Syftet med avhandlingen är att bidra till den ämnesdidaktiska kunskapsbasen för undervisning och lärande om tekniska system i grundskolan. Dagens teknikkomplexa samhälle är uppbyggt av system som vi människor interagerar med. Informations-, energi- och kommunikationssystem är exempel på tekniska system som vi kommer i kontakt med dagligen. Tekniska system ingår som en del av kunskapsinnehållet i den svenska grundskolans teknikämne, men forskning som rör teknikämnet visar att undervisning av tekniska system är begränsad och det råder osäkerhet kring vad lärande av tekniska system innebär. De övergripande frågeställningarna är: Hur uppfattar unga tekniska system? Hur kan ungas uppfattningar av tekniska system användas för att utveckla undervisningen om tekniska system? Vilken potential, att bidra till en ökad förståelse av teknik i dagens samhälle, har tekniska  system som kunskapsinnehåll i teknikämnet? Avhandlingen bygger på två studier som presenteras i fyra artiklar. I två av artiklarna fokuseras ungas uppfattningar av tekniska system och i två artiklar lyfts didaktiska dimensioner av tekniska system fram. En fenomenografisk ansats används för att kartlägga ungdomars olika sätt att erfara tekniska system genom empiriska undersökningar av kvalitativa skillnader i det kollektiva erfarandet av fenomenet. Resultatet av studierna indikerar att dimensioner av tekniska system och kritiska aspekter inom dessa dimensioner är avgörande för en utvecklad förståelse av tekniska system. Genom att lärare blir medvetna om ungas uppfattningar om tekniska system kan de med detta som utgångspunkt utveckla undervisningen. Inom den ämnesdidaktiska kunskapstraditionen ses den lärandes uppfattning av innehållet innan undervisningen startar som en betydelsefull aspekt av lärarens ämnesdidaktiska kompetens Det är därför viktigt att lärare är medvetna om dimensionerna och de kritiska aspekterna då de planerar och genomför undervisning för att kunna erbjuda kraftfulla sätt att lära om tekniska system. De didaktiska implikationerna, när det gäller tekniska system, lyfter fram aspekter av teknik som har betydelse för förståelsen av teknik även på ett mer generellt plan. Det handlar om kunskaper som aktiva medborgare i dagens teknikkomplexa samhälle behöver, så som insikter om krav på resurser, människans intentioner med och inblandning i tekniken samt hur teknikens struktur och organisation ser ut. Tekniska system som kunskapsinnehåll erbjuder en förståelse av teknik där viktiga medborgerliga aspekter som engagemang, konsekvensanalys och användaransvar kan synliggöras och problematiseras. / The purpose of this thesis is to contribute to the field of technology education research, specifically that which concerns teaching and learning about technological systems. Today's technologically complex society is made up of a variety of systems that humans interact with. Information, energy and communication are examples of technological systems with which we are involved daily. Education in technology prepares young people for participating as active citizens in a technologyintensive society and therefore includes technological systems as part of the knowledge content in the Swedish compulsory school subject of technology. Research related to the technology subject shows that the teaching of technological systems is limited and there is uncertainty about what the learning entails. The overall questions which this thesis intends to investigate are: How do young people experience technological systems? How can young people’s experiences of technological systems be used to develop the teaching of technological systems? What potential does knowledge about  technological systems have in contributing to a better understanding of technology in today’s society? The thesis is based on two studies presented in four articles. Two of the articles focus on young people’s experiences of technological systems and the other two highlight pedagogical dimensions of technological systems for teaching and learning. The studies take the perspective of  the learners’, using a phenomenographic approach, and investigate young people’s ways of experiencing technological systems. To start from the learners’ experience is an important aspect of the tradition of pedagogical research that concerns content specific knowledge. The phenomenographic approach offers empirical ways of investigating qualitative differences in the collective experience of the phenomenon and an opportunity to highlight what teaching should focus on to create learning opportunities. The main result of the studies consists of knowledge about dimensions of technological systems and critical aspects within those dimensions. Together they offer a perspective for teaching, providing possible starting points for teachers when they plan instruction. If teachers address their own and young people’s awareness of dimensions of variation, it could enable more powerful ways of learning about technological systems. The pedagogical implications in terms of technological systems also point to aspects that are relevant for understanding technology on a more general level, namely skills which active citizens in today’s technologically complex society must possess. Technological systems knowledge offers an understanding of technology in which key aspects of civil commitment, impact and user responsibility can be made visible and thus  problematized.

Cloud computing innebär användning av datorresurser som är tillgängliga via ett nätverk, oftast Internet och är ett område som har vuxit fram i snabb takt under de senaste åren. Allt fler företag migrerar hela eller delar av sin verksamhet till molnet. Sogeti i Borlänge har behov av att migrera sina utvecklingsmiljöer till en molntjänst då drift och underhåll av dessa är kostsamma och tidsödande. Som Microsoftpartners vill Sogeti använda Microsoft tjänst för cloud computing, Windows Azure, för detta syfte. Migration till molnet är ett nytt område för Sogeti och de har inga beskrivningar för hur en sådan process går till. Vårt uppdrag var att utveckla ett tillvägagångssätt för migration av en IT-lösning till molnet. En del av uppdraget blev då att kartlägga cloud computing, dess beståndsdelar samt vilka för- och nackdelar som finns, vilket har gjort att vi har fått grundläggande kunskap i ämnet. För att utveckla ett tillvägagångssätt för migration har vi utfört flera migrationer av virtuella maskiner till Windows Azure och utifrån dessa migrationer, litteraturstudier och intervjuer dragit slutsatser som mynnat ut i ett generellt tillvägagångssätt för migration till molnet. Resultatet har visat att det är svårt att göra en generell men samtidigt detaljerad beskrivning över ett tillvägagångssätt för migration, då scenariot ser olika ut beroende på vad som ska migreras och vilken typ av molntjänst som används. Vi har dock utifrån våra erfarenheter från våra migrationer, tillsammans med litteraturstudier, dokumentstudier och intervjuer lyft vår kunskap till en generell nivå. Från denna kunskap har vi sammanställt ett generellt tillvägagångssätt med större fokus på de förberedande aktiviteter som en organisation bör genomföra innan migration. Våra studier har även resulterat i en fördjupad beskrivning av cloud computing. I vår studie har vi inte sett att någon tidigare har beskrivit kritiska framgångsfaktorer i samband med cloud computing. I vårt empiriska arbete har vi dock identifierat tre kritiska framgångsfaktorer för cloud computing och i och med detta täckt upp en del av kunskapsgapet där emellan. / Cloud computing involves the use of computer resources that are available through a network, usually the Internet and it is an area that has grown rapidly in recent years. More and more companies move entire or part of their operations to the cloud.Sogeti in Borlänge needs to move their development environments to a cloud service as operating and maintaining of these are costly and time-consuming. As a Microsoft Partner, Sogeti wants to use Microsoft´s services for cloud computing, Windows Azure, for this purpose. Migration to the cloud is a new area for Sogeti and they do not have any descriptions of how this process works.Our mission was to develop an approach for the migration of an IT-solution to the cloud. Part of the mission included the identifying of cloud computing, its components, benefits and drawbacks, which lead to us acquiring basic knowledge of the subject.To develop an approach to migration, we performed several migrations of virtual machines to Windows Azure, and based on these migrations, literature studies and interviews we drew conclusions that resulted in an overall approach for migration to the cloud.The results have shown that it is difficult to make a general but detailed description of an approach to migration, as the scenario looks different depending on what to migrate and what type of cloud service is used. However, based on our experiences from our migrations, along with literature, documents and interviews we have lifted our knowledge to a general level. From this knowledge, we have compiled a general approach with greater focus on the preparatory activities that an organization should implement before migration.Our studies also resulted in an in-depth description of cloud computing. In our studies we did not find previous works in which the critical success factors have been described in the context of cloud computing. In our empirical work, we identified three critical success factors for cloud computing and in doing so covered up some of the knowledge gap in between.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ”sex säljer” är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta. Det finns emellertid studier som visar att även om sex bidrar till ökad uppmärksamhet av produkten i reklamen behöver det inte nödvändigtvis leda till ett köpbeslut. En fördjupning i detta ämne har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet bygger på tio informanters uppfattning kring reklam med, respektive utan ett sexuellt innehåll. Materialet består av 16 bilder, där hälften innefattar ett sexuellt innehåll och andra hälften saknar sexuellt innehåll. Av dessa reklambilder fick informanterna välja tre tilltalande samt tre icke tilltalande bilder vilka skulle ligga till grund för respektive intervju. Våra frågeställningar är följande: hur uppfattar informanterna reklamerna med respektive utan sexuellt innehåll, och bidrar denna reklam till skönhetsideal och könsroller? I sådana fall hur? Undersökningen visar att större delen av informanterna är kritiska mot ett sexuellt innehåll i reklam där flertalet finner icke sexuell reklam som mer tilltalande. Vackra färger, humor och igenkänningsfaktor är element som vinner över en sexuell framställning i reklam. Vi kan urskilja en sexuell mättnad i form av samhällets och medias överpresentation av sexuellt innehåll. Enligt vissa av informanterna i undersökningen vidmakthåller det sexuella innehållet i reklamen ett skönhetsideal och normen idag som inte bara ställer krav på åskådaren men även dennes syn på modellens framställning i reklamen och hur hon bör se ut. Vårt resultat kan styrka teorin om att pornografin bidragit till att media, och däribland reklam, porträtterar kvinnan som underlägsen och passiv – ett sexobjekt som är till för att behaga mannen. Enligt teorier från van Zoonen (2007) är pornografin till för den manliga konsumenten vilket vi har hittat stöd för då flera informanter nämnde att porr är för män och att reklamen med sexuellt innehåll riktar sig till män. Vi har likaledes kunnat urskilja att stereotypa värderingar är förekommande i reklam och en anledning till bibehållandet av könsrollerna idag.

Vi har i en tidigare kurs genomfört en uppgift innehållande bråk, då vi upptäckte att elever hade svårt att lära sig framförallt sammansatta bråk. Vi blev intresserade av att ta reda på hur man skapar förutsättningar för att eleverna ska lära sig bråk, vilket är denna studies syfte. Studien syftar även till att upptäcka vilka aspekter som är kritiska för att lära sig bråk samt ta reda på hur dessa kan varieras i undervisningen vid elevernas lärande av bråk. I studien används en learning study som kan ses som en typ av aktionsforskning där lärare forskar i sitt eget klassrum. Inom learning study används variationsteorin som är en guidande princip för att förstå och skapa förutsättningar för lärande. Lektionerna som genomfördes av oss, blivande lärare, vid tre olika tillfällen videofilmades. Dessa filmer transkriberades och analyserades därefter. Ur analysen av det transkriberade materialet, videoupptagningarna och observationsanteckningar från lektionerna samt för- och eftertest formulerades resultatet. I resultatet framkom att elevernas förutsättningar för att lära sig bråk ökade när läraren synliggjorde täljaren och nämnarens betydelse i kontrast till varandra samt genom att skapa ett tydligt mönster av variation och invarians av de kritiska aspekterna i undervisningen. / In a previous course, we completed a task containing fractions, and discovered that pupils had difficulties learning particular composite fractions. We became interested in finding out how the teacher can create conditions for the pupils to learn and understand fractions. This is also the aim of this study The study aims at identifying the critical aspects for learning fractions and how these can be varied in the teaching of fractions. In this study we have used a learning study which can be seen as a type of action research where the teachers are researching in their own classrooms. Within learning study, the theory of variation is used as for understanding and creating conditions for learning. The lessons were conducted by us, prospective teachers, on three separate occations, the lessons were video recorded. We transcribed these films and then analyzed them. From an analysis of the transcribed material, video recordings and observation notes from the lessons and pre- and post test we formulated the results. The results showed that conditions for learning fractions increased when the teacher made the role of the numerator and dominator visible by contrasting and by establishing a clear pattern of variation and invariance of the critical features.

<p>Vi har i en tidigare kurs genomfört en uppgift innehållande bråk, då vi upptäckte att elever hade svårt att lära sig framförallt sammansatta bråk. Vi blev intresserade av att ta reda på hur man skapar förutsättningar för att eleverna ska lära sig bråk, vilket är denna studies syfte. Studien syftar även till att upptäcka vilka aspekter som är kritiska för att lära sig bråk samt ta reda på hur dessa kan varieras i undervisningen vid elevernas lärande av bråk.</p><p>I studien används en learning study som kan ses som en typ av aktionsforskning där lärare forskar i sitt eget klassrum. Inom learning study används variationsteorin som är en guidande princip för att förstå och skapa förutsättningar för lärande. Lektionerna som genomfördes av oss, blivande lärare, vid tre olika tillfällen videofilmades. Dessa filmer transkriberades och analyserades därefter. Ur analysen av det transkriberade materialet, videoupptagningarna och observationsanteckningar från lektionerna samt för- och eftertest formulerades resultatet. I resultatet framkom att elevernas förutsättningar för att lära sig bråk ökade när läraren synliggjorde täljaren och nämnarens betydelse i kontrast till varandra samt genom att skapa ett tydligt mönster av variation och invarians av de kritiska aspekterna i undervisningen.</p> / <p>In a previous course, we completed a task containing fractions, and discovered that pupils had difficulties learning particular composite fractions. We became interested in finding out how the teacher can create conditions for the pupils to learn and understand fractions. This is also the aim of this study The study aims at identifying the critical aspects for learning fractions and how these can be varied in the teaching of fractions.</p><p>In this study we have used a learning study which can be seen as a type of action research where the teachers are researching in their own classrooms. Within learning study, the theory of variation is used as for understanding and creating conditions for learning. The lessons were conducted by us, prospective teachers, on three separate occations, the lessons were video recorded. We transcribed these films and then analyzed them. From an analysis of the transcribed material, video recordings and observation notes from the lessons and pre- and post test we formulated the results. The results showed that conditions for learning fractions increased when the teacher made the role of the numerator and dominator visible by contrasting and by establishing a clear pattern of variation and invariance of the critical features.</p>

Syftet med denna studie var att analysera och diskutera hur naturvetenskapliga aktiviteter som utgår från variationsteoretisk teori, tillsammans med estetiska lärprocesser som verktyg, kan, utveckla naturvetenskapliga kunskaper hos barn i förskolan. Studiens forskningsfrågor löd: Hur visar sig barns lärande när de arbetar med naturvetenskapliga aktiviteter integrerat med estetiska lärprocesser? Vad lär barnen sig genom de iscensatta aktiviteterna? I studien beskrivs barns lärande i naturvetenskap som något som sker genom sinnesintryck och framförallt via kommunikation, både med andra barn men även med vuxna. Naturvetenskapliga arbetssätt och metoder skapar de förutsättningar som barnen behöver för att lära naturvetenskap, men även barnens egna frågor spelar stor roll för att skapa de rätta premisserna för naturvetenskapligt lärande. Studien är kvalitativ och bygger på ett variationsteoretiskt ramverk. Teorin presenterar ett ramverk som kan visa på vad undervisningen måste lyfta fram för att ge barnen de nödvändiga förutsättningarna för lärande. Teorin tar sin utgångspunkt i lärandets objekt, den förmåga barnen ska utveckla, i detta fall att förstå begreppet frö på ett specifikt sätt. För att förstå lärandeobjektet krävs att barnen får möjlighet att urskilja ett antal kritiska aspekter av vad ett frö är. För att hjälpa barnen att urskilja de kritiska aspekterna har estetiska lärprocesser använts.  Resultatet visar att det för barnens lärande i naturvetenskap var framgångsrikt att använda variationsteorin som utgångspunkt och att med hjälp av estetiska lärprocesser som verktyg, skapa den variation som gör det möjligt för barnen att utveckla förståelse för vad ett frö är.

Illustrated pictures play an important role as mediators of mathematical concepts and relations in mathematical textbooks used in Swedish primary school classrooms. Theories of the meaning of semiotics for teaching and learning, as well as the Variation theory of learning, are used as a framework to investigate the critical aspects for developing multiplicative reasoning through visual presentations. In this study143 students in 3rd grade (age 9-10) participated in a test where multiplication is represented with illustrations, using both additive and multiplicative groupings. The students were also instructed to draw multiplication expressions with various visual supports. Students’ responses were analyzed by quantifying groupings based on the multiplication expressions students identify, as well as the extend of which they use additive and multiplicative visual representations and support in their own drawings. Results show indications of different properties of multiplication that can be presented in illustrations. How teacher knowledge can be used to identify the critical aspects for learning multiplication is here discussed, leading to suggestions regarding ways is which textbook pictures can be useful tools in teaching and learning.

Webbaserat informationssystem, eller WIS, är ett nationellt informationssystem för krishantering och förenklar samverkan mellan aktörer före, under och efter händelser. Genom att använda WIS bidrar aktörer till informationsspridning av relevant information. Syftet med denna kandidatuppsats är att identifiera de faktorer och kritiska framgångsfaktorer som påverkar användning och acceptans av informationssystemet WIS. Undersökningen genomfördes via intervjuer med personer som på kommunal nivå jobbar med krishanteringsfrågor och WIS i någon utsträckning. En personlig intervju, två Skype intervjuer och en mailkorrespondens genomfördes med respondenter i olika län. För att få kontrast och kunna bearbeta respondenternas svar kritiskt, genomfördes också en Skype intervju med en förvaltare av WIS på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Via intervjuerna undersöks faktorer i fem huvudkategorier som påverkar användning positivt men också negativt i vissa sammanhang. De fem kategorierna är: Användarvänlighet, Systemkvalitet, Informationskvalitet, Symbolisk adoption och Krisegenskaper. Inom de fem huvudkategorierna identifierades sex stycken kritiska framgångsfaktorer. Användbarhet påverkar användning positivt när systemet utvecklas så att det känns bekant och lättanvänt, och försvårar användning när förenkling inte sker. Flexibilitet påverkar användning positivt om aktörer kan identifiera områden för vardagsanvändning av WIS; för att dra nytta av denna kritiska framgångsfaktor behöver fler funktioner implementeras i WIS. Bristande integration påverkar i dagsläget användning negativt; bättre integrationer mot centrala myndigheter kan komma att öka användning. Informationens relevans, utan relevant och exakt information skapas en typ av brus hos användare, där de inte kan få tag i rätt information vid rätt tidpunkt. I studien identifierades att tidsåtgång vid kris påverkar användningen av WIS på sådant sätt att centrala aktörer med krisberedskapsansvar inte använder WIS under ’snabba’ händelser. De använder istället egna specialiserade system. Uppmaning till användande från MSB och Länsstyrelsen skulle vara positivt och är av användare en potentiellt uppskattad handling.

Few issues have been exposed in media recently as much as the climate change issue. Afterthe documentary film “An Inconvenient Thruth” presented by Al Gore was released in 2006,most of the world saw a lot of attention directed towards global warming. This was a turningpoint that is refered to in this dissertation an history-graded critical event, which is assumed tohave a significant impact on peoples lives.The purpose of this dissertation is to examine whether or not political parties in Swedenresponded to this critical event in the way that they, in their party programmes, haveformulated policies related to climate change. Alternatively if media produces an image ofpolitical activity which does not comport with the forming of actual political standpoints. Themain objective is to determine whether the climate change issue constitutes a political trendissue in Sweden or not.The theories used in this dissertation are demand attributes by Gunnar Sjöblom that explainswhich characteristics within a voter demand a party must deal with, and the Filipp’spsychological theory about critical events.The conclusion of this dissertation is that the development of the climate change issue in theparty programmes in Sweden do not respond to the critical event of 2006. The climatepolicies were rather developed several years before the critical event took place, which leavesthe conclusion that Swedish political parties preceded media in addressing this issue.

Sammanfattning Bakgrund: Antalet transporter mellan sjukhus, som kräver medföljande anestesipersonal, har ökat i region Jönköpings län från 135 stycken 2015 till 247 transporter 2016. Anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter är bland annat att övervaka, observera, dokumentera och följa upp patientens ventilation, cirkulation, anestesidjup och temperatur. Att vårda patienter i ambulans är en stor utmaning eftersom situationen är komplex och oförutsägbar. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter och agerande i samband med kritisk händelse under ambulanstransport av svårt sjuk patient. Metod: Kvalitativ design med hjälp av intervjuer utfördes med Critical Incident Technique (CIT). En incident liknas vid en situation, ett dilemma eller enskild händelse som i efterhand betraktas som kritisk. Kritiska händelser definieras i  denna studie som händelser eller specifik situation med positiv eller negativ utgång. Resultat: Tre huvudområden söktes i resultatet, trygghet, kontroll och utsatthet. Anestesisjuksköterskorna upplevde att transportsituationen var en utsatt uppgift, trots flera år som anestesisjuksköterskor och mångårig yrkeserfarenhet utöver det. Det beskrevs som det värsta med jobbet och var inget som någon längtade efter. Slutsats: Anestesisjuksköterskor känner sig ofta otrygga, utsatta och har svårt att behålla kontrollen över situationen under ambulanstransporten.