In the field of musical expression, the complex relationship between improvisation and the cognitive processes that underlie creativity presents a fascinating yet challenging puzzle, prompting this thesis to explore the connection between musical improvisation and creative cognition among musicians. Focusing on the development of robust methods for feature extraction and representation, it utilizes unsupervised Machine Learning (ML) techniques to project improvisations from a prime melody into a high-level latent space. The methodology involves iterative analysis employing Variational Autoencoder (VAE) models, initially pre-trained with a larger dataset and fine-tuned with a musical improvisation dataset provided by the Max Plank Institute. Evaluation encompasses Evidence Lower Bound (ELBO) loss metric and dimensionality reduction techniques like Principal Component Analysis (PCA), t-distributed Stochastic Neighbor Embedding (t-SNE), Multidimensional Scaling (MDS), and Uniform Manifold Approximation and Projection (UMAP) to explore latent space representations. The results reveal that experienced musicians exhibit a greater divergence from the prime melody compared to amateurs. Moreover, professionals’ samples demonstrate more refined clustering and nuanced adjustments between improvisations projected in the latent space. / Inom musikaliska uttryck är det komplexa förhållandet mellan improvisation och de kognitiva processer som ligger till grund för kreativitet ett fascinerande men utmanande pussel, vilket föranleder denna avhandling att utforska sambandet mellan musikalisk improvisation och kreativ kognition bland musiker. Avhandlingen fokuserar på utvecklingen av robusta metoder för extraktion och representation av funktioner och använder oövervakade maskininlärningstekniker (ML) för att projicera improvisationer från en huvudmelodi till ett latent utrymme på hög nivå. Metoden innebär iterativ analys med hjälp av VAE-modeller (Variational Autoencoder), som ursprungligen förutbildades med ett större dataset och finjusterades med ett dataset för musikalisk improvisation från Max Plank Institute. Utvärderingen omfattar förlustmåttet Evidence Lower Bound (ELBO) och dimensionalitetsreducerande tekniker som Principal Component Analysis (PCA), t-distributed Stochastic Neighbor Embedding (t-SNE), Multidimensional Scaling (MDS) och Uniform Manifold Approximation and Projection (UMAP) för att utforska latenta rymdrepresentationer. Resultaten visar att erfarna musiker uppvisar en större avvikelse från huvudmelodin jämfört med amatörer. Dessutom visar professionella musiker mer raffinerade kluster och nyanserade justeringar mellan improvisationer som projiceras i den latenta rymden.

I ett samhälle där föremåls värde ofta går förlorat och produkter slängs långt innan de är förbrukade är det hög tid att påbörja en beteende förändring. Denna studie är ett designdrivet forskningsarbete som har undersökt kopplingen som kan uppstå mellan användare och produkt vid ett kreativt och individuellt lagande. Studien har dessutom undersökt de tillvägagångsätt som motiverar användare att börja laga kreativt och hur detta skulle kunna implementeras i en produkt för att således bidra med en förändring i deponibeteendet. Arbetet har utgått från de två designteorierna emotionell design och design for repair. Forskningsarbetet inleddes med att undersöka utgångspunkten för trasiga saker i samhället samt hur det arbetas med lagning idag med hjälp av metoder så som fältstudie. Efter detta undersöktes kopplingen mellan kreativ lagning och användare samt vad som får användarna att kunna tänka kreativt med metoder så som observation och probes. Med den insamlade informationen genomfördes sedan en längre idégenereringsprocess som avslutades i framtagande av ett designbidrag för att besvara uppsatsens forskningsfråga. Design bidraget utformades som ett system som användare kan utnyttja för både donation av gammalt pyssel som de sparat, och köp av kit bestående av det återanvända materialet för att inspirera dem till kreativ lagning, detta i form av en varuautomat. / In a society where the value of objects is often lost and products are thrown away long before their useful life, it is high time to start working towards a behavioral change. This study is a design-driven research project that has investigated the connection that can arise between user and product during creative and individual repair work. The study has also investigated the approaches that motivate end users to start repairing creatively and how this could be implemented in a product to contribute to a change in deposit behavior. The work has been based on the two design theories, emotional design and design for repair. The research work began by examining the starting point for broken things in society and how repairs are done today, using methods like field studies. After this, the connection between creative repair and users was investigated, as well as what makes the users able to think creatively with methods such as observation and probes. With the collected information, a longer idea generation process was then carried out, which ended in the production of a design contribution to answer the essay’s research question. The design contribution was designed as a system that users can use for both the donation of old crafts they have saved and the purchase of kits consisting of the reused material to inspire them to creative repair, this in the form of a vending machine.

Big bath accounting är en strategi där beslutsfattarna i ett företag manipulerar det redovisade resultatet efter ens egna preferenser, ofta för att påverka resultatet negativt genom nedskrivning av immateriella tillgångar. Tidigare forskning har visat att fenomenet uppstår mer frekvent i samband med en nytillsatt VD.Uppsatsen syftar till att undersöka förekomsten av Big bath genom nedskrivning av goodwill bland börsnoterade bolag i Sverige, och ifall en nytillsatt VD kan vara en av förklaringarna till fenomenet. Studien har en deduktiv ansats och studiens frågeställningar har analyserats med hjälp av en kvantitativ dataanalys.Studiens insamlade data har hämtats ifrån företagens årsredovisningar under tidsperioden år 2005-2013. Den insamlade datan ligger till grund för de statistiska testerna som utförts. Resultatet visar att det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och en nytillsatt VD samt goodwillnedskrivningar och ett negativt resultat. Vidare upptäcks ett positivt samband mellan Big bath och en nytillsatt VD samt Big bath och ett negativt resultat vilket tyder på att strategin existerar på Stockholmsbörsen. / Big bath accounting is a strategy where the decision makers of a company manipulates the stated result according to their own preferences, most often to influence the result negatively by writing down its intangible assets. Earlier studies have shown that this phenomenon occurs more frequently in connection with a newly appointed CEO.This paper aims to investigate the occurrence of Big bath by writing down goodwill among public companies in Sweden, and to investigate if a newly appointed CEO could be one of the explanations to this phenomenon. This study has a deductive approach and the research questions have been analyzed with a quantitative data analysis.The data in this study have been collected from the companies financial statements during the time period between 2005-2013. The collected data have been used for the statistical tests that this paper contains. The result shows a positive connection between writing down goodwill and a newly appointed CEO and also between writing down goodwill and a negative result. Furthermore, a positive connection was found between Big bath and a newly appointed CEO and also between Big bath and a negative result which indicates that this strategy exists on the Stockholm stock exchange.The essay is written in Swedish.

Many people today have no idea that film editing is more than simply putting scenes together. Previous research also reveals very limited information about the editors line of thinking, the creative decision making, intuition and how they reflect upon their own profession. The purpose of this essay is to explore the film editors meaningful role in productions of moving image. We look at editors competence and characteristics and try to break down the hidden, magical touch they contribute with in an attempt to uncover the implicit and tacit knowledge they carry. Further we investigate what the differences between branches in the industry means for the editors. Six semistructured interviews were conducted with editors in the fields of television, motion picture and commercials. The findings indicate that the key elements of editing is creating narrative clarity and dramatic emphasis. Editing is also closely intertwined with music since it has similarities both in creation process and shape. The result shows that editors have profound understanding of film theory but use it only subconsciously. Instead intuition and experience-derived knowledge replaces theory. The result was applied on theories of intuition and experience after an empirical analysis in the hope of explaining what is demanded by the editor and how they develop their competence. Our study also highlight the need for more research in the field of editing.

Syfte: Mänskligheten strävar alltid efter att utvecklas och kreativitet är en central del i processen då världen ständigt blir mer komplex. Forskning inom området kreativitet är således en nödvändighet för ett modernt och framåtsträvande samhälle. Likaså inom marknadsföring ges kreativitet utrymme då marknaden idag är hårt konkurrensutsatt och utsatt för ett överflöd av marknadsföring. Det är därför av stor vikt att differentiera sig från mängden för att bli uppmärksammad och kreativitet är en betydelsefull del i att göra marknadsföring synlig. Syftet med studien är att söka förståelse kring vilka kreativa marknadsföringskomponenter som bidrar till uppmärksamhet samt hur de påverkar graden av uppmärksamhet. Syftet är även att minska det existerande forskningsgapet inom området.Design/metod: En empirisk undersökning av uppmärksammade reklamfilmer har gjorts för att uppnå studiens syfte och inspiration är till stor del hämtad från kulturanalys. Studien innehåller en kvalitativ analys av nio reklamfilmer där fyra marknadsföringskomponenter med koppling till kreativitet har identifierats och analyserats. De komponenter som inkluderats i studien är originalitet, humor, storytelling samt kändiseffekt och tidigare forskning och teorier inom dessa områden har legat till grund för studien.Resultat: Resultatet av studien visar att samtliga marknadsföringskomponenterna återfanns i fem av de nio reklamfilmer som analyserades. Originalitet och storytelling återfanns i de fyra resterande reklamfilmerna. Samtliga av komponenterna konstateras därför bidra till att öka uppmärksamheten kring en reklamfilm dock i olika stor utsträckning. Originalitet och storytelling är tillsynes en nödvändighet medan humor och kändiseffekten är komponenter som kan öka chanserna ytterligare för en reklamfilm att nå stor uppmärksamhet. Studien har även resulterat i slutsatsen att humor i större utsträckning återfinns bland uppmärksammade reklamfilmer. Studien bekräftar även tidigare forskning som visar att oväntade element är den form av humoristisk reklam som till största delen återfinns i dagens reklam.Framtida forskning: För framtida forskning rekommenderas det att studien utökas med analys av fler mediekanaler, observationer under längre tidsperiod samt intervjuer med respondenter som för första gången utsätts för reklamen. Det för att öka överförbarheten samt trovärdigheten och göra studiens resultat mer generellt applicerbart inom marknadsföring. / Program: Civilekonomprogrammet

Artificiell intelligens blir allt mer vanligt inom fler och fler områden. Ett område där tekniken är relativt ny är inom kreativa processer och kreativa områden. Detta arbete är en kvalitativ studie av explorativ karaktär, som undersöker hur AI kan användas inom dessa kreativa processer samt vilka möjligheter och utmaningar som uppkommer av det. Tre intervjuer har genomförts med personer som har god och aktuell kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan analyserats med den kreativa processen som ramverk. Resultatet visar att AI i vissa steg av processen kan användas, dels för att underlätta men också för att effektivisera densamma. I andra steg har utvecklingen av AI inte kommit tillräckligt långt för att bidra med något värde eller erbjuda någonting som utvecklar eller gör processen lättare. Vidare har resultatet visat att inställningen till användandet kan bli en avgörande faktor för fortsatt utveckling och användning, men även att möjligheterna är fler än utmaningarna.

Art directing i en digital kommunikationsbyrå och att arbeta heltid eller deltid som konstnär är två yrken som har en sak gemensamt. I egenskap av professionella roller har de en nyckeluppgift de måste uppfylla – att vara kreativa. I denna uppsats fokuserar vi på den kreativa processen vid generering av idéer i områden av digital media och konst för att se om det finns tydliga skillnader eller likheter i hur kreativt arbete för sig inom båda områden. För att jämföra den kreativa processen mellan de två parterna har vi gjort flertalet intervjuer och observationer med yrkesverksamma konstnärer och art directors. Genom att undersöka områdena kreativitet, design och konst har vi distingerat ett antal olika steg som är teoretiskt möjliga att applicera på både design och konst. Genom att ställa samma frågor till samtliga informanter och genom att kategorisera de händelser som dokumenteras vid observationerna hoppas vi på att kunna dra slutsatser om likheter och olikheter inom de kreativa processerna i konst och designarbete. Vi hoppas även att våra resultat kan tillämpas på senare studier samt av designers och konstnärer som vill lära sig av varandras arbete. / Art directing in a digital communication agency and working as a full or part-time artist is two occupations that have one thing in common. Both professional roles has one key assignment that they need to fulfill – to be creative. In this paper we will focus on the creative process when generating ideas in the areas of digital media and arts to see if there are any significant differences or similarities between how the creative work is done in both areas. To compare the creative process between the two parts we have done several interviews and observations with working creators within the areas. By exploring the concepts of creativity, design and art we have distinguished several steps which theoretically could be applied to both design work and arts. By asking the same questions to all informants and by categorizing the events documented in the observations we hopeto be able to come up with conclusions about what differences there are between the processes in artand design work. We also hope that our results can be adapted in later studies and by designers andartists who want to learn something from each other's work.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att bidra med förståelse för hur skolledare och tidigare elever på det estetiska programmet värderar och diskursivt konstruerar inriktningen Bild & formgivning i aspekten estetelevers framtidsutsikter vad gäller studier och yrkesval. Jag vill på detta sätt synliggöra omgivningens syn på programmet och vad estetiska kunskaper kan ha för funktion i samhället. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur konstruerar före detta elever och skolledare estetelevernas framtida yrkesidentiteter? Varför anser tidigare elever att de haft nytta av utbildningen? Hur värderas det estetiska programmet och estetiska kunskaper av skolledare och före detta elever?Det empiriska materialet består av sex intervjuer med före detta elever och skolledare. Materialet är analyserat med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. Jag intresserade mig för att undersöka vilka sanningsregimer som synliggjordes, om de skiljde sig mellan informanterna, vad som inte sades och informanternas sätt att tala om det estetiska programmet och om synen på estetelevers framtid förändrades under intervjuns gång.Bakgrund till studien är att elever förmedlat att deras omgivning har vaga föreställningar om utbildningens värde, att det finns en okunskap om att den leder till högskolestudier och mångskiftande yrkesliv efter det. I studiens intervjuer framkom att de före detta eleverna uppskattade att programmet var högskoleförberedande. Men både de och skolledarna beskriver att det allmänt sett, åtminstone utanför skolans område, inte är känt att det estetiska programmet ger högskolebehörighet som liknar det samhällsvetenskapliga programmets.Läroplanen GY 11 medförde för de estetiska ämnena och inriktningarna att fokus skiftades från estetik och skapande och till entreprenöriellt tänkande med lönsamhet. Begrepp som kultur, konst och estet fick en negativ klang i många kretsar, vilket också påverkat synen på programmet.Trots att vårt samhälle blir allt mer digitaliserat och visuellt, kopplas inte programmet ihop med relaterade yrken. Men som det framkommer i min studie kommer människor ha stor nytta av att behärska det kommunikativa bildspråkliga fältet, oavsett yrke.

Problem solving is a big part of design, however a lot of emphasis is put on creativity in research related to the effects of stress. Research has shown that the amount of stress we feel affects idea generation. Stress may also affect the ability to solve problems, however the researchers don’t seem to agree about what the effect of stress actually does. The study was made through experimental sessions where the respondents were asked to solve 4 matchstick puzzles of similar difficulty. Depending on their outcome they experienced more or less stress. They all experienced greater amounts of stress in the puzzles that took them longer times to figure out. Along with the experimental sessions, I also interviewed the respondents about their personal relationship with problem solving in their daily and professional life. I found that problem solving is intertwined and compounded with creativity through both problem solving being a part of the creative process, and problem solving needing the creative elements to generate ideas for solutions. But more than anything the study showed that problem solving in fact could be a stress trigger.

Med tankar från pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frågor om datorn och dess betydelse för en grafiker. Frågeställningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ”Hur kan materia te sig i digital form?” Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i datorn: genom att blanda två uppsättningar av data, såsom två genuppsättningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades därmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet är att ge andra grafiker ett nytt sätt att se på digital grafik. With thoughts from philosophers such as Montessori, Plato and Baudrillard this thesis has dealt with questions regarding the significance of computers for the graphic artist. The problem, or the question at issue, developed over time into: “What would be the digital equivalent to matter?” The research resulted in a theory of how matter could be born inside a computer: by combing two separate forms of data, just like a new organism is created with the combination of genetic codes. During the production phase a method for how a graphic artist could work with the computer rather than at the computer was established. The purpose of this method is to broaden the graphic artist’s view on digital graphics. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.