No description available.

Hemodialys är den vanligaste behandlingsmetoden vid kronisk njursvikt. Det är en tids- och energikrävande behandling med påverkan på patienters vardag och liv. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelse av hemodiaysbehandling samt att undersöka hur hemodialys påverkade patienters liv. Resultatet är presenterat utifrån fyra teman: betydelsen av att få stöd, att leva med kroppsliga förändringar, upplevelsen av psykisk påfrestning och upplevelsen social begränsning. Utifrån dessa bildades tolv subteman. Resultatet visade att hemodialys innebar en stor omställning vilket begränsade samt påverkade livet på många sätt. Vi har med denna litteraturstudie kommit fram till att patienterna upplevde att livet framförallt påverkades negativt, och att familj, anhöriga och sjuksköterskor är viktiga för patienters välbefinnande.

Hepatit B är en virusinfektion som orsaks av Hepatit B virus (HBV). Hos de flesta människor orsakar detta virus inte några större problem men hos cirka 5-10% av de drabbade utvecklas en kronisk form som kan vara allvarlig. Detta beror på att vid den kroniska formen finns det en risk att levercirrhos och hepatocellulärt carcinom utvecklas. Idag finns det effektiv men ej botande behandling mot kronisk hepatit B. Målen vid behandlingen av kronisk hepatit B är att minimera risken för utveckling av cirrhos, leversvikt och hepatocellulärt carcinom, vilket görs genom inhibering av HBV virusreplikation. Syftet med detta arbete var att undersöka effektiviteten av entecavir jämfört med lamivudin vid behandling av kronisk hepatit B. Undersökningen genomfördes genom utvärdering av fem randomiserade och kontrollerade studier, vilka hämtades från databasen PubMed. Studierna visade att entecavir var mer potent än lamivudin i att minimera virusreplikation vilket resulterade i omätbara nivåer av HBV DNA i proverna. Dessutom normaliserade entecavir koncentrationerna av leverenzymet alaninaminotransferas, ALAT, och resulterade i serokonversion mot HBV och förlust av cirkulerande HBeAg i större utsträckning än lamivudin. Ingen resistens mot entecavir upptäcktes i någon av studierna. Slutsatsen är att entecavir är mera effektivt än lamivudin i att inhibera HBV virusreplikationen och att reducera inflammationen i kronisk hepatit B. Däremot behövs det flera och längre studier som undersöker huruvida effekten av kombinationsbehandling av kronisk hepatit där entecavir är ett av de antivirala medlen som används.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv sjukdom är en allvarlig, icke reversibel sjukdom som ses som den tredje största dödsorsaken i världen och försämrar individens dagliga liv. Sjuksköterskan är viktig i samarbetet med patienten för att uppnå en bra vård samt för att upptäcka och förhindra en dålig nutritionsstatus och minska risken för negativ sjukdomsutveckling. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med KOL. Metod: En litteraturöversikt uppbyggd på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i PubMed och Cinahl. Artiklarna som inkluderats var av kvalitativ och kvantitativ design. Resultat: Sjuksköterskan upplevde osäkerhet och otillräcklighet i mötet med patienterna. De upplevde att skapa en tillitsfull relation var viktig för att kunna ge rätt vård och på så sätt kunna motivera patienterna till att förstå vikten av nutrition. Diskussion: Det är viktigt att öka sjuksköterskans egen kunskap för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Travelbees omvårdnadsteori kan i stort sett användas i mötet och vårdarbetet av patienter med KOL. Slutsats: Bättre kunskap om sjukdomen ger sjuksköterskan bättre förutsättning att vårda patienter med kronisk obstruktiv sjukdom och minska sjukhusinläggningar och besök. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

Bakgrund: Hemodialys är en gynnande behandling för patienter med kronisk njursvikt. Den ersätter patientens nedsatta njurfunktion. Behandlingen kräver patientens regelbundna vistelse på sjukhuset. Följaktligen kommer patientens dagliga liv påverkas och begränsas i stor omfattning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av deras dagliga liv när de genomgår hemodialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design användes. Med syfte att få en rik, omfattande uppfattning om patientens upplevelse valdes tio original artiklar från olika länder. Evans (2002) beskrivande syntes användes för att analysera studiens resultat.  Resultat: Patienter som genomgår hemodialys upplever deras dagliga liv både på ett negativt och positivt sätt och detta resulterade i tre huvudteman med åtta subteman som redovisas i resultatdelen; upplevelser av att kroppen förändras, upplevelser av utmaningar i livet, upplevelser av stöd. Medan de åtta subteman är; konsekvenser av behandling, begränsningar av autonomi, restriktioner i arbetsliv, svårigheter att vara spontan, inverkan på sociala liv, support från familj och vänner, betydelsen av vårdrelationenen och styrkan att fortsätta. Slutsatser: Hemodialys tar över patientens dagliga liv och begränsar den på många olika sätt. I denna situation är patienten i stort behov av stöd från familj och vänner samt vårdpersonal för att återfå balansen i sitt liv

Bakgrund:  Fibromyalgi är en kronisk sjukdom vars huvudsakliga symtom är generell smärta i kroppen. En diagnos tar lång tid att ställa och kräver otaliga besök hos olika specialister på grund av dess komplexa sjukdomsbild. Sjukdomens prevalens ligger mellan två-fyra procent av befolkningen.  Syfte: Att beskriva hur patienter med fibromyalgi upplever mötet med vården.   Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, inklusionskriterier för studien var artiklar skrivna på engelska, “peer reviewed”, publicerade mellan år 2012–2020, innefattade etiskt godkännande. Studiens resultat bygger på Lundman och Hällgren Graneheims, innehållsanalys genomförd på tio vetenskapliga artiklar som myntade på två kategorier och sex underkategorier. Resultat: I innehållsanalysen av artiklarna framkom huvudkategorierna ”En omtvistad diagnos” och ”Vårdrelationens betydelse”. Att möta vården med fibromyalgi hade både negativa och positiva aspekter. Negativa upplevelser i vården och brist på stöd, bidrog till ett vårdlidande som i längden kan leda till ohälsa. De positiva upplevelserna visade på att patienter som får stöd och blir bekräftade hade större möjlighet att hantera sin sjukdom. Slutsats: Vården behöver öka sina kunskaper kring sjukdomen och skapa tydligare kriterier för att ställa diagnos. En vårdrelation som ger patienter bekräftelse och stöd är en grogrund för patienters välbefinnande.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas för majoriteten av rökning. Rökavvänjning ses som den mest effektiva behandling av KOL. Att sluta röka är ofta svårt och kräver livsstilsförändringar, vilket förändrar livet för individen. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser relaterade till att sluta röka vid diagnosen KOL.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Två övergripande teman framkom som svarade till syftet:mental inverkan och omgivningensinverka. Slutsats: Att sluta röka med diagnosen KOL innebär livsstilsförändringar. Upplevelser av skam och skuld var vanliga, där personer skämdes för misslyckade försök att sluta röka. Flera personer hade lyckats sluta röka utan djupare planering av sitt rökstopp. Negativa upplevelser av vården var vanliga, vilket gjorde det svårare för personer att sluta röka. Stödgrupper upplevdes vara till nytta för att sluta röka. Nyckelord: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, omvårdnad, sluta röka, transition, upplevelser.