Kriminaliteten i universitetsstaden Lund har alltid varit ett förekommande fenomen. Vid medborgardialoger framhäver de lokala medborgarna till polis och kommun vad de upplever som otryggast. Baserat på fyra frågeställningar har studiens syfte varit en blottläggning av samverkan mellan medborgarna, kommunen och polisen som har gett upphov till medborgarlöftet i kampen mot brottsligheten i Lund. Denna samverkan har ett brottsförebyggande syfte. För att kunna besvara frågeställningarna har arbetet koncentrerats på två kriminologiska teorier, rational choice- och rutinaktivitetsteorin. I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod som gör gällande sekundäranalys av offentlig statistik. Valet av den här metoden föll sig naturligt då den är lämpar sig väl för den studie av brottslighet inom Lunds kommun som vi ämnat att beakta. Metodvalet är även motiverbart utifrån ett tids- och ekonomiskt perspektiv då den stora mängden av kvantitativa data i form av inrapporterade polisanmälningar, som vi analyserat, upptas av polismyndigheterna och sedermera bearbetas av Brottsförebyggande rådet och presenteras i statistisk form. Som en avgränsning har vi valt att fokusera på åren 2010-2015. Vi har analyserat fyra olika brott inom kommunen: brott mot trafikbrottslagen, tillgrepp av icke motordrivet fortskattningsmedel, cykel, brott mot narkotikastrafflagen samt en analys av samtliga anmälda brott inom kommunen. Den totala mängden anmälda brott indikerar under perioden 2010-2015 en svag eskalerande trend och tendens gällande brottsutvecklingen och den totala mängden anmälda brott. En genomsnittsberäkning visar att det i snitt anmäls 14 924 st. brott årligen mellan åren 2010 till och med 2015.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen. Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).   Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s. 238). När de misshandlade kvinnorna slutligen lämnar relationen utsätter de sig ofta för stora risker i samband med uppbrottsprocessen och även under en lång tid efter separationen. Genom att kvinnorna ofta stannar kvar i de våldsamma relationerna eller går tillbaka till sina våldsamma män, medför det att de våldsutsatta kvinnorna inte uppnår brottsofferstatus i allmänhetens ögon (Lundgren et al., 2001, s. 17). Graden av brottsofferstatus kan ge stora konsekvenser i kommande vårdnadstvister och vårdnadsutredningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad fem professionella anser på de misshandlade mödrarnas situation och hur den påverkas av gemensam vårdnad, där mödrarna har brutit upp från en destruktiv relation med barnets/barnens fäder. Nyckelinformanterna har noga valts ut efter sina mångåriga erfarenheter av arbete med misshandlade mödrar och problematiken med gemensam vårdnad. Resultatet av intervjustudien med de professionella tyder på att de flesta av de misshandlade mödrarna får en mycket allvarlig, psykiskt tung, ekonomiskt svår och oviss levnadssituation efter att de har lämnat de våldsamma fäderna till deras gemensamma barn. Ovissheten består dels av att mödrarna inte längre råder över sina liv, utan är utelämnade till myndighetspersoner i olika enheter och hur dessa ser på frågor som rör våld. Synen på och hanteringen av de misshandlade mödrarnas situation i de olika enheterna, kan verka avgörande i domsluten vid vårdnadstvister. Domstolarnas beslut i vårdnadstvisterna kan få långtgående konsekvenser för de misshandlade mödrarnas liv, med tanke på deras personliga säkerhet vid t.ex. hämtning och lämning av barnet/barnen. Men även rätten att fatta viktiga beslut utan att behöva samarbeta med barnens fäder påverkas beroende om domslutet blir gemensam vårdnad eller ej. Likaså påverkas mödrarnas ekonomi av hur domstolarna dömer i vårdnadstvister.

Den kriminalpolitiska debatten kring ungdomsbrottslighet är ständigt pågående och många olika lösningar diskuteras. Kommunerna måste ta ett stort ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet och hur kommunerna ser på problematiken blir därför avgörande för hur de använder sina resurser för att arbeta brottsförebyggande. Studiens syfte var att undersöka hur Skellefteå och Ekerö kommun arbetar brottsförebyggande med barn och ungdomar samt att undersöka om och i så fall hur, kriminalpolitik på kommunal nivå påverkar arbetet och synen på barn- och ungdomsbrottslighet. Studien är av kvalitativ art och deltagarna i studien har valts ut utifrån yrkesmässig koppling till det lokala brottsförebyggande arbetet samt talespersoner från de kommunala Moderaterna och Socialdemokraterna. Datamaterialet samlades in genom delvis strukturerade intervjuer som genomförts enligt trattprincipen. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan hur Skellefteå och Ekerö kommun arbetar brottsförebyggande med barn och ungdomar. Det visar också att uppfattningen inom båda kommunerna är att de har en relativt låg barn- och ungdomsbrottslighet jämfört med andra kommuner. Däremot har narkotikarelaterade brott ökat i kommunerna de senaste åren. Resultatet i analysen förklaras med brottspreventionsteorier, där det också framkommer ett samband mellan politiskt parti och vilken preventionsteori partiet format sin kriminalpolitik utifrån. Vidare diskuteras den partipolitiska variation som framkommer i resultatet och hur det trots upplevd diskrepans i vissa fall inte innebär att det endast finns skillnader i hur politiken formulerar sin lokala politik samt hur kommunerna satsar sina resurser för att förebygga brott av barn och ungdomar.

<p>The objective of the thesis is to study how contacts/relationships are established in prison, and whether this is of significance for co-offending. A further objective is that of studying co-offending among individuals classified as gang members. Data have been collected from the Register of Suspected Offenders for all individuals released from Swedish prisons over a period of six months (n=3,930). Data have also been collected for individuals deemed by prison service officials to be members of various gangs (n=1,310). Twelve individuals (four women and eight men) with experience of serving time in prison have been interviewed. </p><p>The results of the register study show that it is uncommon for individuals who have spent time together at the same prison to be suspected of committing offences together subsequent to release. This was the case for two percent of the entire study population and three percent of the gang members. The co-offending of different gangs has also been studied by means of network analysis. There are substantial variations between different gangs as regards the proportion of suspected offences involving gang members and other individuals respectively, as reflected in both direct and indirect links. The interview study shows that there are different reasons for wanting to establish contacts/relationships with others. For some the intention is to maintain contacts of value for future crimes. A number of different reasons emerged however for why such contacts are discontinued. Inmates return to their old friends, they are re-arrested, women find themselves back in the worlds of men, a long time may pass between the individuals’ respective release dates, they may live a long way apart or drug use, leading to the breakdown of contacts as a result. </p><p>The theoretical framework employed in the thesis proceeds from social exchange theory. For co-offending to take place subsequent to release from prison, the contact/relationship established in prison must be worth something. Trust, contacts with other criminals, the size of an individual’s criminal network, and criminal capital are all relevant in this context. </p>

<p>There is today much evidence for a positive relationship between alcohol and violence. There are however still many questions about the nature of the relationship. Somewhat simplified, the research on the link between alcohol and violence can be divided into four different lines of research, research focusing on: the effect of alcohol as a psychoactive substance, the drinking context, the personality of the drinker, and societal attitudes, expectations and values. The dissertation focuses on the last area, the importance of the cultural context. One influential theory within this field is the time-out theory formulated by MacAndrew and Edgerton in the late 1960s. Since drunken comportment varied between cultures and between different contexts within the same culture and changed over time, they suggested that the effects of alcohol on people’s behaviour was socially constructed. They suggest that many societies had a created a time-out situation for drunken behaviour that explained people’s behaviour while drunk.</p><p>The general aim for this dissertation is to study young Swedes’ attitudes, experiences and expectations around drunken behaviour, with a special focus on expectancies around alcohol as a cause and excuse for violence. Three different data sets have been used. The first study is based on 4 focus-group interviews with Swedish football fans during the European football championship in Holland in 2000. The second material is eight focus-group interviews involving 47 students aged 18-20 living in Stockholm. The last material is a nationally representative survey of young adults, 16-25 years old. One part of the survey consisted of 4 vignettes which we used to elicit cultural norms around drunken behaviour.</p><p>The findings suggest that young Swedes believe that alcohol can be used as a means to accomplish a pleasurable state of mind, and that alcohol could be used as a means to transgression – since alcohol reduce inhibitions it could be used to put them in a less controlled mode. The rationale for those changes was often described in terms of the psychoactive effect of alcohol. However, it was also shown that the context was important. When the situation demanded alcohol the most, their expectations together with the situation almost turned water into beer. It was also shown that there was a norm which said that one should not use alcohol as an excuse, but on the other hand, the participants said that they used alcohol as an excuse and that they thought that it was accepted. Alcohol could work as an excuse since alcohol made the aggressor look less deviant and the acts less severe. The vignette studies indicated that an aggressor who was drunk when he committed a violent act was seen as less blameworthy than a sober or less drunk aggressor. However, this applied only under certain circumstances: alcohol seemed to be a better excuse if the victim is drunk as well and the act is relatively severe.</p><p>Taken together, the studies suggest that the Swedish drinking culture provides people with a drunken excuse, which helps young people to expand the room for possible action.</p>

There is today much evidence for a positive relationship between alcohol and violence. There are however still many questions about the nature of the relationship. Somewhat simplified, the research on the link between alcohol and violence can be divided into four different lines of research, research focusing on: the effect of alcohol as a psychoactive substance, the drinking context, the personality of the drinker, and societal attitudes, expectations and values. The dissertation focuses on the last area, the importance of the cultural context. One influential theory within this field is the time-out theory formulated by MacAndrew and Edgerton in the late 1960s. Since drunken comportment varied between cultures and between different contexts within the same culture and changed over time, they suggested that the effects of alcohol on people’s behaviour was socially constructed. They suggest that many societies had a created a time-out situation for drunken behaviour that explained people’s behaviour while drunk. The general aim for this dissertation is to study young Swedes’ attitudes, experiences and expectations around drunken behaviour, with a special focus on expectancies around alcohol as a cause and excuse for violence. Three different data sets have been used. The first study is based on 4 focus-group interviews with Swedish football fans during the European football championship in Holland in 2000. The second material is eight focus-group interviews involving 47 students aged 18-20 living in Stockholm. The last material is a nationally representative survey of young adults, 16-25 years old. One part of the survey consisted of 4 vignettes which we used to elicit cultural norms around drunken behaviour. The findings suggest that young Swedes believe that alcohol can be used as a means to accomplish a pleasurable state of mind, and that alcohol could be used as a means to transgression – since alcohol reduce inhibitions it could be used to put them in a less controlled mode. The rationale for those changes was often described in terms of the psychoactive effect of alcohol. However, it was also shown that the context was important. When the situation demanded alcohol the most, their expectations together with the situation almost turned water into beer. It was also shown that there was a norm which said that one should not use alcohol as an excuse, but on the other hand, the participants said that they used alcohol as an excuse and that they thought that it was accepted. Alcohol could work as an excuse since alcohol made the aggressor look less deviant and the acts less severe. The vignette studies indicated that an aggressor who was drunk when he committed a violent act was seen as less blameworthy than a sober or less drunk aggressor. However, this applied only under certain circumstances: alcohol seemed to be a better excuse if the victim is drunk as well and the act is relatively severe. Taken together, the studies suggest that the Swedish drinking culture provides people with a drunken excuse, which helps young people to expand the room for possible action.

Deportation due to criminal activity is often viewed as a neutral administrative practice and has to date received little research attention. This study views the phenomenon as part of a broader field focused on regulating people’s mobility. It also looks at the balance between the state’s interest in deporting non-citizens who commit crime and the goal of protecting refugees. Deportation due to criminal activity is first discussed from five perspectives: as alien control, as punishment and the spatial separation of criminal “others”, as migratory movement and forcible repatriation, in relation to human rights and as a “second asylum hearing”, and as border practice. The study then examines deportation in district courts between 1973 and 2003, via a quantitative study of all convictions involving deportation. Deportation practice differs between persons who are and are not registered as residents. Residents are deported for more serious offences than others and increasingly often over time for crimes against the person and drug crime. The number of non-residents deported increases greatly from 1985, which cannot be explained by an increase in convictions or by legislative changes. The study finally examines the reasoning of courts on possible impediments to deportation when the person convicted had refugee or equivalent status. The court collected an opinion from the Swedish Immigration Board in 80 percent of such cases. The opinions are very brief, often identical for different individuals and seem to be based on general guidelines for different countries rather than the individual’s fear of persecution at sentencing time. In the other cases the court makes its own assessment of impediments to deportation, but the risks faced by those convicted are rarely discussed in the court judgements. In 17 cases, the individual was deported despite the Board’s opinion noting a risk of persecution.

The objective of the thesis is to study how contacts/relationships are established in prison, and whether this is of significance for co-offending. A further objective is that of studying co-offending among individuals classified as gang members. Data have been collected from the Register of Suspected Offenders for all individuals released from Swedish prisons over a period of six months (n=3,930). Data have also been collected for individuals deemed by prison service officials to be members of various gangs (n=1,310). Twelve individuals (four women and eight men) with experience of serving time in prison have been interviewed. The results of the register study show that it is uncommon for individuals who have spent time together at the same prison to be suspected of committing offences together subsequent to release. This was the case for two percent of the entire study population and three percent of the gang members. The co-offending of different gangs has also been studied by means of network analysis. There are substantial variations between different gangs as regards the proportion of suspected offences involving gang members and other individuals respectively, as reflected in both direct and indirect links. The interview study shows that there are different reasons for wanting to establish contacts/relationships with others. For some the intention is to maintain contacts of value for future crimes. A number of different reasons emerged however for why such contacts are discontinued. Inmates return to their old friends, they are re-arrested, women find themselves back in the worlds of men, a long time may pass between the individuals’ respective release dates, they may live a long way apart or drug use, leading to the breakdown of contacts as a result. The theoretical framework employed in the thesis proceeds from social exchange theory. For co-offending to take place subsequent to release from prison, the contact/relationship established in prison must be worth something. Trust, contacts with other criminals, the size of an individual’s criminal network, and criminal capital are all relevant in this context.

Att finna förståelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien från början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vår studie lyfta fram ungdomarnas berättelser om vilken rollfunktion den har igrupper där alkoholen brukas men även i de grupper där alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vännernas rollfunktion utifrån våra respondentersberättelser.Syftet med studien var från början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gång intresserade vi oss även för faktorer som håller ungdomar bortafrån alkohol. Vi har valt att belysa attachment till föräldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vännerna. Attachment fokuserar på vilken grad föräldrainsikten är, det villsäga vilken närvaro föräldrarna har till ungdomarna. Samt vilken roll den spelat förungdomarna.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden intervjuer. Vi bestämde oss för attintervjuerna skulle vara explorativa och att teman som rörde familj, skola och vänner skullevara i fokus. Vi bestämde oss för att samtidigt att utgå från Travis Hirschi (2001) teori om desociala banden och låta materialet styrka teorin. Vi valde att intervjua ungdomar i årskurs niooch undersöka vilken rollfunktion alkohol har och inte har. Sammanlagt genomfördes tolv3intervjuer där tio var med ungdomar från två olika skolor, samt rektorn från respektive skola.Konkreta förklaringar varför ungdomar börjar dricka och att vissa avhåller sig från alkohol är,inom ramen för denna studie, problematiskt att summera beroende på ämnets komplexitet.Vår studie har emellertid pekat i riktningen om att attachment till föräldrarna framstår som denmest betydelsefulla i förhållande till skolan och vännerna.Vidare forskning på attachment till föräldrarna är ett fullgott förslag då denna studie indikeraratt föräldrarna har en betydande roll.

Syftet med vår undersökning är att se om det går att förbättra tryggheten i skolmiljön samt utanförskolan, och att få en bättre överblick på vad ungdomar själva tycker om trygghet och hur mycketden spelar in på deras tillvaro. För att kunna redogöra för hur eleverna ställer sig till begreppettrygghet och vad det innebär, har vi använt oss utav en kvantitativ undersökningsmetod därenkätundersökning med sammanlagt 2 högstadieskolor i årskurs 9 i norra och södra Sverige liggersom grund för vårt forskningsresultat. Vi sammanställde och analyserade vårt material med SPSS. Iresultatet så visade sig att majoriteten av eleverna kände sig trygga i och omkring skolan. Vi fannäven att det fanns samband mellan några utav variablerna, bl.a. fanns det ett samband mellanelevernas trygghetskänsla och deras betyg. Vi fann även ett samband mellan elevernastrygghetskänsla och deras tidigare utsatthet för våld.