Det här arbetet handlar om att - med hjälp av att ändra mina förutsättningar för att skriva och producera låtar - se hur min kreativa process påverkas. Syftet med arbetet har varit att prova tre olika tillvägagångssätt för att skriva och producera låtar och sedan utvärdera resultatet. Utgångspunkterna har varit vad som påverkar min skriv och produktionsprocess samt vad som skapar bäst arbetsflöde. Jag har skrivit tre låtar totalt. I den första låten gjorde jag klart produktionen innan jag skrev texten, i den andra låten skrev jag texten innan jag började på produktionen och i den sista låten så började jag fritt, en slags hybridversion mellan de två tidigare tillvägagångssätten. Under arbetets gång har jag i en loggbok skrivit ner hur jag gått till väga samt antecknat problem och känslor kring processen. I mitt resultat har jag kommit fram till att det tillvägagångssätt som fungerat bäst för mig har varit det där jag skrivit texten först då jag kände mig fri från press och stress som påverkar mitt arbetsflöde. Att ha texten klar innan jag påbörjade produktionen gjorde det enkelt för mig att bygga upp en låtstruktur och skapa ett arrangemang.

Syftet med denna studie är att reda ut vad för kunskaper som möjligen kommer fram och hur elever konstruerar kunskap via en konstnärlig process. Jag följer under ett halvårs tid eleverna i årskurs nio på en skola som arbetar i projektform tillsammans med en konstnär. Min metod är att observera hur eleverna förhåller sig mellan ett innehåll – att veta, känna till, förstå och ett görande – olika former av färdigheter samt hur kunskapskonstruktionen kan ske via en resa mellan det bekanta och det obekanta. Mitt arbete visar att via en konstnärlig process i en pedagogisk miljö har eleven möjlighet att konstruera olika former av teoretiska och produktiva kunskaper såväl som praktisk klokhet. Min slutsats är dock att det kanske viktigaste eleven lära sig av ett skapande projektarbete är själva metoden; en form av strategisk kunskap. Skolan kan bli ett forum för att utveckla kreativ kompetens; förmågan att hitta nyskapande och produktiva lösningar på problem.

Syftet med studien var att undersöka hur elevexempel som används i bildämnet påverkar elevers kreativitet. Studien fokuserade på betydelsen av motivation för elevers lärande. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med nio elever från årskurs nio fördelade på tre grupper. Intervjumaterialet analyserades utifrån innehållsanalys och Illeris lärmodell. Enligt resultaten upplevde de intervjuade eleverna att elevexempel bidrog med inspiration i form av fler idéer och hjälpte dem att komma i gång med den egna bilduppgiften. Några elever uppgav dock att de samtidigt kunde känna press vid åsynen av alltför avancerade elevexempel. Sammanfattningsvis visade studien att samtliga elever upplevde att elevexempel ökade deras motivation och därmed hade positiva effekter för deras lärande. / <p>Bild</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares egenupplevda kreativitet och hur den påverkar hur undervisning organiseras i förskolan, och de två frågeställningar som studien bygger på lyder: Hur resonerar förskollärare kring sina kreativa förmågor i relation till förskolan? Hur resonerar förskollärare kring vad som påverkar hur kreativ undervisning organiseras i förskolan? Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer genomförda med förskollärare. Studiens teoretiska perspektiv är Albert Banduras self-efficacy, översatt upplevd självförmåga, som syftar till människans tro på sin egen förmåga att klara av en handling i en särskild situation. Resultatet visar att kreativitet är något svårförståeligt, eftersträvansvärt och viktigt, och att mycket av den kreativa tanken finns i relation till hur kreativa andra är eller inte är. Förskollärarna jämförde sig med varandra och landade i att de kunde önska sig vara mer kreativa, utan att riktigt veta hur de skulle ta sig dit. Det visade sig vara flera olika förmågor som ansågs vara viktiga, såsom att kunna forma sin kreativitet, att lita på sin egen förmåga och att inte vara rädd för att misslyckas; gemensamt var att samtliga var positiva. Att finna ett eget engagemang i kreativt arbete och att vardagligt arbeta med estetiskt skapande var tydliga tecken på att vara kreativt skicklig. Det framkom också att undervisningen formades utifrån personknutna egenskaper, utifrån hur pass arbetslagets vilja att låta varje individ vara i sin styrka (den som är kreativ i sin undervisning får möjlighet att vara det), med vikten i processen och med barnens intresse som styrande.

I denna uppsats undersöker jag hur jag kan skriva ett stycke musik tillsammans med andra kompositörer med hjälp av metoder från songwriting. Jag undersöker också hur samarbetet påverkar det konstnärliga resultatet och mig som kompositör. Detta gör jag genom att genomföra ett projekt tillsammans med tre andra kompositörer där vi skriver ett stycke musik med hjälp av en modell jag konstruerat utifrån tre samarbetsmodeller från songwriting. Dessa tre modeller är en där deltagarna skriver i tillsammans i realtid, en där deltagarna i samarbetetskriver separat, och en modell över gemensam idébearbetning. Under skrivprocessen för vi loggböcker där vi antecknar reflektioner om samarbetsprocessen samt hur samarbetet påverkar den musik vi skriver. Jag kommer fram till att modellen jag konstruerat till stor delfungerar väl, men att den kan utvecklas genom att till större del applicera skrivande i samma rum i realtid, och att modellen som avser separat skrivande är mer passande mot slutet av processen. Jag kommer också fram till att samarbetet resulterade i ett stycke med en innovativ form, som är enligt mig varierat och uttrycksfullt samtidigt som det har en enhetlig kärna och identitet, samt att jag som kompositör lämnat processen med nya idéer och erfarenheter, och en bredare syn på min roll som kompositör.

Kreativitet är en av de mest eftertraktade och värderade mänskliga förmågorna, särskilt inom konst, teknologi och vetenskap. Vetenskapliga studier av kreativitet har visat svaga samband med personlighet och intelligens, egenskaper som annars är starka prediktorer för prestation. Kreativitet är dock rimligtvis kopplad till någon typ av prestationsaspekt av hjärnans funktion. En sådan aspekt är förmågan till timing, dvs beteenden och bedömningar som har med tid och tidsprecision att göra. Syftet med denna studie var att undersöka om timing är associerat med kreativitet, kontrollerat för personlighet och intelligens. Guilford’s Alternative Uses Task användes för att mäta kreativ originalitet och Inventory of Creative Activities and Achievements för att mäta kreativ effektivitet på 66 personer mellan 20-40 år som även testades för timingförmåga, psykometrisk intelligens och personlighet (the Big Five). Trots en signifikant korrelation mellan kreativ effektivitet och timing visade en multipel regression att personlighetsdimensionen öppenhet (O) förklarade mest varians (R2 = 13%) varvid timing utgjorde 2% (icke-signifikant) av den totalt drygt 30% förklarade variansen. Kreativ originalitet uppvisade inga signifikanta korrelationer med någon annan variabel. Ytterligare forskning kring tänkbara egenskaper som skulle kunna bidra med förståelse för kreativitet är önskvärd. / Creativity is one of the most desired and valued human abilities, particularly within art, technology and science. Scientific studies of creativity exhibit weak associations with personality as well as intelligence, traits that are otherwise strong predictors for achievement. Creativity is, however, reasonably linked to some performance aspect of brains function. One such aspect is timing ability, behaviours and assessments that include time and temporal precision. The purpose of this study was to assess whether creativity is associated with creativity, controlling for intelligence and personality. Guilford’s Alternative Uses Task was used for measuring creative originality and Inventory of Creative Activities and Achievements was used for measuring creative effectiveness for 66 participants between 20 and 40 years of age, who were also tested for timing ability, psychometric intelligence, and personality (the Big Five). While there was a significant correlation between creative effectiveness and timing, multiple regression showed that the personality dimension openness (O) explained most of the variance (R2 = 13%), wherewith timing accounted for 2% of about 30% explained variance for all other variables. Creative originality exhibited no significant correlations with any other variable. Further research on traits that may influence creativity is desirable.

<p>I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.</p><p>Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse.</p><p>Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år.</p><p>Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer.</p><p>Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch.</p><p>Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen. Vi påpekar däri vikten av att förstå att det är företagsledningarna som har svarat på enkäten och inte de anställda. Det är alltså ledningens uppfattning om det kreativa klimatet i företaget som speglas i resultatet. De viktigaste slutsatserna vi kan dra efter analys av resultatet är att:</p><p>Det upplevda kreativa klimatet bland företagens ledningsgrupper tycks öka då företagen kraftigt ökar antalet anställda. Företag som kommit ur sina svårigheter uppvisar också positiva resultat.</p><p>Däremot tycks det kreativa klimatet vara på en något lägre nivå i företag med endast blygsamma förändringar av antalet anställda.</p><p>Ledningsgrupperna i de värmländska företagen upplever sig som återhållsamma avseende risktagande, dvs:</p><p>organisationens benägenhet att tolerera osäkerhet, att ta tillvara uppdykande tillfällen, att handla snabbt, att ta tillvara på uppdykande tillfällen och att prova hellre än utreda.</p><p>De företag med endast små förändringar av antalet anställda, vågar ta större risker. De företag som kraftigt minskar antalet anställda är de som är minst riskbenägna. Företagen som kraftigt ökar antalet anställda uppvisar en riskbenägenhet som ligger mellan dessa två företagsgrupper.</p><p>Den stora majoriteten av de värmländska företagen riskerar att stagnera klimatmässigt. För att bibehålla och öka sin konkurrenskraft, måste de därför vidta andra åtgärder för att öka och stärka sina kreativa klimat, exempelvis genom en ökad intern rörlighet och ett aktivt och långsiktigt samarbete med universitetet och företag som bidrar till att förbättra det kreativa klimatet.</p><p>Avslutningsvis vill vi uppmana företagen i Värmland att börja våga anställa företagens viktigaste resurs, människorna, för att därigenom förbättra företagens kreativa klimat. På detta sätt stärks det värmländska näringslivets innovationskraft, och därmed en av framtidens viktigaste förutsättningar för Hållbar Värmländsk Växtkraft.</p> / <p>In this thesis we have investigated the influence of personnel mobility on the creative climate of the organization.</p><p>Swedish labour law and its influence on employee mobility has been studied both in a national as well as an international perspective.</p><p>We have conducted a survey of 196 companies in Värmland, in which we studied the relation of employee mobility and their creative climate. We choose to study companies that have increased or decreased their number of employees to a very large degree during 2005, and those companies that made very small changes of their number of employees during the same year.</p><p>We have used parts of professor Ekvall’s Creative Climate Questionnaire instrument, CCQ, focusing on the dimensions of creative climate which primarily tend to benefit radical innovations.</p><p>In the thesis, we have focussed on the dimensions concerning freedom, debate, risk, and liveliness. We divided the result geographically, as well as by type of business.</p><p>It is important to be aware that the questionnaire has been answered by the management of the companies, and not the employees.</p><p>The most important conclusions of this thesis are:</p><p>The creative climate seems to benefit from a great increase in the number of employees. Companies that have improved their business from a low level, at which they had to drastically reduce the number of employees, also show signs of improved creative climate. It also seems that the creative climate of those companies that have had only marginal changes of their number of employees is somewhat lower than the others.</p><p>The company management of the companies in Värmland, who reduced their number of employees drastically during 2005, describe themselves as not too keen on taking risks, which in this context concerns the readiness of organizations in tolerating uncertainties.</p><p>Risk taking companies act prompt and quickly on emerging possibilities, arising opportunities are taken and concrete experimentation is preferred to detailed investigation and analysis.</p><p>The companies with only small changes of their number of employees show higher degrees of risk taking, than those with higher numbers of personnel mobility. The companies that have drastically increased the number of employees seem to be in between the other two company groups.</p><p>The great majority of companies in Värmland risk facing creative climate stagnation. In order to maintain and improve their company competitive abilities, the companies need to take measures to improve their creative climate, for example by increasing their internal employee mobility, and by developing an active cooperation with the university and other actors that contribute to improve the creative climate.</p>

This essay describes a single case self-study of a music composer in order to track the compositional process in real time. In the study the subject and the researcher are the same person. The study builds on previous empirical studies that have used methodological approaches such as analysis of computer-based digital data collection, verbal protocol and video observations. It deals with issues of the compositional process related to for example time consumption, number of artistic decisions, the different roles and skills of a music composer, and methods of research in the musical composition process. During three shifts the researcher worked as a music composer dealing with the issue of converting an audio sketch of a composition into a representative finished audio product. The aim of the study was to highlight a specific phase the composititional process. The results can be divided into artistic and a scientific perspective. An artistic result is a developed and improved musical composition. Examples of scientific results is making visible and discussing artistic strategies in the context of musical composition. The study discusses different artistic roles that the composer uses during composing, each role with different skills and conditions, and how this role-playing significantly may influence the artistic result.

The development of idea and concept is the creative process before a product or service is being developed in production. In media production methods can be used to generate ideas and help the creative process along. This study aims to understand this creative process within media production companies. Through semi structured interviews with employees from five different companies I have gathered information about recurrent methods, value- setting factors and general costumer relation. By analysing the responses with support from qualitative processing and analytical induction a hypothesis was compiled about three areas in the creative process within the media production companies. The final hypothesis is that one recurrent, informal, method can be found for generating ideas. The method is informal in the aspect that it lacks structure and is not a referred to method. Four value-setting factors could be found and involvement from the client are in different ways contributing to the creative process. To work with the client rather than for the client is preferable and can save the production companies time and money.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka relationen mellan positiv konstruktiv respons och elevens upplevda utveckling. Uppsatsen syftar också till att skapa en tipslista för lärare med intervjuresultaten som grund. Jag utgår från ett elevperspektiv och använder mig av tio personliga intervjuer med elever från olika skolor och kurser. Intervjufrågorna kretsade kring elevernas erfarenheter och åsikter i att ge och ta emot respons från sin lärare och sina klasskamrater. Resultaten visade att elever är i stort behov av en konkret, förklarande och individanpassad respons. Positiv konstruktiv respons förknippas med positiva känslor och den mer negativa kritiken förknippas med negativa känslor. Resultaten visade också att det fanns en självförtroendevariabel i sättet att mottaga respons på. Samtliga intervjukandidater har ett jakande svar gällande om man kan utvecklas med positiv konstruktiv respons. Att eleverna vill få responsen visad för sig (imitatio) var ett tydligt resultat. / This essay aims to investigate the relationship between positive constructive feedback and the students perceived progress in learning. The purpose with this essay is also to create a checklist for teachers to use in courses connected to oral presentation/speaking, with the interview results as a basis. I base my results in a students perspective and the method used is personal interviews with ten students from different schools and courses. I asked the students several questions about how they experience the classroom situation concerning giving and receiving feedback from their classmates and their teacher. The results showed that students are in a great need for a concrete, explanatory and individualized feedback. Positive constructive feedback are associated with positive feelings and the more negative feedback are associated with negative feelings. The results also showed that there are a confidence variable in the way students are receiving feedback on. All interview candidates have an affirmative answer applicable if one can have a progress in learning with positive feedback. That the students would get the response shown (imitatio) is a clear result.