For centuries, the human body has been used as a mean to project the norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault’s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler’s works on normativity and performativity are being used. Carolyn Korsmeyer’s work on aesthetic theory from a feminist point of view, specifically what she writes about beauty and the sublime, is also utilized, together with Sigmund Freud’s theories on variant sexuality. As human beings, we have a tendency to view each other as followers of a certain norm; more specifically a gender based one. We divide each other into either men or women, but always as heterosexuals with a desire to procreate. What happens then when we come across someone who either is gay, bi- or transsexual, a transvestite, or someone who’s primary sexual interest is focused on a body part, a piece of clothing, on giving or receiving pain, physical restraint, or to dominate or being dominated? There still exist a social tendency to view these as being outside the norm, but my point in this essay is that these are just as much a performative action as is the one being a heterosexual man or woman. This because we humans are performative at our core, we always stage our gender and sexuality, as well as philosophical and political attitudes, with everyone else being both the audience and fellow actors. Fetishistic practices and BDSM are part of the aesthetic world by their close relationship with aesthetic sublimity. By engaging in one or both of these, the fetishist or BDSM-enthusiast uses his or her body as a mean to experience the delight that is the core of sublimity, as well as beauty. Beauty and sublimity are also the keywords used to describe the pleasure derived from the visual appearance of the female body and the power eminated from the male. These have been highlighted through clothing such as corsets, high heels and uniforms, and all of these have also found their way into both the world of fashion and into the wardrobes of fetishists and those engaging in BDSM. These practises have had a high influence on the haute couture of fashion, mostly due to their provocative values. My point in this essay is then that the aesthetic world consists of something more than just art, for example a painting hung on a wall. It consists of bodily actions and responses, all of which can be seen as parts of a purely aesthetic experience.

No description available.

No description available.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att belysa pågående förhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyoncés senaste produktioner samt den omgärdande debatt som dessa genererat. För att genomföra detta har jag, genom en diskursanalys, läst sex stycken utvalda låttexter samt videor från Beyoncés självbetitlade skiva (2013) utifrån ett antal feministiska teorier. Fokus ligger på de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk. Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, både historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna får vara sexuell i dagens medielandskap. Samtidigt som Beyoncé reproducerar många av de strukturer som en stor del av feminismen motsätter sig, kan hennes verk, utifrån min analys, samtidigt tolkas som sexuellt frigörande i en tid där kvinnlig sexualitet ofta beskylls och ifrågasätts.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

Det här är en kandidatuppsats i etnologi som bygger på ett fältarbete bestående av deltagande observationer och åtta intervjuer med stamgäster och personal på en sunkbar i centrala Stockholm. Syftet är att analysera hur olika maskulinitetsformer skapar en manlig stamgästgemenskap och hur detta uttrycks genom sexualitet och klass samt i relation till femininitet. Uppsatsen är teoretiskt inspirerad av framförallt maskulinitetsforskaren Raewyn Connell och kulturgeografen Linda McDowell där betoningen ligger på hegemonisk maskulinitet och förkroppsligandet av maskuliniteter i den specifika miljö som sunkbaren utgör. Stamgästernas olika positioner i klassamhället ger gemenskapen en dynamisk form samtidigt som heterosexualitet är en gemensam nämnare. Dessutom påverkar såväl avsaknad av kvinnor vid stambordet som att yrkeskvinnor intar maktpositioner i rummet hur maskulinitet formas och förhandlas på sunkbaren.

This thesis examines the gender boundaries in sports. I do this by exploring three cases in which these boundaries, at least on the surface, have been questioned: the transsexual tennis player Renée Richards, the east European runners Marita Koch and Jarmila Kratochvilova and the Swedish golf player Annika Sörenstam. The results point out different mechanisms that contain the"danger"and restore"security". But they also point out a criticism against the struggle for equality in sports, which is based on the preserving of differences and therefore cannot challenge the ideological assumptions about gender in sports. / Uppsatsen undersöker idrottens könsgränser genom att analysera tre fall då dessa, åtminstone vid en första anblick, har ifrågasatts: den transexuella tennisspelaren Renée Richards, de östeuropeiska löparna Marita Koch och Jarmila Kratochvilova samt svenska golfspelaren Annika Sörenstam. Resultatet pekar dels på olika mekanismer som verkat för att ofarliggöra dessa gränsöverskridare och införliva dem i den befintliga könsstrukturen. Men det visar också på en problematisk bild av idrottens egna jämlikhetsprojekt som bygger på att upprätthålla skillnader och inte tycks leda till någon ideologisk förändring.

I denna uppsats analyseras två föreläsningar genomförda av Studie- och språkverkstaden på Stockholms universitet. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning föreläsningarna kan bidra till studenters akademiska skriftspråkliga progression. Materialet, som består av observationer, enkätsvar, intervjuer och mejl, har analyserats med metoder från medierad diskursanalys (MDA, Scollon & Scollon 2004). I undersökningen deltar 30 studenter, den språkinstitution som studenterna är inskrivna på samt Studie- och språkverkstaden. Resultaten visar att faktorer som interaktionsordning, historisk kropp och diskurser har stor betydelse för hur föreläsningarna uppfattas och används av studenterna. Hur studenterna motiverar sitt handlande beror på vem som uppfattas som social aktör både före, under och efter föreläsningarna; hur interaktionsordningen ser ut har betydelse för utfallet av antal studenter som deltar på föreläsningarna; hur en diskurs presenteras har betydelse för hur studenterna motiverar sitt handlande under föreläsningen; förväntningar på förutsättningar och förkunskaper ser olika ut hos språkinstitutionen och studenterna: de yngre studenterna relaterar positivt sina akademiska erfarenheter till läroplanen Gy 2011, språkinstitutionen signalerar brist i förutsättningar och förkunskaper relaterade till Gy 2011; föreläsningarna har höjt eller aktualiserat studenternas medvetande om den akademiska diskursen, och slutligen konstateras att studenternas tidigare akademiska erfarenhet inte har någon större inverkan på utfallet av föreläsningarna.

Föreliggande studies syfte var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa upplever att kroppsideal aktualiseras i undervisningen och hur de arbetar med det. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Chris Shillings begreppsliga utveckling av Marcel Mauss, Emile Durkheim och Arthur Franks typologier. Studiens empiriska material har insamlats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Resultatet visade att kroppsideal träder fram som en överförbar samhällsnorm, social konstruktion, självbild och självkänsla och som en funktionell kropp. Studiens resultat visade också att det finns svårigheter med att hantera kroppsideal som ett moment i undervisningen på grund av att det finns en rädsla hos idrottslärarna i hur de ska uttrycka sig för att inte skapa oönskat beteende hos eleverna. Trots detta uttryckte idrottslärarna att de har möjligheten att ge eleverna de nödvändiga verktyg som krävs för att kunna skapa en positiv kroppsbild. / The purpose of the present study was to investigate how teachers in the subject of physical education experience that body ideals are actualized in teaching and how they work with it. The theoretical starting points in this study was Chris Shilling's conceptual development of the typologies of Marcel Mauss, Emile Durkheim and Arthur Frank. The empirical material of the study has been collected through qualitative semi-structured interviews with six teachers in the subject of sports and health at upper secondary school level. The results showed that body ideals emerge as a transferable societal norm, social construction, self-image and self-esteem and as a functional body. The results of the study also showed that there are difficulties in dealing with body ideals as an element in teaching due to the fact that there is a fear among physical education teachers in how to express themselves in order not to create unwanted behavior in students. Despite this, the physical education teachers expressed that they have the opportunity to give the students the necessary tools needed to be able to create a positive body image.

Hur en människas yttre bör se ut styrs av rådande normer i samhället vilket skapar ideal som människor eftersträvar. Att vara hälsosam och ha ett attraktivt utseende är av vikt för ungdomar (Frisén & Hwang, 2017). Sökandet efter hälsa i relation till kropp och livsstil blir således väsentligt för dem. Ett lättillgängligt medel att ta till i sökandet är sociala medier eftersom hälsorelaterat material finns tillgängligt där. Detta material kan förespråka en snäv hälsosyn gällande kropp och livsstil vilket kan skapa ett dilemma för lärare i idrott och hälsa eftersom ämnet ska förse eleverna med kunskap om vad hälsa är. Med detta dilemma som utgångspunkt blir således syftet med studien att undersöka vad hälsorelaterat material påsociala medier har för betydelse för ungdomars syn på hälsa. Denna studie är en systematisk litteraturstudie eftersom vi systematiskt sökt efter vårt empiriska material, granskat detta och slutligen sammanställt det (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studiens huvudsakliga resultat påvisar att den rådande fitnesskulturen på sociala medier förmedlar budskap om att en smal kropp bestående av tonade muskler är en attraktiv kropp samt att en fysiskt aktiv livsstil innehållandes en god kosthållning är hälsosam. Ungdomar engagerar sig i detta material i form av att vara medvetna och påverkbara konsumenter samt normupprätthållande producenter och de jämför sina kroppar i relation till både fitnessmodeller och jämlikar. Detta material ser vissa som motiverande och inspirerande, andra ser det som stressande och vissa är kritiska och tar avstånd. Studiens slutsats blir följaktligen att sociala medier ytterligare är en arena där ungdomar engagerar sig i hälsorelaterat material som påverkar dem och deras syn på hälsa vilket därav blir väsentligt för lärare i idrott och hälsa att ta i beaktning i undervisningen.