Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen. I familjer där missbruk förekommer är också risken för våld och konflikter mellan föräldrarna stor, vilket direkt eller indirekt kan drabba barn i dessa familjer. Vår analys, med kopplingar till anknytningsteorin, påvisar att barns otrygga anknytning till sina föräldrar/er kan öka risken att barn hamnar i utanförskap, och blir socialt isolerade från sin omgivning, och förmågan att knyta nya kontakter påverkas. När det gäller våld och barns utsatthet påvisar anknytningsteorin att barn själva kan ta över ett aggressivt beteende och utföra våld utanför hemmet.  Diskussionen belyser socialtjänstens roll att förhindra att barn far illa, och hur viktigt vi anser det är att olika sociala miljöer där barn vistas, exempelvis skolan, samarbetar och kan upptäcka förekomster hos barn som kan tyda på en otrygg hemmiljö, där barn kan behöva extra hjälp och stöd.