Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att rektorernas grundutbildnings ledord ”att sätta barnet i centrum” gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten. I mötet mellan förskola, fritidshem och grundskola ändrades kraven på rektors formella yrkesbakgrund, vilket ledde till kulturkrockar. Då framkommer vikten av att kunna känna av en skolkultur, hos en ny rektor, innan skolutvecklingen fortskrider, där inspiration, lyssnande och stödjande och hitta nya mötesplatser är några av rektors uppgifter. De kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har ett omtalat ledarskap idag, som kännetecknas av närvaro och god konflikthantering. Respondenterna har en inneboende jagstyrka, ett engagemang och nyfikenhet gällande skolan och sporras av utmaningar och speciella uppdrag vilket visar på en kreativ personlighet. Framtidens rektor kommer att kännetecknas av många av de förändringsegenskaper som de kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har idag, som i sin tur har fortsatt att utveckla sina ledaregenskaper för verksamhetens bästa.

Vi ville utforma en lektionssekvens för två klasser, sammanlagt 44 elever, på Naturvetarprogrammet på gymnasiet i årskurs 3. Med utgångspunkt i teorier om att människan har olika intelligenser byggde vi upp en lektionssekvens. Målet var att lektionerna skulle vara varierande så att olika intelligenser hos eleverna kunde lyftas fram, eleverna skulle också få möjlighet att använda sin kreativitet. För att skapa intresse ville vi att undervisningsmaterialets plats i verkigheten skulle bli tydlig.Under de förutsättningar som gavs på vår partnerskola delade vi in lektionssekvensen i två delar. Den första delen skulle vi lära ut formen och uppbyggnaden av en bakteriecell. Fokus låg på att verklighetsförankra stoffet, att variera undervisningen och att ge eleverna möjlighet att vara kreativa. Vi undersökte om inlärningen fungerat med ett skriftligt prov.Den andra delen, som behandlade framtidens drivmedel, kom från ett tvärvetenskapligt projekt om hållbarutveckling, som vi skapat på lärarhögskolan. Fokus låg även här på att verklighetsanknyta stoffet och variera undervisningen, men också på att tydliggöra begreppet hållbar utveckling. Vi undersökte om inlärningen fungerat med en inlämningsuppgift. Efter att vi hade jämfört elevernas tidigare prestationer med resultatet av provet och inlämningsuppgiften kunde vi konstatera att inlärningen fungerat. Med en kvantitativ enkätundersökning ville vi få reda på hur de olika lektionerna upplevdes av eleverna. Generellt uppskattades lektionssekvensen, men man kan se att vissa lektioner uppskattades mer, och andra mindre.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande. Resultatet av arbetet är sålunda en undervisningsmetod och lektionsförslag som kan användas direkt av lärare i fältet. Lektionsförsöket visar att elevernas attityd till undervisningsmetoden är positiv och att det är möjligt att dela in eleverna i de olika verksamhetsformerna ovan.

Syftet med vår studie är att undersöka hur människor där den kreativa processen är central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det går att hitta ett mönster. Vi bestämde oss för att ta reda på vad som händer inuti människan runt det kreativa ögonblicket. Vår huvudfrågeställning är: Vad är den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjälp av DV-kamera. Vårt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen. Vi fann tre teman: Flöde, Hinder och Strategier som beskrev olika faser av processen. Vi har även tittat på hur resultatet förhåller sig till formuleringarna om kunskap och lärande i Lpf 94. Detta har väckt frågor hos oss om de olika stadierna i den kreativa processen som motiverar vidare forskning inom området. Vår undersökning har på så sätt lett till nya frågeställningar. / The aim was to research how the Creative process are percieved in the creative professional and to find out if a pattern can be seen. We aimed to find out what is happening inside the person in the moment of creativity. Our main-question was: What is the Creative process? The 5 professionals was interviewed with the help of camcorders.Our result shows that a pattern can be found in the creative process. We found tree themes: Flow,Obstruction, Strategies that describe different stages in the process.We discuss our result in relation to views on knowledge and learning as expressed in LPf 94.This has created an interest in the stages of the Creative process and motivate new research. Our research has led to new inqueries.

This thesis examines the selection of fiction made by librarians for the purpose of interactive bibliotherapy. The informants were four librarians at public libraries in north and middle Sweden. Methods used were semi-structured interviews and directed analysis of content with a theory driven approach. The theoretical framework consisted of concepts of quality discussed by Elam (2002): value subjectivism, value objectivism and value relativism. It also consisted of two concepts from bibliotherapy research which were used as a continuum and by no means mutually exclusive. These concepts were realistic literature and literature that enables escapism. The concept and contextual meaning of realistic literature stems from the work by Shrodes (1950) whose model of the bibliotherapeutic process has dominated the understanding of the conditions for bibliotherapeutic effect to appear in bibliotherapy. The value of literature that enable escapism is emphazised by Brewster (2011) and has in recent research been brought forward by Pettersson (2016). The results can be understood from the viewpoint of bibliotherapy as a three-step process in which the literature selection, i.e. the middle step, partly depends on the first step (project description, target group) and partly on expectations of what primarily constitutes the therapeutic effect: the act of reading or the social dimensions of the meeting (the third step). The results showed tendencies towards selecting literature of high quality in an objective sense, but often for other reasons than this objective quality itself. Neither realistic nor escapistic characteristics appeared to be central for the selection, but rather literature that enable multiple interpretations and raise existential questions.

This qualitative study highlights how independent artists experience various role conflicts and how they use boundaries. The study takes its point of departure from previous research on how boundaries and role conflicts arise in several different professions. Four separate qualitative interviews have been analyzed according to a thematic analysis. The interview questions focused on how independent artists combine their commitments, which role conflicts they experience and how they make use of boundaries.

Dånet från den blodtörstiga publiken stegrar, förväntan hänger tungt i luften. Det tidigare välfyllda torget utanför arenan töms så sakteliga på folk när massorna väller in för att ta sina platser. Försäljare och matstånd ropar ut sina erbjudanden, och skräp från de tusentals underhållningssugna ligger strött över marmorplattorna. Här låg tidigare en konstgjord sjö med tillhörande trädgårdar, som fick lämna plats för den politiska ledningens nya skrytbygge – i grund och botten ett populistiskt beslut. Säkerligen knotades bland de i lokalområdet boende, när insikten att tusentals skränande besökare på reguljär basis nu skulle dundra förbi deras hus, och kanske att den vackra utsikten över de omkringliggande kullarna förstördes. “Kunde de inte byggt i stadens utkanter istället, så som man brukar?”, tänker de kanske. “Men å andra sidan, den har något ändå, den där Colosseum”.  Arenor har återfunnits i människors städer i tusentals år. De är platser för skådespel, idrott, musik och övrig kultur. Det som lätt glöms bort är det som händer utanför arenaväggarna. Hur formar lokalmiljö, kommers och arenan varandra, och hur påverkas deras estetik. I detta arbete kommer en kvalitativ fallstudie genomföras där nybyggnationen av den multifunktionella arenan på Studenternas IP i Uppsala studeras. Uppsatsen är kulturgeografisk och tar avstamp i byggnadens arkitektur för att analysera hur renoveringsprocessen har sett ut, vilka drivkrafter hos olika aktörer som har varit centrala, och hur dessa nu påverkar platsen.

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning.I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje lektion. Samtidigt tycker många att det är roligare att jobba med datorn och deras inlämningsuppgifter blir snyggare och roligare att göra. Papper och penna har ersatts av ordbehandlingsprogram och Powerpoint presentationer. Pedagogerna ser fördelar i att deras administration och kommunikation underlättats avsevärt samt att deras pedagogiska roll förändrats från en förmedlare av kunskap till mer av en handledare. De är alla medvetna om att datorn öppnar upp en värld av underhållning och att eleverna lätt hamnar på sociala medier och spelsajter men att det är en övergångsprocess och att det är ett sätt för eleverna att lära sig ta eget ansvar.

Bankbranschen börjar bli mer dynamisk och digitaliserad, vilket har bidragit till att konsumenter lättare kan bli kund hos flera banker. Med 124 banker på marknaden börjar hårdare konkurrens bildas, och tidigare forskning visar på att en kreativ marknadsföring är ett bra sätt att differentiera sig, skapa förtroende och öka kundintentioner. Syftet med studien är att undersöka om en kreativ marknadsföring ökar konsumenters förtroende och kundintentioner i bankbranschen. För att besvara syftet skapades två banklogotyper av en fiktiv bank, en mer kreativ logotyp och en mer traditionell logotyp. Logotyperna lades sedan in i två enkäter, vilka skickades ut till två olika grupper av respondenter.  Studien har en abduktiv ansats och en kvantitativ metod. För att besvara syftet användes förtroende som mediator mellan marknadsföringssätt och kundintentioner (word of mouth, share of wallet och villighet att bli kund), och kön användes som en moderator mellan marknadsföringssätt och förtroende. Studien resulterade i att den mer traditionella logotypen, jämfört med den mer kreativa logotypen, ökade förtroendet till den fiktiva banken vilket i sin tur ledde till ökad kundintention. Modereringen med kön visade att det fanns signifikanta skillnader i män och kvinnors attityd till kreativiteten i logotypen. Män visade sig reagera mer negativt på den kreativa logotypen än kvinnor. Medieringsanalysen resulterade i en full mediering till word of mouth samt share of wallet, och i en partiell mediering till villighet att bli kund. Slutsatsen är att en mindre kreativ marknadsföring är att föredra i bankbranschen samt att förtroende är en viktig del i bankers framgång. / The banking industry is beginning to become more dynamic and digital, which has contributed to  consumers being able to become customers of several banks more easily. With 124 banks in the market, tougher competition is beginning to form, and previous research shows that creative marketing is a good way to differentiate, create trust, and increase customer intentions. The purpose of the study is to investigate whether creative marketing increases consumer confidence and customer intentions in the banking industry. To answer the purpose, two bank logos were created of a fictitious bank, a more creative logotype, and a more traditional logotype. The two logotypes were used in two different surveys, which were sent out to two different groups of respondents.  The study has an abductive approach and a quantitative method. To answer the purpose, trust was used as a mediator between the marketing method and consumer intentions (word of mouth, share of wallet, and willingness to become a customer), and gender was used as a moderator between the marketing method and trust. The study resulted in the more traditional logotype, compared to the more creative one, increased confidence in the fictitious bank, which led to increased consumer intention. The moderating analysis showed significant differences in men ́s and women ́s attitudes towards the level of creativity in the logotype. Men were found to react more negatively to the more creative logotype than women. The mediation analysis resulted in full mediation to word of mouth and share of wallet, and in a partial mediation to the willingness to become a customer. The conclusion is that less creative marketing is preferable in the banking industry and that trust is an important part of banks' success.

In my thesis project, 2024, Konstfack’s Bachelor program in Interior Architecture and Furniture Design, I present a hypothetical proposal for transforming a space in Årsta torg in Stockholm. Through research, site analysis, and examination of Årsta torgs’s color palette, I have created the project Kackel och Kulör. Many spaces in urban areas are facing a transformation, where commercial businesses are affected by new trends and rent out their spaces to new types of tenants. I have chosen Årsta torg to propose a transformation that I believe many similar places in the city could benefit from. Kackel och Kulör is a design concept for a space in Årsta torg. The concept revolves around the production of egg tempera paint, an ancient painting technique that involves mixing eggs, linseed oil, pigment, and water. With hens as honored guests and egg producers, this place is created for the local community to gather in the color workshop, the hen coops, or the small shop. The space is for those who want to learn to make their own paint, repaint their furniture, feed the hens, or buy painting supplies and eggs. The presence of the hens contributes to a local cycle and creates a vibrant hub for creativity and community engagement in Årsta. Inspired by the color scheme of the square, a colorful space for knowledge exchange is created, contributing to a local and social cycle in Årsta torg.