The purpose of this study is to examine what professionals tell about stress, rewards, impact and treatment in the professional treatment with young sexual offenders. Eleven qualitative interviews of half-structured design brought up results about the professional role in the treatment process. During the interviews the professionals described which methods of treatment they work with. We examined the methods through literature research, which was added to the study whit the purpose of strengthening the interview data. The professionals consider their work important and meaningful and they feel safe in their working role. They differentiated between the person and the actions in their view of a young offender, which non professionals many times are incapable of doing. There was no single factor causing the development of offensive behaviour, but rather a combination of factors. It was something that the professionals and researchers in the field agreed upon. In the professional work place they experienced both strains and rewards. Signs of stress could occur in terms of powerlessness, not feeling complete in their work. This could be due to work being a burdensome in itself and lack of professionalism working with the young offenders. The rewards in working with youth took many forms, including satisfaction when making progress, and motivated them to continue whit their work and to develop it even more. Methods of treatment for young sexual offenders were cognitive behavioural therapy, psychodynamic theory, individual therapy, group therapy, environmental therapy, aggression replacement training and network therapy. The professionals found themselves having a lot of room for professionalism in their work although it also had challenges. The professionals said that it is always a challenge working whit young sexual offenders. / Syftet med denna studie var att undersöka vad professionella berättar om påfrestningar, belöningar, påverkan och behandling i det professionella behandlingsarbetet med unga sexuella förövare. Utifrån elva kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad design framkom resultat om den professionella rollen i behandlingsarbetet. I intervjuerna tog de professionella upp vilka behandlingsmetoder de arbetade med, som vi undersökte genom litteratursökningar som tillkommit i studien med syfte att förstärka intervjudatan. De professionella ansåg sitt arbete viktigt och meningsfullt samt att de kände sig trygga i sin arbetsroll. De skiljde på person och handling i sin syn på en ung förövare, vilket de inte upplevde allmänheten hade förmåga till alla gånger. Det var ingen ensam faktor som gjorde att ett förövarbeteende utvecklades. Snarare var det en kombination av faktorer. Det var något som styrktes både av de professionella och forskare inom området. I det professionella arbetet kände de av både påfrestningar och belöningar. Påfrestningarna kunde yttra sig i vanmakt av att inte känna sig klara i sitt arbete, det kunde bero på det tunga området i sig samt brist på fler professionella som arbetade med de unga förövarna. Belöningar fanns i arbetet, som tog sig många former, bland annat glädje över olika framsteg med de unga som motiverade dem till att fortsätta med det arbete som tidigare gjorts samt utveckla det mer. Arbetet innebar en viss påverkan, både positivt och negativt beroende på vilken situation de befann sig i. Behandlingsmetoder för unga sexuella förövare var kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk teori, individuell terapi, gruppterapi, miljöterapi, aggression replacement training samt nätverksarbete. I behandlingsarbetet upplevde de professionella sig ha stort utrymme för professionalitet som även innebar utmaningar.

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förändrar vår bild av det dubbla straffet, som komplicerar vår uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet på kvinnoanstalt, men som också förenklar föreställningen om den djupa kärleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig själva och tagit sig ur långa perioder av beroende har vi fått känna av den kraft som lösgörs då en människa verkar inom någonting hon brinner för. Att hjälpa andra och att tillåta sig själv att ta emot hjälp har guidat denna berättelse kring människans förmåga att resa sig och gå vidare. Det faktum att kärleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har väckt vårt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd tråd. Genom att låta de individuella känslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör såväl makro som mikronivå i samhället. Den här uppsatsen försöker förklara sambanden såväl som de inkompatibla rollerna och dess konsekvenser för mödrar i fängelse. Thomas J Scheffs teori om sociala band leder diskussionen och är avgörande för att förstå behovet av hänsynstagande liksom den förödande skammens inverkan på individ och samhälle. Mänsklig mångfald och flerfaldiga verklighetsuppfattningar finner mening i en socialpsykologisk tolkning och analys sprungen ur en innovativ undersökning. / In this study we meet women who gradually change our picture of the "double penalty", which complicates our view of a life of abuse and drug dependence, and the life in a women’s prison, but also simplifies the notion of the deep love they have for their children. Since these mothers have worked a lot with themselves and emerging from long periods of drug dependence, we have experienced the force which is released when someone is working with something she is passionate about. To help others and to allow the individual to accept help has guided this story about the human beings ability to get up and move on. The fact that the love seems to work side by side with the indebted problem has aroused our interest and is discussed in the text as a running theme. By allowing the individual emotions to meet sociological theories widens the perspective to an angle involving both macro- and micro-levels of society. This essay tries to explain the relationships as well as the incompatible roles and its impact on mothers in prison. Thomas J. Scheff's theory of social bonds is leading the discussion and is critical to understanding the need for consideration as well as the devastating impact of shame on the individual and society. Human diversity and multiple views of reality will find meaning in a social psychological interpretation and analysis originated from an innovative study.

Denna uppsats utvärderar Medelpadspolisens förändrade sätt att arbeta, med fokus på dess process, mål och effekt. Syftet har varit att undersöka huruvida polisen uppnått de två huvudmål som legat till grund för förändringsarbetet, det vill säga en förbättrad utredningsverksamhet och arbetsmiljö, vilket utvärderas med hjälp av registerdata och enkätundersökningar. Resultatet indikerar på att förbättringsåtgärden har implementerats så som det varit planerat och i följd bidragit till övervägande positiva effekter. Vidare tycks ett effektivt och medarbetardrivet ledarskap införlivats vilket, i den mån det varit möjligt att mäta, har bidragit till en förbättrad arbetsmiljö för medarbetarna. Den registerdata som studerats indikerar på att utredningsverksamheten effektiviserats i flera avseenden, med kortare genomströmningstider, minskade ärenden i ärendebalansen samt ett bättre flöde. Inom ramen för arbetet har därmed en sammanfattad slutsats dragits om att Medelpadspolisen, i vissa avseenden har uppnått sina två huvudmål. / This essay evaluates the police department in Medelpad’s changed way of working, focusing on it´s process, goals, and effects. The purpose of this essay has been to examine whether the police has achieved their two main goals of improving their investigation function and their working environment. These goals have been the main focus in the foundation of how the changed way of working has been developed and executed. In this essay the main goals are evaluated by using index data and a questionnaire. The results indicate that the improved way of working has been implemented as planned, which essentially has resulted in predominantly positive effects. Within the framework of this essay and in proportion to it´s limitation, it seems that an effective leadership has been incorporated which seems to have led to an improved working environment. Furthermore, the index data suggests an increased efficiency in the police departments investigation results. For instance, it is shown by fewer open investigation cases.

This study analyzed newspaper articles written about five famous Swedish men who in recent years have been accused of different types of sexual crimes. These men were Paolo Roberto, Martin Timell, Göran Lambertz, Jean-Claude Arnault and Soran Ismail. The study’s purpose was to investigate how these famous Swedish men who have been accused of sexual crimes are portrayed in the media, and how this portrayal is related to the media's representation of the victims. The theories used to investigate these questions were Nils Christie's theory of Ideal Victims (1986), Yvonne Jewkes theory about Media and crime (2015), and David Gresham Matza's theory of Neutralization techniques (1957). By using a qualitative content analysis, the selection of material from four newspaper editors could be analyzed and coded, which resulted in a number of themes that contribute to the portrayal. The themes that could be identified were: the high status profile, denial of responsibility or victim, the sex offender, and the man as a victim. The analysis of these themes in relation to the theories and previous research shows that the media often emphasize the high status of these men, and the fact that they tend to reject responsibility by denying the existence of both causing harm and the existence of a victim. Furthermore, the men are also portrayed as sex offenders by giving the victims space to tell their story. Finally, the men themselves can be seen as victims mainly due to the media attention directed at them. / Studien analyserar tidningsartiklar rörande fem kända svenska män som under de senaste åren anklagats för olika typer av sexualbrott. Dessa män är Paolo Roberto, Martin Timell, Göran Lambertz, Jean-Claude Arnault och Soran Ismail. Studien ämnar att undersöka hur dessa kända svenska män som blivit anklagade för sexualbrott porträtteras i media, samt hur denna porträttering står i relation till medias framställning av offren.De teorier som användes för att besvara frågeställningarna var Nils Christies teori om Ideala offer (1986), Yvonne Jewkes teori om Medier och brott (2015), samt David Sykes och Gresham Matzas teori om Neutraliseringstekniker (1957). Genom en kvalitativ innehållsanalys har urvalet av materialet från fyra tidningsredaktioner analyserats och kodats för att därigenom kunna urskilja genomgående teman som bidrar till porträtteringen, vilka presenteras och analyseras tillsammans med teorier och tidigare forskning. De teman som kunde identifieras benämndes: högstatusprofilen, förnekande av ansvar eller offer, sexualbrottslingen, samt mannen som offer. Analysen av dessa teman i förhållande till teorier och tidigare forskning visar på att media ofta betonar männens höga status och det faktum att männen tenderar att skjuta ifrån sig ansvaret genom att förneka både förekomsten av skada och offer. Vidare framställs männen även som sexualbrottslingar genom att offren får utrymme att tala om händelserna, samt att männen själva kan ses som offer främst på grund av den mediala uppmärksamheten som riktats mot dem.

Denna kvantitativa uppsats avser att undersöka hur Covid-19 restriktioner påverkatutvecklingen av bidragsbrottsligheten i Sverige och vidare försöka förklara det resultat somobserverats med hjälp av beskrivande statistik och teoretiska förklaringsmodeller.Datamaterialet som användes består av aggregerad data på gruppnivå hämtat frånBrottsförebyggande rådet, Statistikmyndigheten SCB och Folkhälsomyndigheten. Ettdeduktivt tillvägagångssätt tillämpades med hjälp av beskrivande statistik i form avfrekvenstabeller och stapeldiagram, och kompletterades därefter med hjälp av chi-2 test.Vidare gjordes en teoretisk analys för att förklara de frekvensmönster som påvisats under denstatistiska bearbetningen.Resultaten visar på ett påtagligt frekvensmönster där bidragsbrottslighet, arbetslöshet ochekonomiskt bistånd ökat tillfälligt under 2020 när covid-19 bröt ut. Med hjälp avkriminologiska teorier om Sociala band och Strain kan studien identifiera och förklara dessaobservationer, samt resonera kring ökningen av bidragsbrottslighet som ett potentiellt resultatav covid-19 restriktioner. / The aim of this quantitative study is to examine the impact that Covid-19 restrictions havehad on the development of benefit fraud in Sweden and to further try to explain the study’sobserved results using descriptive statistics and a theoretical framework. The data materialused in the study consists of aggregated data at group level collected from The SwedishNational Council for Crime Prevention, Statistics Sweden and The Public Health Agency ofSweden. A deductive approach was applied using descriptive statistics in form of frequencytables and bar graphs, which were then supplemented using chi-2 tests. Furthermore, atheoretical analysis was conducted to explain the frequency patterns detected during thestatistical processing.The results show a noticeable frequency pattern where benefit delinquency, unemploymentand financial aid increased temporarily during 2020 when Covid-19 was most prominent.Using criminological theories consisting of Social bonding theory and Strain theory, we canidentify and explain these observations, as well as argue for the increase in benefit crime as apotential result of Covid-19 restrictions.

The purpose of the essay is to investigate how the media portrays victims of deadly violence and the perpetrators who committed these acts. A particular emphasis on fatal partner and family violence is taken into account for a narrower but more precise focus. The study is characterized by a qualitative investigation with a thematic analysis as a method. The thematization of the analysis is also gradually worked through due to the application of the theory of the ideal victim to the study. The main recurring themes found are descriptions of victims and perpetrators' gender and abuses in connection with the deadly violence they endured or inflicted. In this study it becomes clear that there are clear differences between victims and perpetrators depending on if they are male or female. Women are often described as victims even if they are the perpetrator in question, the males are described as perpetrators even if they themselves are victims. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur media porträtterar offer för dödligt våld samt de gärningspersoner som begått dessa handlingar. En särskild betoning av dödligt partner- och familjevåld tas i beaktning för ett snävare men mer preciserat fokus. Studien genomsyras av en kvalitativ undersökning med en tematisk analys som metod. Analysens tematisering arbetas även successivt in med anledning av teorin om det ideala offrets applicering på studien. De främst återkommande temana som återfunnits är beskrivningar av offer och gärningspersoners kön och missförhållanden i samband med det dödliga våld de utstått eller utfärdat. I denna studie framkommer det att det finns tydliga skillnader gällande gärningspersoner och brottsoffer beroende på om de är män eller kvinnor. Kvinnor beskrivs ofta som offer även om de själva varit gärningspersonen i fråga, männen beskrivs som gärningspersoner även om de själva varit brottsoffer. / <p>2023-04-13</p>

Den aktuella studien undersöker stöld som begås av anställda utifrån en kriminologisk teori som integrerar individuella och kontextuella faktorer – Situationella handlingsteorin. Syftet med studien är att testa huruvida denna teori utgör en lämplig förklaringsmodell för stöld som begås av anställda inom den svenska café- och restaurangbranschen samt detalj- och partihandeln. Studien ämnar även undersöka om individers stöldbenägenhet skiljer sig åt på respektive utanför arbetsplatsen. Studien grundar sig på primärdata inhämtad med hjälp av en webbenkät, distribuerad på det sociala nätverket Facebook. Materialet analyserades statistiskt och de huvudsakliga resultaten visar att individens benägenhet, i form av moral och självkontroll, samt motivation i form av frestelser, kan bekräftas som viktiga prediktorer för stöld som begås av anställda. Med grund i de samlade resultaten dras slutsatsen att Situationella handlingsteorin kan anses vara en lämplig förklaringsmodell för stöld på arbetsplatsen. / The present study examines theft committed by employees from a criminological theory, which integrates individual and contextual factors – Situational Action Theory. The purpose of this study is to test whether this theory is an appropriate model of explanation for theft committed by employees of the Swedish café and restaurant industry as well as retail and wholesale trade. The study also intends to examine whether individuals differ in their propensity to steal in, compared to outside of, their workplace. The study is based on primary data acquired with an online questionnaire, distributed on the social network Facebook. The material was analyzed statistically and the main results showed that individual's propensity, in the form of morality and self-control, and motivation in the form of temptations, can be confirmed as important predictors of theft committed by employees. With the foundation of the overall results the conclusion is that the Situational Action Theory could be considered a suitable model of explanation for theft in the workplace.

Denna uppsats innehåller en uppföljningsstudie av Malmö Områdesundersökning 2012 (MOMS) med ett närmare fokus på delområdena Annelund och Södervärn. I dessa delområden konstaterades att övervägande del respondenter är trygga eller delvis trygga i sitt bostadsområde trots flera omständigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi eftersträvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervägande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter.Uppsatsen innehåller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgång av forskningsläget kring faktorer som påverkar tryggheten på olika sätt.Resultaten visar att den övervägande tryggheten i delområdena kan bero på att Annelund och Södervärn är belägna i närheten till olika mötesplatser där invånare träffas och får möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. Delområdena har av olika anledningar genomströmningar av människor som naturligt övervakar områdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invånarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare gränsdragningar mellan invånarnas privata utrymmen än i Södervärn, men att känslan av tillhörighet till sitt bostadsområde var starkare i Södervärn med kringliggande delområden. Delområdenas belysning gav övervakningsmöjligheter på gångstråk, runt bostadshus, promenadstigar med mera, även i mörker. De personer som upplever sig mest trygga är de som har bott länge i bostadsområdet och i närliggande områden finns det platser där ungdomar kan spendera sin fritid, vilket haft positiv betydelse för trygghetsbilden i respektive område. / This paper is a follow-up study of the 2012 Malmö Neighbourhood Survey (Malmö Områdesundersökning 2012), focusing more closely on the districts Annelund and Södervärn. The respondents of these districts reported in Malmö Neighbourhood Survey that they felt predominantly safe or partly safe in their neighbourhood, despite several conditions that correlate with high fear of crime. In this paper we have aimed to qualitatively study, with observation studies and interviews with key informants, underlying mechanisms that explains the respondents predominant neighbourhood safety.The paper contains a detailed description of the phenomenon "fear of crime" and a review of factors that through research have been proven to affect the level of fear of crime.The results in this study shows that the predominant safety in Annelund and Södervärn is due to the districts presence to meeting-points, where residents are given the opportunity to establish commonly defined informal rules of conduct and acceptable behaviour. The districts have by different reasons a vivid throughflow of people that naturally surveil the districts streets and places and we found good opportunities for the residents to naturally surveil their immediate housing environment owing to the residential buildings physical structure. We concluded that Annelund has more visible delineations between the residents private areas and the public areas, but the residents feeling of belonging to their neighbourhood were stronger in Södervärn and it's surrounding districts. The districts lighting gave good surveillance opportunities, daytime and night-time, on walking paths, around residential buildings and alike. The residents that experienced the least fear of crime (or highest levels of safety) had lived in the neighbourhood for a long time and in the nearest area we found community youth centers, which have positively affected Annelund and Södervärns neighbourhood safety.

The aim of our study is to gain increased knowledge and understanding of how young people who has been sentenced to closed institutional care experience their own possibility to participate and influence the transition and aftercare, and which, if any, importance they believe this has for their readjustment to society. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews with four young persons, of which three, at the time for our interviews, where in the transitionphase, and one had left the institution a few years ago. The study’s theoretical framework is based on Erving Goffmans theory about stigma and the empowerment theory. We have also used earlier studies within the area to understand and interpret our data. The result indicates deficits in terms of the young people’s possibility to participate and influence the planning and implemantation of the transition from the special home of closed institutional youth care.  The youths express a wish to be more involved and be able to influence more, yet at the same time there seems to be an acceptance among the youths concerning the fact that they are not given the possibility to participate, which can be related to a view of themselves as less worthy.

In settings such as hotels, bars and boutiques, things like cars, sodas, clothes, and cities, are fueled with the symbolic capital of graffiti. The purpose of this ethnographic study is to understand how graffiti writers, through marketing, increase the value of their work, as well as that of other products, and how this commercialization affects the meaning of graffiti.  Utilizing a perspective of social constructionism, the analysis shows how actors and social fields that are constructed as incongruous (e.g., art galleries and graffiti culture), are at the same time being mixed together to create something new, and thus create value. This study shows how practices that are considered marginal, or deviant, at the same time generate value within the general economy. Deploying an abductive approach, and building on ample empirical material, this study shows that the narrative of graffiti as something illegal is one of the main traits that enables graffiti writers to exchange subcultural capital for economic. The results show that previous research, investigating graffiti from a dichotomous perspective of either art or vandalism, do not give a satisfactory understanding of this diverse subculture.   The empirical material consists of 30 participant observations in public events, in Sweden during the autumn of 2014, where graffiti is turned into a commodity embodied with subcultural capital. Moreover, four in-depth interviews were executed with graffiti writers who have sold their competence and art for purposes of marketing, and one group interview with three of their customers. Further, several documents were collected and analyzed.