Denna kandidatuppsats i kriminologi har studerat polisens förhörsmetoder med misstänkta gärningspersoner i två specifika mordutredningar via en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Studien har undersökt användningen av informationsinhämtande respektive erkännandeinriktade förhörstekniker, omständigheter som påverkat val av förhörsstrategi samt de etiska aspekterna av dessa. Genom att analysera förhörsprotokoll och studera tidigare forskning belyser uppsatsen hur manipulativa frågor och psykologiska strategier används under polisförhör. Resultaten indikerar på att manipulativa förhörstekniker till viss mån används trots omfattande kritik och bevis på att sådana metoder kan leda till falska erkännanden. Uppsatsen diskuterar också rättsetiska frågor och hur val av förhörsstrategier påverkar rättssäkerheten. Slutligen ger arbetet rekommendationer för framtida praxis och forskning inom förhörsmetoder, med målet att förbättra både effektiviteten och etiken i polisens arbete.

Utifrån kvalitativa intervjuer redogörs i denna studie för 12 före detta brottsaktiva kvinnors livsberättelser med fokus på hur deras brottsaktiva perioder påbörjades och hur de tog sig ur dem. Studien fokuserar även på hur kvinnorna själva såg på sina identiteter samt hur deras upplevelser kan förstås ur ett genusperspektiv. Intervjuerna har analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Sutherlands teori om differentiell association, Goffmans teorier om roll, identitet och stigma samt Messerschmidts begrepp om genus, maskuliniteter och femininiteter. I resultatet framkom bland annat att trauman i barndomen bidragit till att kvinnorna börjat begå brott. Dessa trauman gjorde att de sökte sig till likasinnade och fick en chans att forma sin identitet. Alla kvinnor hade också någon form av missbruk vilket var den största orsaken till det kriminella livet. Kvinnorna tog sig ur sina brottsaktiva perioder först när situationen blev ohållbar och de fick nog av sin kriminalitet och sitt missbruk. Den egna viljan tycks vara nyckeln, både till att påbörja men också avsluta sitt kriminella leverne. Gällande genusskillnader framkommer det att rättsväsendet och de kriminella själva tycks behandla kriminella kvinnor annorlunda jämfört med kriminella män. I regel handlar detta om att ett feminint genus alltid är underordnat ett maskulint genus. Flera av kvinnorna i studien förklarade att de intagit ett maskulint genus för att klara sig i den kriminella världen. En brottsaktiv man tycks uppfylla den mest idealiserade formen av manlighet medan en brottsaktiv kvinna anses bryta alla normer gällande femininitet. / Based on qualitative interviews, this study outlines the lives of 12 former criminal women, with a focus on how their criminal lives came about and subsequently ended. The study also focuses on how they saw their identities as well as the ways in which their experiences could be understood through a gender perspective. The interviews have been analyzed using Hirschi's theory of social bond, Sutherland's theory of differential association, Goffman's theories about roles, identity and stigma and Messerschmidt's concepts about gender, masculinities and femininities. The results show that childhood trauma contributed to the beginning of a criminal career for all interviewees; leading the women to seek interaction with likeminded people and thus contributing to the development of identity. All participants in this study state that they ended their criminal career when they felt that their addiction as well as the situation itself was unbearable. The individual choice seems to be key; both with regard to initiating, as well as ending the criminal lifestyle. With regard to the gender aspect, this study lends evidence towards the notion that the judiciary system, as well as the criminals themselves, treats females differently from males. The feminine gender seems to be portrayed as subordinate to the masculine gender. Several of the participants admit to an adaptation of a masculine role in order to survive in the criminal world. A criminal man appears to meet the most idealized form of masculinity whilst a criminal woman goes against all the expectations of femininity.

The purpose of this study is to examine certain aspects of work with men who use violence in intimate relationships. In a Government bill in late 90s the Government presented its action plan on what is expected to be done in each municipality, but investigations show that the work is stationary. 46 percent of the men, who are in treatment, choose to cancel it. We wanted to find out how society will meet up with men who use violence in their intimate relationship and how to go about in the meeting.  Those who lead us to the answers in this qualitative method are three social workers and a therapist who has the task of helping these men. The study is based on interviews from three municipalities in southern Sweden, the municipalities made ​​as in between 30-60 000 residents and businesses are startups; theoldest has been in operation for five years. The results showed that they had chosen to put these activities under the sections of the Social Services but is counted as a separate project, as the driving force may apply for funding via the County Council. A strong commitment shines through these projects and go- getter momentum is necessary. The interviewees express great concern that the men are those who fall away unless they receive more money next year. The meetings with these clients are like with the other clients, at any time, you treat them with respect and curiosity for the person you have in front of you. The main work of social welfare officers do is to motivate them to come to the therapist. The therapist is the one late to capture the man and persuade him to remain in treatment, through the verse and effluents and recognition.

The purpose of the study was to identify the risk factors most prominent in women suspected of crimes. For this, a quantitative method was used in which data obtained from personal investigations carried out by the Swedish correctional facility, Kriminalvården, were compared to public statistics of the normal population. In addition, a research overview was made on the subject, where the presence of the selected investigative variables was controlled. The study also highlights the presence of multiple risk factors within the group of women suspected of crime. Most of the risk factors investigated had pronounced stronger outcomes in the group of suspected women, which were also found as strong predictors in the comparative research. The factors mental illness and family dysfunction were the most prominent risk factors in the review of previous research. In the statistical comparison between the group of women suspected for crime and the normal population, the factors mental health, alcohol presence and drug presence were the most prominent differentiated factors. Furthermore the study indicates that the presence of multiple risk factors is common. Based on this, it is possible to discuss how girls can be protected from vulnerability in society as well as how to handle treatment care for offending women. English title: Women’s crime and its causes. / Syftet med studien var att identifiera de riskfaktorer vilka var mest framträdande hos kvinnor som misstänks för brott. För detta användes en kvantitativ metod där data inhämtat från Kriminalvårdens personutredningar jämfördes mot offentlig statistik av normalpopulationen. I tillägg till detta gjordes en forskningsöversikt på ämnet, där de utvalda undersökande variablernas förekomst kontrollerades för. Vidare belystes även närvaron av multipla riskfaktorer inom gruppen brottsmisstänkta kvinnor. Flertalet av de undersökta riskfaktorerna gav markant starkare utslag i gruppen för brottsmisstänkta kvinnor, vilka också återfanns som starka prediktorer den jämförda forskningen. Faktorerna psykisk ohälsa samt familjär dysfunktion var de mest framträdande riskfaktorerna i genomgången av tidigare forskning, medan psykisk ohälsa, förekomst av alkohol samt förekomst av narkotika var de faktorer som gav tydligast utslag i en statistisk jämförelse mot normalpopulationen. Studiens resultat tyder även på att förekomsten av multipla riskfaktorer är vanligt. Med utgångspunkt i detta kan diskuteras hur flickor kan skyddas från utsatthet i samhället samt hur brottsbelastade kvinnors behandlingsvård ska genomföras.

Fildelning av upphovsrättsskyddad egendom har ökat i stor utsträckning efter inträdet av ny media och nya kommunikationskanaler. Målet med denna studie är att undersöka om företag behandlas enligt samma normativa standard som vanliga individer när de utsätts för ett brott. Christies teori om det ideala offret används för att analysera brottsmål rörande fildelning i Sverige mellan 2005 och 2011. Resultatet har, i flera bemärkelser, omformulerat hur offerskapet i sig konstitueras; den individ som är det ideala offret är inte svag och försvarslös utan en person med hög social status och inflytande. Företagen i studien behandlas således som objektiva agenter och deras status som offer ifrågasätts inte av domstolarna. / Piracy in intellectual property has grown extensively by the entrance of new media and communication channels. The aim of the present study is to examine if the companies are treated by the same normative standards as regular individuals when they are exposed to a crime. Christie’s theory of the ideal victim has been used in order to analyze legal the company as a victim cases concerning piracy in Sweden between 2005 and 2011. The findings have, in many respects, reformulated how victimhood itself is constituted; the individual who is the ideal victim is not weak and defenseless but a person who enjoys a high social status and influence. The companies in the study are consequently treated as objective agents and their status as victims is not questioned by the courts.

No description available.

No description available.

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.</p><p>Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.</p><p>Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse</p>

<p>The purpose of this study is to examine what professionals tell about stress, rewards, impact and treatment in the professional treatment with young sexual offenders. Eleven qualitative interviews of half-structured design brought up results about the professional role in the treatment process. During the interviews the professionals described which methods of treatment they work with. We examined the methods through literature research, which was added to the study whit the purpose of strengthening the interview data. The professionals consider their work important and meaningful and they feel safe in their working role. They differentiated between the person and the actions in their view of a young offender, which non professionals many times are incapable of doing. There was no single factor causing the development of offensive behaviour, but rather a combination of factors. It was something that the professionals and researchers in the field agreed upon. In the professional work place they experienced both strains and rewards. Signs of stress could occur in terms of powerlessness, not feeling complete in their work. This could be due to work being a burdensome in itself and lack of professionalism working with the young offenders. The rewards in working with youth took many forms, including satisfaction when making progress, and motivated them to continue whit their work and to develop it even more. Methods of treatment for young sexual offenders were cognitive behavioural therapy, psychodynamic theory, individual therapy, group therapy, environmental therapy, aggression replacement training and network therapy. The professionals found themselves having a lot of room for professionalism in their work although it also had challenges. The professionals said that it is always a challenge working whit young sexual offenders.</p> / <p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vad professionella berättar om påfrestningar, belöningar, påverkan och behandling i det professionella behandlingsarbetet med unga sexuella förövare. Utifrån elva kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad design framkom resultat om den professionella rollen i behandlingsarbetet. I intervjuerna tog de professionella upp vilka behandlingsmetoder de arbetade med, som vi undersökte genom litteratursökningar som tillkommit i studien med syfte att förstärka intervjudatan. De professionella ansåg sitt arbete viktigt och meningsfullt samt att de kände sig trygga i sin arbetsroll. De skiljde på person och handling i sin syn på en ung förövare, vilket de inte upplevde allmänheten hade förmåga till alla gånger. Det var ingen ensam faktor som gjorde att ett förövarbeteende utvecklades. Snarare var det en kombination av faktorer. Det var något som styrktes både av de professionella och forskare inom området. I det professionella arbetet kände de av både påfrestningar och belöningar. Påfrestningarna kunde yttra sig i vanmakt av att inte känna sig klara i sitt arbete, det kunde bero på det tunga området i sig samt brist på fler professionella som arbetade med de unga förövarna. Belöningar fanns i arbetet, som tog sig många former, bland annat glädje över olika framsteg med de unga som motiverade dem till att fortsätta med det arbete som tidigare gjorts samt utveckla det mer. Arbetet innebar en viss påverkan, både positivt och negativt beroende på vilken situation de befann sig i. Behandlingsmetoder för unga sexuella förövare var kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk teori, individuell terapi, gruppterapi, miljöterapi, aggression replacement training samt nätverksarbete. I behandlingsarbetet upplevde de professionella sig ha stort utrymme för professionalitet som även innebar utmaningar.</p></p>

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20. Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse. Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse