Sveriges externa och halvexterna handelsområden utgör tillsammans en uthyrningsbar yta på nästan 7 kvadratkilometer, vilket motsvarar cirka 1000 fotbollsplaner. Parkeringsytor och annan infrastruktur är inte inräknad i denna siffra. Dessa handelsområden är av vikt för kommuner genom de arbetstillfällen och skatteintäkter som genereras. Sedan år 2003 har e-handeln haft en årlig tillväxt på mellan 15 och 20%, medan den totala detaljhandeln under samma tid har vuxit med i snitt 2%. Mot bakgrund av e-handelns snabba utveckling menar Svensk Handel att den utgör en tydlig hotbild mot externa handelsområden.  Studien ämnar undersöka hur och i vilken utsträckning svenska kommuner hanterar problematiken kring e-handelns påverkan på externa handelsområden. Mot bakgrund av de stora markytorna som externhandelsområden upptar syftar studien även till att undersöka vilka rumsliga och andra strategier kommuner behöver arbeta med för att bemöta transformationstrycket som e-handeln orsakar i externhandelsområdenas fysiska miljöer. Studien är kvalitativ och görs genom en metodkombination där dokumentstudie, intervju och urbanmorfologisk analys appliceras på fyra undersökningsobjekt: Örebro, Västerås, Linköping och Norrköping. Det teoretiska ramverket utgörs av kreativ förstörelse, konsumtion, paradigm och urbanmorfologi, fyra perspektiv som syftar till att rama in ämnesområdet.  Samtliga undersökta kommuner uppvisar en förståelse för e-handelns påverkan och hotbild mot externa handelsområden. Ingen av kommunerna har dock någon uttalad beredskap för hur detta ska hanteras. Anledningen till detta är tvåfaldig: kommunerna anser att det inte går att ha en beredskap mot bakgrund av handelns snabba utveckling. Därutöver anses problematiken vara en mer angelägen fråga för externhandelsområdenas privata fastighetsägare. Det framträder även ett fokusskifte hos kommunerna; från planläggning av externhandelsområden till en vilja om att ha god planberedskap för logistikanläggningar, däribland för e-handelslokaler. I kommunernas policydokument synliggörs en vilja att hävda sig som regionala handelscentrum, även om ingen av kommunerna har för avsikt att planlägga nya externhandelsområden. Istället öppnar kommunerna upp för möjligheten att områdena i framtiden ska kunna omvandlas mot bostadsändamål. Mot bakgrund av ovanstående fynd samt de urbanmorfologiska analysernas synliggörande, att kommunernas externhandelsområden har skilda förutsättningar att integreras i den större staden, tas följande strategier fram för hur kommunerna kan möta e-handelns transformationstryck mot externa handelsområden:  • En mer platsspecifik syn på externhandelsområdens möjligheter  • Upprätta en logistikpolicy  • Utvärdera möjligheterna att inkorporera logistikytor i externhandelsområden  • Fortsätt satsa på ett mer blandat innehåll i externhandelsområden / <p>Presentation och opponering skedde digitalt via Zoom.</p>

Athens is today at the epicentre of fast and disruptive societal changes in a dramatically altered economic reality. Meanwhile, there is a growing sense of responsibility for the public space among its citizens. Polysporous Varvakios aims to catalyze these societal changes by creating a communal space and creative platform on Varvakios square, in the heart of Athens. Inspired by the notion of the agora, the project promotes social and urban cohesion by adding public space with different functions, on multiple levels of the city. In an area characterized by diversity and heterogeneity, both socially and architecturally, a homogeneous structure is placed. It aims to establish connections between areas previously isolated from each other. The design proposes an open workshop space at the elevated level and an opening of the square underneath, extending the existing market place and stimulating activity at all hours of the day. / Aten befinner sig idag i epicentrum för snabba och omvälvande samhällsförändringar i en dramatiskt ändrad ekonomisk verklighet. Samtidigt har de senaste åren sett en sorts kollektiv anda och gemensamt ansvar för stadens offentliga rummet träda fram och växa bland medborgarna. Polysporous Varvakios ämnar att katalysera dessa sociala skiftningar genom att skapa ett offentligt rum och kreativ plattform på Varvakios torg, i hjärtat av Aten. Inspirerat av idén om agoran främjar projektet social och urban sammanhållning genom att addera offentligt rum med olika funktioner, på olika nivåer i staden. I ett område kännetecknat av mångfald och heterogenitet, såväl socialt som arkitektoniskt, placeras en homogen struktur. Den syftar till att upprätta kopplingar och förbindelser mellan områden som idag är isolerade från varandra. Designen föreslår en öppen workshopyta på den upphöjda nivån, en kreativ plattform, och en öppning av torget nedanför, något som förlänger den befintliga marknaden och stimulerar aktivitet vid alla tider på dygnet.

Abstract Title: How have organisations adapted to new challenges during the covid-19 crisis through the use of innovation? Authors: Karolin Lindholm and Sofia Forsberg Supervisor: Anders Parment Background: Since the outbreak of the covid-19 virus, the world has been in a state that no one could have foreseen. Consumer behavior has changed due to both isolation and changed priorities in people's lives. These changed behaviors have changed society at large, which has had a major impact on the organizations that operate in it, leading to many of them having to reconsider their ways of doing business. To be able to meet the new challenges in society, organizations can acquire help from the use of innovation. Purpose: This study aims to examine how organizations have used innovation to adapt their activities to the changing market conditions that have occurred as a result of the covid-19 pandemic.  Methodology: In this study, a qualitative research method will be used together with an inductive approach. The collecting empirical data is based on 12 semi-structured interviews from different organizations within different industries, all of which were affected in one way or another by the corona pandemic. Conclusion: We have identified four common innovative factors caused by the corona crisis, which have been recurring in many of the organizations interviewed. These four factors are: digitalisation and the development around it, a flexible way of looking at the distribution of internal resources, optimization of the internal operations, and an agile approach. Keywords: Covid-19, Innovation, Adaption, Emergent Strategies, Dynamic Capacity, Organizational Change, Crisis Management, Knowledge, Proactive Approach, Reactive Approach, Creative Destruction

Denna artikel utforskar artificiell intelligens (AI) som en kreativ partner inom digitalbildproduktion och dess potential att förändra och komplettera traditionella designmetoder.Artikeln undersöker AI:s roll inom designprocessen, främst inriktat mot AI-baserade systemsom kan syntetisera visuellt material, diskuterar dess styrkor, svagheter och begränsningarsamt reflekterar över hur AI påverkar kreativitet, effektivisering och idégenerering. Som ettkomplement till artikeln har en fotobok skapats för att på ett visuellt engagerande sättpresentera resultaten av en AI:s försök till tolkning av textbeskrivningar, med hjälp avAI-verktyget Midjourney och GPT-4. Vidare granskas hur AI-drivna designprocesser kansamverka med traditionella metoder och på så sätt belysa hur AI kan integreras i designerskreativa verktygslåda och därmed utnyttjas för att skapa intressanta och unika resultat.Artikeln bidrar till förståelsen av AI:s växande roll inom designområdet och erbjuder insikter ihur designers kan använda AI som en kreativ partner.

För att lyckas med omställningen till ett mer hållbart samhälle behövs en kombination av kompetenser och förmågor hos framtidens civilingenjörer. Världsledare och forskare har pekat ut kreativitet som avgörande för att kunna hantera och lösa de komplexa problem mänskligheten står inför. Civilingenjörsutbildningar har som mål att utbilda studenterna till att bli kreativa problemlösare, men flera forskare inom kreativitet hävdar att kopplingen mellan kreativitet och ingenjörsutbildningar är bristfällig. En del av kritiken handlar om att studenter i för stor utsträckning inte tränas i att lösa vagt definierade problem som kräver kreativt tänkande. Oavsett vilket fokus som läggs på att främja kreativitet under utbildningen, kommer det finnas yttre hämmande faktorer som inte går att undkomma inom utbildningsmiljön. Det finns därför unika förutsättningar att främja kreativitet utanför utbildningsmiljön och fylla en kompletterande funktion genom ett kreativt utbyte mellan studenter och näringsliv. I en kreativitetstävling initierad av Skogsindustrierna fick studentgrupper i uppgift att komma på vad morgondagens innovation från skogsindustrin är. Med utgångspunkt i kreativitetsteori genomfördes en tematisk analys av insamlade enkätdata från nio kreativitetstävlingar. Resultaten visade att en kreativitetstävling kan bidra till att främja kreativitet hos civilingenjörsstudenter, men enbart under rätt förutsättningar. En grundförutsättning är att en kognitiv brygga skapas mellan studentens kunskaper och området för skogsindustrin. Ett annat exempel är att studenten själv ska identifiera problemet för att få en hög nivå av inre motivation. / To succeed in the transition towards a more sustainable society, a combination of skills and abilities is needed among the engineers of the future. World leaders and researchers have identified creativity as crucial skill to solve the complex issues facing humanity. Engineering education aims to educate students to become creative problem solvers, but several creativity researchers argue that the link between creativity and engineering education is flawed. Part of the criticism is that students are often not trained to solve vaguely defined problems that require creative thinking. No matter the focus on promoting creativity in education, there will be external inhibiting factors that cannot be completely removed within the educational environment. There are therefore unique opportunities for parties outside the educational environment to play a role in promoting creativity in other contexts, such as student-industry collaborations. In a creativity contest initiated by the Swedish Forest Industries Federation, groups of students were asked to identify tomorrow's innovation from the forest industry. Based on creativity theory, a thematic analysis was carried out on the survey data collected from nine creativity contests. The results showed that a creativity contest can help promoting creativity among engineering students, but only under certain conditions. One essential condition is that a cognitive bridge is created between the student's knowledge and the field of forestry. Another example is that the students must identify the problem themselves to achieve a high level of internal motivation.

Den här studien syftar till att undersöka vilka figurationer om rösträtten, rösträttsbäraren och icke rösträttsbäraren som framkommer i samtal med barn. En vägledande fråga för studien har varit att lyfta barns röster i egenskap av att de dels är exkluderade från att delta i rösträtten, dels för att det finns en avsaknad av barns egna röster inom forskning om rösträtten. För att belysa den generativa kraft som figurationer besitter presenteras inledningsvis historiska figurationer om barn och barndom. Tillsammans med den svenska rösträttens historia agerar de etablerade figurationerna grund för den kommande analysen och diskussionen. För att finna vilka figurationer som återfinns genomfördes intervjuer med 13 barn. Intervjuerna strukturerades i enlighet med en dialogisk intervjumetod. Intervjuerna generade fem texter i novellformat där barnens figurationer om rösträtten, rösträttsbärare och icke rösträttsbärare framträder. Texterna som är skapade av mig utgör studiens resultat och analys. Analysen visar på att majoriteten av barnen tar fasta på figurationer där den vuxne agerar rösträttsbärare och barnet agerar en icke rösträttsbärare. Ett fåtal av barnen talade om egenskaper, mer eller mindre, lämpade för att inneha rösträtt. Egenskaper som både barn och vuxna kan besitta.

In recent years, generative AI has quickly become a new creative and artistic tool that could challenge our understanding of the creative process and the role of the machine. Despite having exhibited visually promising results, images generated by AI tools present various challenges, most notably their tendency to display cultural, gender and racial biases. The objective of the project is to speculate on the concept and prototype of an alternative text-to-image generation system, designed to mitigate biases from linguistic and cultural differences, and facilitate diversity in machine creativity. muGen, the final design, is a fictional system that allows the user to generate images using data in different languages, while adding user controls such as time period to better associate user’s idea with the system. / Under de senaste åren har generativ AI snabbt blivit ett nytt kreativt och konstnärligt verktyg som kan utmana vår förståelse av den kreativa processen och maskinens roll. Trots att bilder som genererats av AI-verktyg har uppvisat visuellt lovande resultat finns det flera utmaningar, framför allt deras tendens att visa kulturella, köns- och rasmässiga partiskhet. Syftet med projektet är att spekulera kring konceptet och prototypen för ett alternativt text-till-bild-genereringssystem, utformat för att mildra partiskhet från språkliga och kulturella skillnader, och underlätta mångfald i maskinkreativitet. muGen, den slutliga designen, är ett fiktivt system som låter användaren generera bilder med hjälp av data på olika språk, samtidigt som det lägger till användarkontroller som tidsperiod för att bättre associera användarens idé med systemet.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap om vilka kvalitetsaspekter på olika nivåer som kan påverka barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen gjordes efter Wallins (2023) modell förskolans pedagogiska miljöer. I resultatet framkom att det finns kvalitetsaspekter i organisation, miljö, material, pedagogers kunskap samt i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjlighet till kreativ utveckling i förskolans ateljé. Mitt forskningsbidrag är en utveckling av Wallins (2023) modell. / The purpose of this study is to contribute with an increased knowledge of which quality aspects at different levels can affect children's opportunity for creative development in the preschool studio. The study's empirical data was collected through semi-structured qualitative interviews. The analysis was done according to Wallin's (2023) model of preschool educational environments. The results showed that there are quality aspects in organization, environment, materials, pedagogues' knowledge and in pedagogues' approach that affect children's opportunity for creative development in the preschool's studio. My research contribution is a development of Wallin's (2023) model.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vikten av kreativt tänkande, dess relation till problemlösningsförmågan och den relationella förståelsen. Problemlösningsförmågan är en förmåga som understryks i läroplanen för matematik årskurs 4-6, därmed undersöker vi relationen mellan det kreativa tänkandet och problemlösningsförmågan. Undersökningen har gjorts genom att initialt skapa tre frågeställningar och därefter söka data från olika peer-reviewed forskningsartiklar på engelska mellan årtalen 2019–2023 från databaser som ERC, JSTOR, ERIC från olika delar av världen. Forskningen har granskats och sammanställts för att ge svar på frågeställningarna. Under den systematiska sökningsprocessen har vi stött på nya begrepp som open ended och heuristik som visat sig ha en nära relation till problemlösningsförmågan samt det kreativa tänkandet. Utöver det har Skemps lärandeteorier om instrumentell och relationell förståelse satt grunden för vår systematiska sökprocess. Resultatet påvisar att det kreativa tänkandet utvecklas efter arbete med problemlösningsförmågan samt öppna frågor. Det kreativa tänkandet kan i sin tur relateras till en relationell förståelse. De empiriska studierna påvisar att lärare brister i sin kunskap om hur man kan utforma matematiska problem som utvecklar ett kreativt tänkande hos eleverna. De valda empiriska studierna är genomförda i utlandet och Sverige skulle dra nytta av liknande forskning för att stötta pedagogerna i elevernas utveckling mot ett kreativt tänkande som står emot den snabbt utvecklande värld som väntar efter avslutad skolgång.

I denna uppsats har jag undersökt kreativitet i förhållande till rekvisitörens arbete. Detta har jag gjort genom att vara ansvarig rekvisitör för Malmö Operas turnéproduktion ”Jag blir nog aldrig bjuden dit igen” och på så sätt får yrkeserfarenhet som jag kunnat jämföra med de textanalyser jag gjort kring begreppet kreativitet. När jag gick in i detta projekt så var jag övertygad om att en rekvisitörs arbete var kreativt men ju mer kunskap jag fick i området så blev jag mer ifrågasättande då det fanns många förutsättningar som skulle uppfyllas för att något skulle få räknas som kreativt. Efter mycket diskuterande och analyserande fick jag dra de slutsatser jag kunde utifrån det material jag hade tillgång till och har kommit fram till att en rekvisitörs arbete är kreativt men hur mycket beror på situationen. Det finns olika förutsättningar för att kreativitet ska uppstå, ju mindre styrd och friare en rekvisitör är i sina arbetsuppgifter desto mer kreativ är hen.