beroende på förtroende för företag, verksamhet och bransch.Samtliga fem metoder framkommer i tidigare forskning för att upptäcka kreativ redovisning, vilket tyder på att kreativ redovisning kan upptäckas av banker om företagskundens finansiella ställning förändras eller inte återspeglar branschgenomsnittet. Utöver ovannämnda metoder begär banker underlag och inleder dialog med ledningen när avvikelser uppstår. Kreativ redovisning kan dock användas i syfte att bibehålla utvecklingen, vilket resulterar i att avvikelser nödvändigtvis inte behöver uppstå. Slutsatsen kan därmed dras att banker inte kommer upptäcka kreativ redovisning som inte resulterar i avvikelser, men att det finns möjlighet att upptäcka kreativ redovisning när avvikelser uppstår. Detta för att banker gör ytterligare kontroller i sådana fall. / Research question:   Which methods do banks use to analyse information when granting loans? Purpose:                     The purpose of the study is to identify which methods Swedish banks use while checking annual reports during the process of loan and credit granting. This, to further identify whether creative accounting can be detected using these methods. The study contributes to increased knowledge about creative accounting and its methods.Method:                       The study has been conducted using qualitative research methods. Primary data has been collected through interviews. The secondary data in the study has been collected from literature, scientific articles, and websites. Conclusion:                 It has been established that banks usually use five methods to check the information in annual reports in connection with credit and loan granting. However, it is a general picture as the process can look different depending on the trust in the company, business and industry.All five methods appear in previous research to detect creative accounting. This shows that creative accounting can be detected by banks if the business costumers financial position changes or does not reflect the industry average. In addition to the methods mentioned above, banks request documentation and initiates dialogue with management when deviations occur. However, creative accounting can be used with the aim of maintaining development, which results in deviations not necessarily having to occur. The conclusion can be drawn that banks will not detect creative accounting which does not result in deviations, but there is an opportunity to detect creative accounting when deviations occur. This is because banks make additional checks in such cases.

This thesis investigates the impact of STEAM (Science, Technology, Engineering, Arts, and Mathematics) education on middle school students (grades 4-6), focusing on how it enhances motivation, engagement and problem-solving abilities. Utilizing a systematic literature review the research examines the integration of technological innovations like Virtual Reality (VR), Augmented Reality (AR) and Artificial Intelligence (AI) into STEAM education alongside the evolving role of teachers in this interdisciplinary approach. Findings indicate that STEAM positively influences student creativity and self-esteem particularly enhancing figurative creativity. The integration of arts into STEM subjects not only enriches learning experiences but also fosters a comprehensive understanding of both artistic and scientific disciplines. However challenges in implementing advanced technologies in classrooms such as resource constraints and the need for enhanced teacher training are identified as significant barriers. The study concludes that while STEAM education offers a transformative approach to learning, bridging traditional academic divides its full potential is yet to be realized due to practical and infrastructural limitations. The thesis suggests the necessity of further research focused on empirical data regarding STEAM's impact on middle school education and strategies for effective technology integration in diverse educational contexts. / Denna uppsats undersöker effekten av STEAM-utbildning (Science, Technology, Engineering, Arts, and Mathematics - vetenskap, teknik, ingenjörskonst, konst och matematik) på elever i mellanstadiet (årskurs 4-6), med fokus på hur det förbättrar motivation, engagemang och problemlösningsförmåga. Genom att använda en systematisk litteraturöversikt undersöks integrationen av teknologiska innovationer som virtuell verklighet (VR), förstärkt verklighet (AR) och artificiell intelligens (AI) i STEAM-utbildning tillsammans med lärarnas utvecklande roll i detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt. Resultaten visar att STEAM positivt påverkar elevens kreativitet och självkänsla, särskilt när det gäller att förbättra figurativ kreativitet. Integrationen av konst i STEM-ämnen berikar inte bara lärandeupplevelser utan främjar också en omfattande förståelse av både konstnärliga och vetenskapliga discipliner. Dock identifieras utmaningar med att implementera avancerade teknologier i klassrum, såsom resursbegränsningar och behovet av förbättrad lärarutbildning, som betydande hinder. Kunskapsöversikten drar slutsatsen att även om STEAM-utbildning erbjuder ett transformativt tillvägagångssätt för lärande som överbryggar traditionella akademiska klyftor, är dess fulla potential ännu inte förverkligad på grund av praktiska och infrastrukturella begränsningar. Kunskapsöversikten föreslår nödvändigheten av ytterligare forskning inriktad på empiriska data angående STEAM:s påverkan på utbildning i mellanstadiet och strategier för effektiv teknikintegration i olika utbildningssammanhang.