Bakgrund Kroniska sår kan medföra lidande samt ha negativ inverkan på livskvalitet för individen som drabbas. Kroniska sår kan även innebära ökade kostnader för samhället. Kroniska sår drabbar särskilt äldre människor och kan ha sitt ursprung i flera faktorer. Vårdens primära mål för dessa sår är vanligtvis att uppnå läkning men för patienter med kroniska sår kan ett lindrat lidande vara lika viktigt. Det finns dock brister gällande kunskap inom vården hur behoven hos patientgruppen med kroniska sår ska uppnås. Att beskriva hur patienter med kroniska sår upplever lidandet kan ge ökad medvetenhet om faktorer som är betydelsefulla för denna patientgrupp och således bidra till ökad kunskap hos vårdpersonal när det gäller lidandet vid kroniska sår. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av lidande vid behandling av kroniska sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 17 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades i databaserna PubMed och CINAHL genom att använda sökordskombinationer och manuella sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys av de inkluderade artiklarna genomfördes. Resultat Två huvudrubriker identifierades med följande tre underrubriker var. Huvudrubriken “en smärta som är ständigt närvarande” med medföljande underrubriker: “sår och psykiskt lidande”; “påverkan på dagliga livet” och “procedursmärta och smärtlindring vid såromläggning”. Den andra stora huvudrubriken, med efterföljande underrubriker var “sjuksköterskans roll i att identifiera lidande”. Här ingick underrubrikerna: “vikten av kontinuitet”, “kommunikationens betydelse” och “vårdens kunskap och följsamhet”. Slutsats Litteraturöversikten visade att faktorer relaterade till att leva med kroniska sår och omvårdnaden av dessa påverkar patientens välmående och lidande. Denna kunskap och förståelse kan även vara av gagn i arbetet med att främja hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniska sår. Såromläggningen nyttjades inte fullt ut som ett naturligt patientmöte, därmed kunde inte sjuksköterskor eller annan vårdpersonal identifiera och lindra patientens dagliga lidande. / Background Chronic wounds may cause suffering and a loss of quality of life for patients. These wounds may also bring added costs in a greater social aspect. Chronic wounds are mainly found in an older patient group and may have their origin in different factors. Though the primary goal in health care is wound healing, patients find it is of equal or more importance to reduce the suffering that these wounds entail. There is however a lack of knowledge in healthcare how the needs of this patient group is best met. To describe how these patients experience their suffering may bring a better understanding of what factors are of importance in this group and thus lead to better knowledge for the health care personnel concerning suffering associated with chronic wounds. Aim The aim was to describe how the patients suffering was affected when caring for chronic wounds Method A non systematic review that included 17 original articles. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were found in the databases PubMed and CINAHL with use of index terms and manual searches. The included articles were reviewed for quality and analyzed with an integrated analysis. Results Two main headlines were identified, with three subcategories respectively. The first main headline: “a constant presence of pain” had three subcategories: “ wounds and psychological suffering”; “effect on daily life” and “ procedure pain and analgesia in wound care”. The other main category was: “the nurses role in identifying suffering”. The three accompanying subcategories were: “the impact of continuity”; “the importance of communication” and “the knowledge and flexibility of the healthcare personnel”. Conclusions The review study found that the factors of living with chronic wounds as well as the nursing care associated with the wound affected the patients health and suffering. This knowledge can therefore be of use to promote health and well being in patients with chronic wounds. The wound care procedure where not always fully used as a natural patient meeting which could bring difficulties for the nurse to identify and aid the patients daily suffering.

Bakgrund: Förekomsten av svårläkta sår i världen är hög. Kunskapen gällande hur det är att leva med svårläkta sår är bristfällig. Studien belyser den omfattande inverkan som svårläkta sår kan ha på den drabbade personens upplevda livskvalitet. Studien ger värdefull kunskap för vårdpersonal och beslutsfattare som arbetar med sårvård. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av att leva med svårläkta sår. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Kvalitativ innehållsanalys har använts som analysmetod av de inkluderade artiklarna. Resultat: Personer med svårläkta sår får ofta otillräcklig och inkonsekvent vård, vilket leder till bristande förtroende för vårdpersonal. Bristfällig kommunikation och dokumentation kan orsaka upplevelser av förvirring och maktlöshet för patienterna. Litteraturstudien resulterade i fyra kategorier som beskriver erfarenheter av att leva med kroniska sår: isolering och skam, smärta, sjukvård och livskvalitet. Konklusion: Personer med svårläkta sår känner ofta isolering, skam och smärta vilket påverkar livskvaliteten negativt. Vårdgivare bör ta hänsyn till emotionella och sociala utmaningar och informera patienter om smärtlindring och behandling. Vårdgivare bör även skräddarsy behandlingen och vården för att uppfylla varje patients specifika behov. Ytterligare forskning krävs för att förbättra vårdkvaliteten. / Background: The prevalence of hard-to-heal wounds worldwide is high. There is a lack of knowledge about what it is like to live with a hard-to-heal wound. This study highlights the extensive impact that hard-to-heal wounds can have on the affected person’s perceived quality of life. The study provides valuable knowledge for healthcare professionals and policy makers involved in wound care. Aim: To highlight experiences of living with difficult to heal wounds. Method: This study is a general literature review based on eight scientific articles. Qualitative content analysis has been used as a method of analysis of the included articles. Results: People with hard-to-heal wounds often receive inadequate and inconsistent care, leading to a lack of trust in healthcare professionals. Poor communication and documentation can cause confusion and powerlessness for patients. This study on chronic wounds identified four main themes: isolation and shame, pain, healthcare, and quality of life. Conclusion: People with difficult-to-heal wounds often feel isolation, shame and pain, which negatively affects the quality of life. Caregivers should consider emotional and social challenges and inform patients about pain relief and treatment. Researchers and health care providers should tailor treatment and care to meet specific needs and further develop research to improve the quality of care.

Ett stort antal personer lever med sår som definieras som svårläkta, både nationellt och internationellt. Den äldre befolkningen förväntas öka och samtidigt som fler drabbas av sjukdomstillstånd som ökar risken för svårläkta sår, blir detta en utmaning för samhället. Individerna lever ofta med svåra smärtor och upplever ett stort lidande. Examensarbetets syfte var att belysa patienternas upplevelse av att leva med svårläkta sår. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg där åtta kvalitativa, två kvantitativa samt en artikel med mixad metod ingick. Resultatet presenteras i två teman; En begränsad vardag samt Tiden läker inte alla sår, med sex subteman. Studiens resultat visar att patienterna lever med plågsam smärta och lidande, vilket blir begränsande i vardagen. De undviker sociala sammanhang och hamnar slutligen i en ofrivillig isolering på grund av påfrestande symtom från såret. Diskussionen innefattar bland annat hur isoleringen påverkar patienterna, vad det innebär att inte kunna utföra sina livsprojekt samt att äldre är en extra sårbar grupp i samhället.

Bakgrund: Smärta är en multidimensionell och subjektiv upplevelse som kan drabba alla människor. Smärta är den vanligaste orsaken till uppsökande av sjukvård samt orsakande av funktionsnedsättningar och oförmåga att arbeta. Personer med långvarig smärta måste självständigt utföra en stor del av sin behandling och omvårdnad i form av egenvård. Det ingår i sjuksköterskans uppdrag att uppmuntra och stödja patienter till att utföra egenvård, dock finns ingen entydig definition av begreppet egenvård. Syfte: Att redogöra för hur personer med långvarig smärtproblematik beskriver egenvård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna CINAHL Complete och MEDLINE, och var publicerade mellan åren 2005-2015. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten presenterade att personer med långvarig smärta beskrev egenvård som multidimensionell. Egenvård ansågs bestå av personliga förmågor samt mentala och praktiska strategier. Personer med långvarig smärta ansåg även att utbildning och stöd ifrån hälso- och sjukvården var viktigt för utförandet av egenvård. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvårdsbalans samt vetenskapliga publiceringar. Egenvårdens innebörd för personer med långvarig smärta har jämförts med de olika definitioner av egenvård som tillämpas inom hälso- och sjukvården. Vidare har egenvårdsdefinitionernas betydelse för hälso- och sjukvårdens egenvårdsstödjande insatser diskuterats. / Background: Pain is a multidimensional and subjective experience that can affect anyone. Pain is the most common reason to seek medical care and is the main cause to disability and inability to work. People with chronic pain need to independently manage a large part of their treatment and care in the form of self-management. One part of the nursing role is to encourage and support patients to perform self-management, however there is no clear definition of the term self-management. Aim: To illustrate how people with chronic pain describes self-management. Method: The literature review was based on ten scientific articles, with qualitative and quantitative approaches. The articles were found through searches in the databases CINAHL Complete and MEDLINE, with publication between the years 2005-2015. The articles were analyzed using Fribergs method of analysis. Results: The literature review showed that people with chronic pain described that self-management was multidimensional. Self-management was considered to involve both personal abilities, mental and practical strategies. People with chronic pain also believed that education and support from healthcare was essential for self-management. Discussion: The result has been discussed against Dorothea Orems nursing theory about self-care and relevant scientific publications. The ​​meaning of self-management for people with chronic pain has been compared with various definitions of self-management that are applied in healthcare. Furthermore the definitions of self-management were put in relation to how the healthcare provide supporting self-management interventions.

Bakgrund: Antal patienter med kroniska sjukdomar ökar. Detta orsakar lidande och förändrad livsvärld hos patienter. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära ökade antal tillfällen som kräver vård. Sjuksköterskans ansvar är att ge en personcentrerad vård och lindra lidande trots komplexa vårdsituationer. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att förståelse för patienten kunde uppnås genom öppenhet och lyssnande. En vårdande relation gynnar den personcentrerade vården och genom att stärka patientens självbestämmande ökade engagemanget. Stöttning för både patienter och sjuksköterskor ansågs vara viktigt, genom reflektion kunde stöttning utvecklas. Bristande följsamhet hos patienten hanterades på olika sätt av sjuksköterskorna. Tiden var en viktig faktor som kunde påverka den vårdande relationen och informationen som framkom genom samtal. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att patienter med kroniska sjukdomar är komplexa och kräver långa vårdtillfällen och regelbunden vårdkontakt. Genom att vara öppen och lyssna ökade förståelsen för patienten vilket gynnar vårdrelationen och således den personcentrerade vården. För att göra vården mer patientsäker upplevde sjuksköterskorna tiden, koordinering, interprofessionellt arbete, stöttning och hanteringen av bristande följsamhet som viktiga faktorer. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing and causing suffering and a changed life situation for patients. Suffering from a chronic illness can mean an increased number of occasions that require care. The nurse's responsibility is to provide person-centered care and alleviate suffering despite complex care situations. Aim: To research nurses' experiences of caring for patients with chronic diseases. Method: The study is a qualitative literature review. Results: Understanding could be achieved through openness and listening. A caring relationship benefits the person-centered care and by strengthening the patient's selfdetermination, the commitment increased. Support for both patients and nurses was considered important, through reflection support could be developed. Lack of patient compliance was handled in different ways. Time was an important factor that could affect the caring relationship and the information that could emerge through conversations. Conclusion: Nurses experience that chronically ill patients are complex, require long-care sessions and regular care contact. By being open and listening, the understanding increased, which benefits the care relationship and thus the person-centered care. To make care more patient-safe, the nurses experienced time, coordination, interprofessional work, support and management of lack of compliance as important factors.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

I takt med att andelen äldre ökar i samhället rapporteras om stigande läkemedelsanvändning. Normala åldersförändringar, ökad risk för multisjuklighet och kroniska sjukdomar i kombination med polyfarmaci och bristande följsamhet medför en ökad risk för läkemedelsrelaterad ohälsa hos äldre. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en stor och problematik hos äldre vilket kan medföra negativa konsekvenser för både patienten och samhället. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget avseende associerade faktorer till den äldres upplevelse av följsamhet och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Studien är en integrativ litteraturstudie med sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL, PubMed, Web of Science och Nursing and Allied Health database. Efter granskning av artiklarna framträdde tre huvudteman; Kunskap och förståelse, Minne och vardagliga hinder, Stöd och strategier, utifrån dessa formades tio subteman. I resultatet framkom det att äldres upplevelse av bristande följsamhet till läkemedelsbehandling var associerade till flertal faktorer. Bakomliggande orsaker till äldres upplevelse av bristande följsamhet var således relaterade till bristande kunskap om sin läkemedelsbehandling, kognitiv svikt samt otillräckligt stöd och brist på strategier. Faktorer som hade positiv effekt på följsamhet till läkemedelsbehandling var kunskap och information om sina läkemedel, stöd från anhöriga, stöd och god relation med sin vårdgivare samt hitta rätt strategier. Studiens slutsats är att med hjälp av patientens egna strategier samt vårdgivarens stöd, information och undervisning kan äldres följsamhet till läkemedel främjas och osäker läkemedelsbehandling reduceras. / With the growing number of older people in society there is a report of increasing drug use. Normal age changes, increased risk of multiple morbidity and chronic diseases in combination with polypharmacy and lack of medication adherence entail an increased risk of drug-related illness in the elderly. Lack of medication adherence is a major problem in the elderly, which could have negative consequences for both the patient and society. The purpose of the study is therefore to describe the state of knowledge regarding factors associated with the elderly's experience of medication adherence and lack of medication adherence. The study is an integrative literature study with a compilation of a total of 11 peer reviewed articles both qualitative and quantitative from the databases CINHAL, PubMed, Web of Science and Nursing and Allied Health database. Through review of the articles, three main themes emerged; Knowledge and understanding, Memory and everyday obstacles, Support and strategies, based on these, ten sub-themes were formed. The result showed that the elderly's experience of lack of medication adherence was associated with several factors. The underlying causes of the elderly´s experience of lack of medication adherence were related to lack of knowledge about their drug treatment, cognitive impairment and insufficient support and lack of strategies. Factors that had a positive effect on medication adherence were knowledge and information about their drug treatment, support from relatives, support and a good relationship with their healthcare providers and finding the right strategies. The study concludes that with the help of the patient's own strategies and the support from the healthcare provider, information and education, the elderly's medication adherence can be promoted and unsafe medication treatment can be reduced