I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle få för både bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförändringen var att det skulle kunna påverka bankers kreditbedömning av företag, då den finansiella informationen skulle minska i trovärdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och därmed försvåra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av små bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. Utifrån en kvalitativ studie där sju banker/kreditgivare tillfrågades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för små bolag generellt sett hittills inte påverkat finansbranschen avsevärt. Samtliga banker grundar sin kreditbedömning på flera olika faktorer och när det gäller små bolag väger icke-finansiella faktorer i form av tillit, affärsidé och ägarnas kompetens ofta tyngre än att de finansiella rapporterna är reviderade.

Uppsatsen behandlar bankers kreditbedömning av småföretag, vilka faktorer som spelar in mest vid en kreditbedömning. Vidare undersöker uppsatsen de eventuella förändringar som har skett i och med införandet av Basel III regelverket.

No description available.

<p><p>Småbolag är ofta beroende av att få externfinansiering för att överleva. Den enskilt viktigaste typen av finansiering är lån från bank. Innan en bank lånar ut pengar till bolagen sker en kreditbedömningen där bankerna tar hänsyn till flera olika informationstyper. Informationstyperna som kreditbedömare undersöker kan delas in i tre övergripande sorter. Redovisningsinformation, Information för marknadsbedömning och Information för personbedömning. Olika beslutsfattare kan också ha olika beslutsstilar vilket kan påverka resultatet av kreditbedömningen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av information som kreditbedömare analyserar samt undersöka effekten av kreditbedömarens beslutsstil på kreditbedömningsprocessen vid utlåning till småbolag.</p><p>Uppsatsen bygger på teorier om de olika informationstypernas roll vid kreditbedömningar samt på beslutsstilsteori. I den Empiriska studien användes en kvalitativ metod där kreditbedömare på banker i Uppsalaområdet intervjuades.</p><p>Resultatet från undersökningen visade att respondenterna inte kunnat hänvisas till en specifik beslutsstil. Däremot kunde ses att respondenterna använde olika beslutsstilar vid olika situationer. Undersökningen visade också att information för personbedömning ansågs vara den viktigaste informationstypen.</p></p>

<p>Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av banker</p><p>Författare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert Aziz</p><p>Handledare: Kent Trosander</p><p>Seminariedatum: 2009-09-28</p><p>Ämne/Kurs: Redovisning & revision, kandidatuppsats 15 hp</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker ,</p><p>undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en</p><p>uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas</p><p>kreditbedömning.</p><p>Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjälp av tre</p><p>intervjuer.</p><p>Empiri: Empirin bygger på tre intervjuer med några av de största bankerna i Sverige.</p><p>Slutsats: Redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Banker tittar även på andra faktorer som själva ägaren, affärsiden och säkerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För samtliga banker är revisionsplikten viktig då detta ses som ett kvalitetsstämpel på finansiella siffror som lämnats in.</p>

<p>När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att bankmän i små städer i hög grad utnyttjar sociala nätverk i syfte att få information till kreditbedömningsprocessen gentemot nystartade företag. Utifrån vår teori och empiri har vi i analysen tagit fram en ”socialt nätverks-modell” som beskriver bankmannens sociala nätverk som bestående av tre delnätverk. Den första nivån är dyadrelationen, det vill säga den sociala relationen till kunden. Den andra nivån är det lokala nätverket som består av sociala relationer till lokala aktörer såsom revisorer, advokater, företagspersoner, personal på ALMI och andra nyckelpersoner i näringslivet. Den sista nivån utgörs av bankorganisationen, det vill säga bankmannen, hans kollegor samt bank- och kontorsstyrelse. Det sociala nätverket är speciellt betydelsefullt för att generera personinformation i det initiala stadiet av kreditbedömningsprocessen samt ge lokal marknads- och branschinformation.</p>

<p>Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag.</p>

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att bankmän i små städer i hög grad utnyttjar sociala nätverk i syfte att få information till kreditbedömningsprocessen gentemot nystartade företag. Utifrån vår teori och empiri har vi i analysen tagit fram en ”socialt nätverks-modell” som beskriver bankmannens sociala nätverk som bestående av tre delnätverk. Den första nivån är dyadrelationen, det vill säga den sociala relationen till kunden. Den andra nivån är det lokala nätverket som består av sociala relationer till lokala aktörer såsom revisorer, advokater, företagspersoner, personal på ALMI och andra nyckelpersoner i näringslivet. Den sista nivån utgörs av bankorganisationen, det vill säga bankmannen, hans kollegor samt bank- och kontorsstyrelse. Det sociala nätverket är speciellt betydelsefullt för att generera personinformation i det initiala stadiet av kreditbedömningsprocessen samt ge lokal marknads- och branschinformation.

Uppsatsen behandlar och ser på hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag.

Uppsatsens titel: Redovisningsinformation vid kreditbedömning av banker Författare: Pershin Sadeghian Saravi, Albert Aziz Handledare: Kent Trosander Seminariedatum: 2009-09-28 Ämne/Kurs: Redovisning &amp; revision, kandidatuppsats 15 hp Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva kreditbedömningsprocessen hos banker , undersöka vilken betydelse reviderad redovisningsformation har för en bank och få en uppfattning om hur avskaffandet av revisionsplikten kan påverka bankernas kreditbedömning. Metod: Kvalitativ och induktiv metod. Empirisk data har samlats in med hjälp av tre intervjuer. Empiri: Empirin bygger på tre intervjuer med några av de största bankerna i Sverige. Slutsats: Redovisningsinformation är en väsentlig och relevant del som underlag vid en kreditbedömning. Banker tittar även på andra faktorer som själva ägaren, affärsiden och säkerheter för att göra en helhetsbedömning av ett företag som ansöker om krediter. För samtliga banker är revisionsplikten viktig då detta ses som ett kvalitetsstämpel på finansiella siffror som lämnats in.