Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser? Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs. I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att all personal på skolan är införstådd i krisplanerna och dessa innehåll för att kunna hantera en ofattbar händelse. Hur skolorna kan vara beredda och hur skolorna kan utveckla krishantering presenteras via olika strategier från internationella forskningsstudier. Skolan kan till exempel utnyttja en temadag gällande krishantering eller skolpersonalen kan även utse ett antal personer som ska fungera som stöd och resurs för övriga genom att gå kurser och fördjupa sig i ämnet. Vi menar att detta bör vara ett högt prioriterat ämne.

<p>Syftet med undersökningen är att se om teorierna om krisberedskap som finns i litteraturen stämmer överens med hur det är i verkligheten. Dessutom vill jag se om krisberedskapen är densamma inom olika svenska företag. Jag valde att avgränsa min undersökning till en fallstudie genom att fokusera på en specifik del som handlar om de interna kriser som kan drabba ett svenskt företag. Med de interna kriserna menar jag de extraordinära händelser som kan inträffa, där de anställda blir drabbade eller där företaget drabbas på grund av de anställda.</p><p>För att kunna undersöka detta kontaktade jag tre företag inom olika branscher. Genom intervjuer med dessa företag fick jag en bild av hur de arbetar med sin krisberedskap gällande interna kriser. Materialet jag fick fram valde jag att kategorisera för att få en tydligare överblick över informationen. Utifrån dessa kategorier gjorde jag sedan en jämförelse av företagens krisberedskap.</p><p>Genom en litteraturstudie fann jag teorier angående krisberedskap. Dessa teorier kopplade jag ihop med materialet i kategorierna som jag utformat för att se om teori och verklighet stämmer överens. Det blev således en teoriprövande undersökning.</p><p>Slutsatserna jag kan dra från min undersökning är att krisberedskapen som helhet inom de tre företagen innehåller stora likheter. Några av delarna i krisberedskapen är identiska med varandra medan det i de flesta fall bara är detaljer som skiljer sig. Eftersom den litteraturen jag använde mig av till största delen innehöll generell information och teorier om hur krisberedskapen ser ut, så stämde det in på de allmänna delarna av krisberedskapen inom de undersökta företagen. Däremot så har företagen anpassat dessa generella delar så de lämpar sig till företaget.</p>

<p>Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.</p><p>Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket. Syftet med studien är att undersöka informatörers och pressansvarigas uppfattning av sambandet mellan krishantering och varumärkesvård. Kvalitativa intervjuer genomfördes bland Vägverkets informationschefer och pressansvariga. Det empiriska materialet sattes sedan i relation till den teoretiska referensramen för hur kriser och krishantering är kopplat till varumärkesvård.</p><p>Resultatet visar att kommunikationsansvariga på Vägverket har en god medvetenhet om kopplingen mellan myndighetens krishantering och varumärkesvård. Den externa krishanteringen är väl integrerad i verksamheten medan den interna krishanteringen kan bli bättre. Där är det i synnerhet den interna kriskommunikationen som behöver ses över. Resultatet visar även på att kommunikationsansvariga är väl medvetna om betydelsen av varumärket och förtroendet från allmänheten. Därför arbetar de med krishantering på ett sätt som främjar allmänhetens förtroende. Dock behöver interna förtroendekriser hanteras med mer och tydligare information mot medarbetarna.</p>

<p>Studiens syfte var att analysera om pedagoger introducerar existentiella frågor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhållningssätt som pedagoger har och som de tycker är viktiga då de bemöter barns frågor om döden och när de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, eftersom målet var att få nyanserade beskrivningar av pedagogernas förhållningssätt. Fyra pedagoger med förskollärarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt pedagogerna är barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebär, när de själva får erfarenhet av det då t.ex. en nära anhörig avlidit, det är då barnen tar det till sig. Pedagogernas åsikter om hur barn hanterade sorgen efter någon som avlidit på deras skolor var olika. Några pedagoger ansåg att barnen var nyfikna och ställde vetgiriga frågor om hur dödsfallet gått till. Pedagogerna hade inte någon teoretisk kunskap från lärarutbildningen eller från andra kurser gällande barns existentiella frågor och deras sorg. Undersökningen visar att de hade önskat det.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate the conditions for public and privatepartnership (PPP) regarding civil crisesmanagement in the region of Kronoberg and further explain the possibilities and obstacles that can arise from such a partnership.</p><p>The questions of this study are:</p><p>· Which principles constitute todays crisesmanagementsystem?</p><p>· Which factors favour a public private partnership in crisesmanagement?</p><p>· Which possibilities and obstacles can arise from a PPP in crisesmanagement?</p><p>· How are the PPP constructed in crisesmanagement in the region of Kronoberg in the areas regarding electrical energy and telecommunication?</p><p>Field study interviews have been used as method to gather the empirical data. When applying the theoretical framework on the empirical material the main conclusion is that PPP in crisesmangement are predominantly positive for all parties concerned. The possibilities that arise with PPP in crisesmanagement overshadow the obstacles by numbers.</p><p>Keywords: Public Private Partnership. Crisesmanagement</p>

Avsikten med studien är att utforska vilken syn på krishantering och krisberedskap för skolor som kommer till uttryck inom forskningsbaserad litteratur i ämnet samt att utröna något om lärares känslor och uppfattningar kring begreppen. För att ta reda på hur en förskola och en skola ser på begreppet kris och hur de arbetar med krisberedskap skickade vi ut en kvalitativ och semistrukturerad så kallad inkät som kompletterades med muntliga intervjuer. Resultatet från inkäterna jämfördes med aktuell forskning. I studien framkom det att beredskapsplaner anses som en viktig förberedelse för en eventuell kris. Vidare påpekas vikten av att lägga lärarrollen och undervisningen åt sidan och finnas där som medmänniska för till exempel en sörjande elev. Det har framkommit i studien att det inte går att ta över en färdig handlingsplan. Det är den mentala förberedelsen som tycks vara den viktigaste delen för att en kris skall hanteras på ett fördelaktigt sätt.

Systemet för samhällsskydd och beredskap i Sverige har sedan 1990-talet genomgått en rad förändringar gällande juridik, organisering och ansvar. Framför allt har kommunernas ansvar inom området ökat och systemet har kommit att bli mer beroende av aktörer i lokalsamhället. Dessutom har den enskilde individen fått ett ökat ansvar och är idag en självklar aktör i systemet. De i området styrande principerna om ansvar, likhet och närhet föreskriver att störningar i kommunal verksamhet ska hanteras av de roller som bedriver verksamheten i normala fall. Det innebär att störningar eller kriser i en verksamhet som exempelvis den kommunala omsorgen ska hanteras och lösas av den ordinarie personalen. Systemets ordning i kombination med principerna gör därför att frågor om säkerhet och trygghet för den enskilda omsorgstagaren hamnar i gränssnittet mellan individen och organisationen. Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om relationen mellan funktionshindrade personer och kommunens organisation för samhällsskydd och beredskap gällande trygghet och säkerhet. Fyra separata empiriska delstudier från Sverige inkluderas. Den första undersöker kvantitativt vilka riskuppfattningar personer med funktionshinder har och om kan de förklaras av funktionshindret. Övriga tre delstudier är kvalitativa och studerar i tur och ordning: hur risk- och sårbarhetsfrågor manifesteras, erfars och hanteras av funktionshindrade; hur kommuner organiserar för samhällsskydd och beredskap på lokal nivå och vilken roll kommunen har på det lokala verksamhetsfältet för detta; hur en faktisk krisartad situation hanterades på olika nivåer av den kommunala vård- och omsorgen. De två studierna om funktionshindrade visade att tillit är central för hur riskuppfattningen formas och att den vardagsnära säkerheten är viktig. Personerna utvecklar strategier för att hantera sårbarhet genom att undvika vissa situationer, att visa eller dölja sina behov och att lära sig stå ut med att saker och ting tar lång tid. Detta formar ett interpretationsramverk för trygghet och säkerhet där kroppen speglas som objekt och social representation. Därmed kan kroppen likställas med andra sociala representationer och försvaras, riskförebyggas och skademinimeras. Den första kommunstudien visar att den lokala organiseringen av samhällsskydd och beredskap sker på liknande sätt över landet. Däremot har den kommunala funktionen för skydd och säkerhet att hantera olika organisatoriska relationer med distinkt skilda karaktärer. Relationen till den kommunala organisationen i stort är labyrintartad till följd av rationalitetsproblem inom ändamålsenlighet, mål, ansvarsförläggande och uppföljning är oklara eller helt enkelt saknas; relationen till de kommunala förvaltningarna präglas hierarkiproblem genom brist på auktoritet, legitimitet och exekutiv makt; relationen till externa aktörer uppvisar problem med identitet till följd av brist på resurser och tydlig organisation. Den andra kommunstudien visar att den tid-rumsliga inramningen av en störning i det kommunala dricksvattnet skilde sig åt mellan olika organisatoriska nivåer och att störningen hanterades genom en aktiv agens där tillit och handlingsutrymme var avgörande. Avhandlingens övergripande analys utifrån tillitsteori landar i att medan det tidigare systemet för samhällsskydd och beredskap präglades av en instrumentell tillit med vertikalt riktad makt och en problemlösningsförväntan, är dagens system mer beroende av en humanitär tillit med horisontell maktfördelning och med förväntan på att hantera sårbarhet. De tre teoretiska sårbarhetsformerna beroende, oförutsägbarhet och oåterkallelighet föreslås på den lokala samhällsnivån kunna reduceras med de tre tillitsmekanismerna autenticitet, legitimitet respektive transparens. Det är en typ av tillit som är bättre anpassad för det gränssnitt mellan den enskilda individen och organisationen där vi hittar mycket av ansvaret för trygghets- och säkerhetsfrågor idag. / The Swedish system for civil protection and preparedness has undergone fundamental shifts in legislation, organisation, and responsibility since the 1990s. Most prominently, the responsibility for municipals has increased and the system has become more dependent on actors in the local community. Individuals have also become integral actors in the system with increased responsibility. The guiding principles for this system, formulated by the national authorities, are responsibility, similarity, and proximity. These principles prescribe that disruptions in any regular operations shall be handled by the structure already in place. This means that disturbances or crises, for instance within the local healthcare, should be solved by the regular personnel. The combination of the new location of responsibility and the guiding principles locate the issues of safety and security at the interface between the single individual and the organisation. The aim of this dissertation is to gain knowledge about the relationship between people with disability and the municipal administrative function for civil protection and preparedness regarding safety and security. Four empirical investigations from Sweden are included. The first is a quantitative study investigating the risk perception among disabled people and whether this perception can be explained by their disability. The three remaining studies are qualitative, studying respectively: how risk and vulnerability are manifested, experienced, and managed in everyday life by disabled persons; how local authorities arrange civil protection and preparedness at the local level, and how an uncertain, adverse event was managed at different levels of the local health care. The two studies with disabled persons shows that trust is central to understand how risk perception is shaped and that the safety in everyday life is important. Individuals develop certain strategies in order to deal with vulnerability. The strategies include avoiding certain situations; to show or not to show their needs, and being accustomed to everything taking a long time. These strategies form a framework for interpretation of safety and security where the body is objectified as a social representation. The body thus is comparable to any other social representation and can be subject for defence, mitigation or damage reduction. The first study of local administrations shows that the local civil protection and preparedness is arranged in the same manner all over the country. However, the administrative function for safety and security must deal with distinctly different characteristics in organisational relationships. The relationship with the local administration in general is labyrinthine because of rationality problems regarding adaptation, aims and objectives, assessment and evaluation, and with the allocation of responsibility. The relationship with the different departments within the authority suffers from problems with hierarchy in that the function lacks an authoritative centre, legitimacy, and executive power. The relationship with external entities exhibits problems with organisational identity due to a lack of resources, a distinct organisational character, and autonomy. The second study of local administrations shows that the temporal-spatial framing of a disturbance in the local fresh water system differed between the different organisational levels. Primarily the human agency in terms of trust and a pre-established sphere for action of the personnel was decisive in managing the disturbance. Theories of trust are used to conduct the analysis of the four studies. While the former system for civil protection and preparedness was characterized by an instrumental trust signified by vertical power and expectations of solving concrete problems the present system is more dependent on a so called humanitarian trust signified by horizontal division of power and expectations of managing vulnerability. The conclusion is that at the local level authenticity, legitimacy, and transparency can reduce the three forms of vulnerability: dependency, unpredictability, and irreversibility respectively. This type of trust fits better with the individual-organisation interface in which much of the responsibility for safety and security is allocated today

Det civila försvaret är idag i praktiken nedlagt. Livsmedelsberedskapen syftade till attlandet skulle kunna försörjas med livsmedel under lång tid, trots att gränserna är stängda och att flöden av importvaror störs av pågående kris eller krig. Sverige har sedan 1988 årsförsvarsbeslut stegvis avvecklat beredskapslagringen av livsmedel, då Sverige började sin anpassning till EG och EU. Den fria och öppna handeln av varor som EU erbjöd skulle stå för Sveriges livsmedelsförsörjning. Försörjningsberedskapen skulle bygga på den flexibilitet och robusthet som näringslivet kan uppnå i en säkerhetspolitiskt instabilsituation samt myndigheters och näringslivets gemensamma krafttag och krishanteringsförmåga. Syftet med denna studie är att använda Allison teori och förklaringsmodell om rationelltbeslutsfattande för att undersöka varför Sverige valt att avveckla sin beredskapslagring av livsmedel och således identifiera vilka faktorer som lett till att Sveriges krisberedskapavseende livsmedelsförsörjning ser ut som det gör idag. Slutsatser som dras i studien visar att Sverige av kostnadseffektiva skäl och avförändringarna i det säkerhetspolitiska läget valt att avveckla beredskapslagring av livsmedel. Konsekvenserna har inneburit att Sverige står utan politiskt fastställd livsmedelsstrategi och utan ansvarig myndighet för livsmedelsförsörjning i kris.

Kunder som beter sig dysfunktionellt i tjänstemötet har fått en allt större plats inom forskningen, där vissa forskare har motsatt sig den vedertagna utgångspunkten att kunden alltid beter sig rationellt i mötet med företag. Forskning har också visat att dysfunktionella kundbeteenden kan medföra ökad stressnivå för kundkontaktpersonalen som blir utsatta för det och även leda till utbrändhet. Detta medför också en problematik från individnivå till samhället i stort. I denna studie har vi valt att undersöka fenomenet dysfunktionellt kundbeteende djupare med fokus på hur kundkontaktpersonalen hanterar detta.   Studien är genomförd inom försäkringsbranschen och de tjänstemöten som undersökts är de som sker mellan skadereglerare och kund. Då kunder i regel kontaktar skadeavdelningen då något inträffat, innebär det att kunderna kan befinna sig i en utsatt och känslig situation redan innan tjänstemötet, vilket kan påverka deras beteende.  För att undersöka hur hanteringen ser ut av dysfunktionella kundbeteenden i denna bransch valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie på Länsförsäkringar Västernorrland. Vi intervjuade tio skadereglerare inom olika skadeområden, samt tre gruppchefer och den övergripande skadechefen.   Studien har initialt utgått från tidigare forskning inom ämnet, vilket utgjorde en kunskapsgrund. Denna forskning inkluderar teorier om tjänstemötet och rollerna som utgör det. Vidare presenteras också forskning beträffande de tjänstemöten då kunden beter sig dysfunktionellt och hur personalen hanterar det, samt vilka ledningsstrategier som används. Då tidigare forskning utförts inom andra branschkontexter fann vi att våra resultat inte helt speglade den tidigare forskningen, vilket innebar att vi fick komplettera med ytterligare forskning efter insamlingen av empiri.   Studiens resultat visade att ett dysfunktionellt kundbeteende i försäkringsbranschen utgörs av att kunden kan vara arg och upprörd, ofta på grund av en nekad ersättning, men framförallt att kunderna kan vara känslomässigt påverkade av den situation de befinner sig i. Resultatet visar också att de taktiker som skadereglerarna använder för att hantera dysfunktionella kundbeteenden är att låta kunden prata ut, avbryta samtalet för att återkomma vid ett senare tillfälle, eller att vidarebefordra samtalet till gruppchefen eller någon annan skadereglerare. Ett delsyfte med studien har varit att undersöka vilka förutsättningar som präglade hanteringen. Dessa visade sig dels vara de personliga erfarenheterna som skadereglerare anskaffat genom tiden i branschen och i rollen som skadereglerare. Vidare visade resultatet att det även var organisatoriska förutsättningar som upplevdes av värde vid hanteringen, såsom ett stödjande arbetsklimat där kollegor och chefer alltid finns nära till hands.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.