Syftet med uppsatsen var att kartlägga hur prefektens roll förändras under en rådande kris. För att söka svar på frågeställningen “Hur förändras prefekters ledarskap och arbetsuppgifter under en pågående kris?” genomfördes sex intervjuer med sittande prefekter. Prefekterna var alla verksamma inom samhällsvetenskap och humaniora och ansvarade för 24–135 anställda. Även om det övervägande arbetet fortskrider även under pågående kris fanns det några skillnader. Kommunikation och informationshantering har ökat i betydelse. Mer formellt personalansvar med färre informella interaktioner samt en ökad efterfrågan av explicita beslut. Resultaten kan även antas vara kopplade till institutionens storlek, där mindre institutioner rapporterar färre förändringar.

Den kris som Covid-19 inneburit för samhället har få likheter med tidigare kriser. Den påverkar hela världen, och har satt en enorm press på sjukvården. Den kris som sjukhusen går igenom påverkar alla delar av verksamheten, inklusive beslutsfattandet. Denna studie undersöker hur en kris påverkar det operativa beslutsfattandet på ledningsnivå inom organisationer. Detta genomförs med hjälp av en fallstudie av hur Södersjukhuset har påverkats av Covid-19-pandemin. Med utgångspunkt i tidigare forskning som säger att beslutsfattande centraliseras vid kriser har beslutsfattande undersökts före och under krisen genom intervjuer och analys av dokument. Resultatet visar att operativa beslut fattas med mindre beslutsunderlag, samt att beslutsprocesser är mer centraliserade och något mer experimentella i kris.

Forskning har visat att adaptivt ledarskap och kommunikation ger goda förutsättningar för framgångsrik krishantering samt att ledarens roll är central för hur verksamheter tar sig igenom krissituationer likt en pandemi. Syftet med denna studie var att undersöka primärvårdschefers upplevelse av hur deras ledarskap möjligt har påverkats och eventuellt förändrats under Covid-19-pandemin. Sex primärvårdschefer intervjuades genom semi-strukturerade intervjuer vilka analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att ledarna under pandemin har behövt hantera psykosociala faktorer bland personal i större utsträckning än vanlig. Att pandemin i hög grad påverkat ledarna personligen både positivt och negativt framkom samt att deras chefserfarenhet haft stor betydelse för deras ledarskap. Också ledarskapsstrategier som kommunikation, tydlighet och självomhändertagande har varit väsentliga för att kunna leda verksamheten framgångsrikt. En viktig slutsats av studien är att de psykosociala aspekterna av ledarskap behöver få större utrymme i det dagliga arbetet. Viktiga utvecklingsområden för framtiden är att genom ledarskapsutbildning skapa möjlighet för ledare att behålla ett långsiktigt arbetssätt även under kriser samt ge primärvårdschefer bättre förutsättningar för god kommunikation. / Research has shown that a leader’s role is central in how an organization gets through straining situations such as a pandemic. Strategies like adaptive leadership and communication are also key to successful crisis leadership. The purpose of this study was to explore primary health care managers experiences in how their leadership possibly has been affected and changed by the Covid-19 pandemic. Six managers were interviewed by semi-structured interviews which were analyzed with thematic analysis. The results showed that during a pandemic the managers were required to deal with psychosocial factors among staff to a higher extent than usual. The pandemic had also greatly affected the managers personally, both positively and negatively, and their managerial experience was of importance to their leadership. Lastly, leadership strategies such as communication, clarity and self-care were essential to the managers ability to lead the organization successfully. An important conclusion of the present study is that psychosocial aspects of leadership need to be an even bigger part of daily health care work. Leadership education focusing on strategic leadership and good communication would be helpful to give managers the possibility to maintain these abilities when their normal activities are hit with a crisis.

I en tid där avstånd minskar och globaliseringen stärks ökar riskerna för kriser i organisationer. En organisationskris är en händelse med låg sannolikhet och stor påverkan som hotar organisationens livskraft och kännetecknas av tvetydighet i orsak, verkan och lösningsmedel, samt genom en tro på att beslut måste göras snabbt. Det är av största vikt att fatta lämpliga beslut snabbt och att samordna korrigerande aktiviteter.  Forskningen kring beslutsfattande i krissituationer visar att det i dessa situationer inte finns mycket stöd för att fatta beslut enligt rationella beslutsmodeller utan att beslut i dessa situationer fattas enligt förenklade modeller. Vi har som fundament för arbetet valt att använda en metod som heter Recognition-Primed Decision Model. Det är en metod som tar hänsyn till en verklig kontext i krissituationer och bygger på att beslutsfattaren har ont om tid och därför förlitar sig på igenkänning och erfarenhet när hen fattar beslut. Studiens syfte var att öka förståelsen för hur chefer använder sig av igenkänning och erfarenhet som metod för beslutsfattande i kriser ur krishanteringsperspektivet. Studien har utförts med en kvalitativ metod genom sex semistrukturerade intervjuer och granskning av företagsinterna mejl och rutiner.  Detta gjordes på ett större textilserviceföretag.  Studiens resultat visar att chefer förlitar sig på yrkesmässig erfarenhet och intuition när de fattar beslut i interna krissituationer. Resultatet visar också att erfarenheten ger cheferna en känsla av igenkänning och till och med mönsterigenkänning när en krissituation uppstår och ska identifieras. Beslutsfattare använder i sitt beslutsfattande en kombination av intuitivt, erfarenhetsbaserat beslutsfattande och rationell analys och studien hittar inte stöd för att regler och ordinarie organisatoriska rutiner inte är lämpliga att använda i kriser.  Studiens bidrag är att den visar att Recognition Primed Decision- modellen för beslutsfattande i kriser kan användas som en metod för beslutsfattande i organisatoriska kontext som karaktäriseras av att krissituationer liknar varandra. Förutsättning för det är inte bara individens situationsigenkänning utan hela organisationens situationsigenkänning. Vi föreslår fortsatt forskning kring organisatorisk krisuppfattning och värdet av beslutsfattares yrkesmässiga erfarenhet och hur mycket det kostar en organisation att inte ta denna erfarenhet till vara.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och få en ökad förståelse för hur bankchefer har förändrat och anpassat sitt ledarskap och sin krishantering under covid-19. Vi vill därmed bringa klarhet kring vad bankchefer upplever är viktigt i deras krishantering och ledarskap för att fortsätta driva verksamheten på lämpligaste sätt till följd av coronapandemin. Metod: Studiens metodval har varit kvalitativ metod, där vi har tillämpat en abduktiv forskningsansats. Med hjälp av teori och datainsamling har vi haft möjlighet att göra en hermeneutisk tolkning för att uppnå en förståelse och ur detta sedan dra adekvata slutsatser.  Slutsats: Studiens slutsats är att olika kriser är unika, där coronakrisen inte är ett undantag. Ur empiri och analys kunde vi utläsa särskilda ledaregenskaper som är viktiga för den här typen av kris som covid-19 är. I studien fann vi också att krishantering är en väsentlig del i ledarskapet och för bankkontorens funktionalitet under krisen. Ur vår teoretiska referensram kunde vi härleda ett antal gemensamma nyckelegenskaper som ledare bör tillämpa i sitt ledarskap, där exempelvis att vara kommunikativ, närvarande och lyhörd är viktigt.

När det vid årsskiftet 2019-2020 rapporteras i media om ett nyupptäckt virus i Kina som börjar spridas, anade inte många vad som sedan skulle hända under året. Människor dör i hög takt och viruset som får folknamnet Corona hittar till Europa och Sverige i januari 2020. Vid denna tidpunkt har diskussioner inom FM (Försvarsmakten) startat om vad det kan komma att innebära och om FM kan bidra på något sätt till civila samhället. Till HKV (Högkvarteret) börjar olika begäran om stöd komma in från kommuner och regioner. Det resulterar kort därefter att Överbefälhavaren (ÖB) ger order om att flytta och upprätta ett, som det fortfarande kallas, ”fältsjukhus” i Ärna, Uppsala. Region Stockholm önskar sedan få det upprättat på Älvsjömässan istället. Vid ungefär samma tidpunkt begär VGR (Västra Götalandsregionen) stöd av FM med att få ett fältsjukhus vid Sahlgrenska Östra sjukhuset i Göteborg. Sjukhuset får namnet Kronan. Det byggs upp under ledning av personal från FömedC (Försvarsmedicincentrum) med hjälp av bland annat Hemvärnspersonal som råkat vara inkallade på övning i Göteborg under samma tidpunkt. Kronan överlämnas till VGR en vecka efter order med 20st IVA-platser och 50st vårdplatser. FM har byggt tält, inrett med värme, belysning, vatten och övrig infrastruktur och skötte driften medan civila sjukvården stod för den medicintekniska utrustningen och sjukvårdspersonal. I Kronan vårdas patienter under ett par månader, till skillnad mot det i Älvsjö som inte användes. Kronan står upprättat fram till slutet av augusti då beslut om avveckling tas. Den civila sjukvården har då hunnit ställa om och utöka antalet IVA-platser inom sina ordinarie lokaler. Denna studie om FM stöd till civila samhället har tittat på frågeställningar inom förvaltning samt lednings & organisationsfrågor. Fokus har varit Kronan men till delar omfattar studien övrigt samhällsstöd ur FM perspektiv. Vi har genomfört intervjuer av personal inom FM och från VGR i olika befattningar och organisationstillhörighet. Den insamlade datan har analyserats dels mot den Svenska förvaltningsmodellen och lagstiftning, dels mot Bolman & Deals fyra nya perspektiv på organisation och ledarskap. Erfarenheter och lärdomar från denna studie bör komma till nytta för främst FM inför förberedelser och genomförande av stödinsatser i framtiden. De slutsatser som kommit fram i analyskapitlet har lett till ett antal rekommendationer till FM och förslag till vidare forskning. Ett urval av slutsatserna är bland annat att: De ekonomiska regler som styrs av nuvarande lagstiftning inte är praktiskt tillämpbara under fredstida nationell krishantering. Inte heller FM interna administration är inte anpassad eller tillräckligt flexibel för att medge effektiv krishantering. Den svenska förvaltningsmodellen med horisontell myndighetsstruktur med sektoriserat ansvar i ”stuprör” hindrar eller osynliggör mandat och beslutsrätt vilket försvårar effektiv krishantering. Den materiella beredskap som fanns för ett antal år sedan saknas i dagens krishanteringsorganisation. En hög ambition och lösningsvilja har genomsyrat all verksamhet. Detta har huvudsakligen gjort att stödinsatserna löpt på väl, men i vissa fall har den höga ambitionen gått över till att medföra förseningar och hinder för en effektiv och ekonomisk hantering. Kunskapen inom FM egen organisation med olika ansvarsområden är inte tillräckligt bra.

AbstractVår studie har genomförts under Coronapandemin som har påverkat samtliga institutioner i Sverige. Studiens syfte är att genom en kvalitativ intervjumetod undersöka förskollärares och rektors erfarenheter av arbetet på förskola och deras samverkan med och relationer till olika aktörer under den krissituation som uppstått under Coronapandemin. Vår studies frågeställningar är följande: Hur upplever förskollärarna och rektor att förskolans verksamhet har förändrats vad gäller rutiner och struktur? Hur har förskollärarna upplevt sin egen arbetssituation? Hur har förskollärarna upplevt arbetet i barngrupp och möten med barn? Hur har förskollärarna upplevt relationen och samverkan med vårdnadshavare? Hur har förskollärarna upplevt relationen med rektor? Vi analyserar relationernas betydelse utifrån ett Nel Noddings omsorgsetiska teori. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och en rektor, i från två olika förskolor. Resultatet i vår studie har visat att relationen mellan rektor och förskollärare har varit essentiell, speciellt för förskollärarna då de har behövt stöttning och vägledning i hantering av förskolläraruppdraget. Förskollärarnas arbete med barngrupp och möte med barn under Coronapandemin har visat att deras förhållningssätt i att enbart svara på barnens frågor i enskilda möten, kan ses som en omsorgshandling. Förskollärarnas upplevelse av relationen och samverkan med vårdnadshavare har resulterat i att dialogen och lyhördheten är central under den rådande krissituation. Vår slutsats gällande hantering av förskolläraruppdraget är att en viss undervisning har försummats och en viss undervisning har tillkommit.

Syftet med denna studie är att undersöka hur allsvenska klubbar har påverkats avcoronakrisen. Mer konkret handlar det om att analysera hur ekonomin inom klubbarnaindirekt påverkas och hur nya strategier tillämpats. Studien har ett kvalitativt förhållningssättdär frågeställningarna har besvarats med semistrukturerade intervjuer och kompletterats medelektroniska källor. Respondenterna har valts då de representerar etablerade klubbar iAllsvenskan som skiljer sig både vad gäller ekonomiska och sportsliga förutsättningar.Läsaren skall bortse från händelser efter den 22 maj då nya beslut och riktlinjer tillkommitsedan studien fastställdes.Teorierna valdes med en abduktiv ansats där Stakeholder Theory syftar till att belysaintressenternas påverkan i de berörda klubbarna. Corporate Social Responsibility används föratt visa på det samhällsansvar de undersökta klubbarna intensifierat och diversifierat underkrisens gång. Dessutom bidrar perspektivet till en förståelse för hur den traditionellafotbollsprodukten förändrats i Sverige sedan seriestarten flyttades fram. Slutligen harOrganisationsutveckling använts för att tydliggöra hur klubbar applicerat innovativastrategier för att hantera den rådande krisen. Slutsatsen kommer fram till att de undersöktaklubbarna behöver anpassa strategier och arbetssätt för att klara av de ekonomiska ochsportsliga påtryckningarna som coronakrisen medför. Dessutom får intressenter en alltviktigare roll under krissituationer då de kan bistå med såväl mänskliga som ekonomiskaresurser. / The purpose of this study is to investigate how Swedish clubs have been affected by thecorona crisis. More specifically, it is about analyzing how the economy within the clubs isindirectly affected and how new strategies have been applied. The study has a qualitativeapproach where the questions have been answered with semi-structured interviews andsupplemented with electronic sources. The respondents have been chosen as they representestablished clubs in Allsvenskan which differ both in terms of financial and sportingconditions. The reader should disregard events after May 22 as new decisions and guidelineshave been added since the study was established.The theories were chosen with an abductive approach where Stakeholder Theory aims toelucidate the influence of stakeholders in the clubs involved. Corporate Social Responsibilityis used to demonstrate how the social responsibility of the investigated clubs intensified anddiversified during the crisis. In addition, the perspective contributes to an understanding ofhow the traditional football product has changed in Sweden since the start of the series.Finally, Organizational Development has been used to clarify how clubs have appliedinnovative strategies to deal with the current crisis. The conclusion of this paper is that theresearched clubs need to adapt strategies and working methods to cope with the economicand organizational pressures that the corona crisis entails. In addition, stakeholders are givenan increasingly important role during crisis situations as they can assist with both human andfinancial resources.

Masteruppsatsen avser att kvalitativt undersöka och analysera hur ett urval av unga invånare i Sverige upplever sin försvarsvilja i syfte att öka den konceptuella förståelsen för begreppet försvarsvilja. Analysen ställs i förhållande till nuvarande ansvarsfördelning av försvars- och säkerhetspolitiska frågor mellan svenska staten och den enskilda individen. Studiens resultat nås genom en kvalitativ innehållsanalys med ny empiriska data som inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsatser som kan dras från studien är att termen försvarsvilja bör betraktas som ett kontextberoende och dynamiskt begrepp vars aktuella innebörd för de unga invånarna synliggörs när begreppet analyseras i förhållande till den rådande försvars- och säkerhetspolitiska inriktning som är baserad på dagens hotbild och omvärldsläge.

No description available.