Bakgrund Idag beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts för könsstympning. Det utövas med hänvisning till kultur men fyller inget medicinskt syfte utan orsakar somatiska såväl som psykiska komplikationer och kan i värsta fall leda till död. Övergreppet står i kontrast med mänskliga rättigheter. I dagens globaliserade värld sker transkulturella möten och som sjuksköterska världen över finns en sannolikhet att möta kvinnor som utsatts för könsstympning. Större förståelse och respekt för kulturella skillnader hos sjuksköterskan skulle kunna öka upplevelsen av en god och trygg vård. Sjuksköterskan har möjlighet att uppfylla patienternas behov genom ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv och därav finns intresse att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Syfte Syftet var att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Metod I förevarande studie har en icke-systematisk litteraturöversikt genomförts med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. De 17 artiklar som inkluderades i resultatet har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag och analyserats genom en integrerad analysprocess. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat Huvudfynden var att bristande kunskap förekom kring kvinnlig könsstympning och förståelse för kulturella aspekter, att relationen var ett viktigt verktyg för att kunna ge en kulturell och individanpassad omvårdnad, kommunikation behövdes för att etablera god relation och kunna identifiera omvårdnadsbehov, och delaktighet kunde bidra till att kvinnorna kände sig trygga inför omvårdnaden. Slutsats Den slutsats som kunde dras baserat på resultaten var att sjuksköterskan kan applicera studiens huvudfynd för att möjliggöra en god transkulturell omvårdnad för kvinnor som utsatts för könsstympning.

Bakgrund Den ökande migrationen i Sverige ökar kraven hos sjuksköterskor att möta och vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Kultur är en avgörande faktor som påverkar patienten och sjuksköterskan behöver ta hänsyn till denna med hjälp av kulturell kompetens. Att ha kulturell kompetens innebär att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för patientens kultur och anpassa vården efter patientens kulturella bakgrund. Patienterna upplever att kulturella och språkliga skillnader mellan dem och sjuksköterskorna påverkar omvårdnaden och försämrar vårdkvaliteten. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod Metoden för arbetet är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Det består av 14 kvalitativa artiklar insamlade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell i tre steg och kvaliteten med artiklarna granskades med hjälp av Ulrika Nilssons granskningsmall. Resultat Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: upplevelser av kommunikation; kulturella skillnader och kulturella kompetens samt dess strategier för förbättring av vården av patienter med annan kulturell bakgrund. Resultatet visade att språkskillnader försvårade patientvården, att sjuksköterskorna mötte diskriminering och att brist på kulturell kompetens orsakade känslor av osäkerhet och rädsla. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde utmaningar som var bland annat kulturella och språkliga skillnader, brist på kulturell kompetens samt att bemöta och bli bemött av patienter. Trots dessa utmaningar kunde sjuksköterskorna navigera sig i olika situationer och använda olika strategier för att överkomma utmaningarna. / Background The increasing migration in Sweden increases the demands on nurses to meet and care for patients with a different cultural background. Culture is a decisive factor that affects the patient, and the nurse needs to take this into account with the help of cultural competence. Having cultural competence means that the nurse has knowledge and understanding of the patient's culture and adapts care to the patient's cultural background. The patients feel that cultural and linguistic differences between them and the nurses affect the care and reduce the quality of care. Aim The purpose of the literature review is to explore the nurse's experiences of caring for patients with a different cultural background. Method The method for the work is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. It consists of 14 qualitative articles collected from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The articles were analysed using Friberg's analysis model in three steps and the quality of the articles was reviewed using Ulrika Nilsson's review template. Results The results were presented in three main categories: experiences of communication; cultural differences and cultural competence and its strategies for improving the care of patients with different cultural backgrounds. The results showed that language differences made patient care more difficult, that the nurses faced discrimination and that a lack of cultural competence caused feelings of uncertainty and fear. Conclusions The nurses experienced challenges that included cultural differences, language differences, lack of cultural competence and meeting and being met by patients. Despite these challenges, the nurses were able to navigate different situations and use different strategies to overcome the challenges.

Bakgrund: Antalet människor som bor utanför sitt födelseland har ökat både i Sverige och globalt. Denna ökning av internationell rörlighet har medfört en ökad kulturell diversitet och mångfald inom våra samhällen. I detta sammanhang blir kulturell kompetens och personcentrerad vård alltmer viktiga, särskilt för sjuksköterskor som möter palliativa patienter med olika kulturella bakgrunder. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård med patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, där det inkluderades 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var Cinahl, Sociology database och Medline. Fribergs femstegsanalys användes för dataanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i 2 huvudteman: utmaningar som påverkar sjuksköterskans roll och kulturella anpassade strategier som bidrar till en god palliativ vård. Subteman som framkom är: språkbarriär och kommunikationssvårigheter, bristande kunskap inom kulturell kompetens, familjens roll, förståelse för olika kulturer, delaktighet och partnerskap, förbättrade kommunikationsfärdigheter. Slutsats: Sjuksköterskor inom palliativ vård av patienter med en annan kulturell bakgrund upplever att det är viktigt att besitta kulturell kompetens i åtanke vid behandling av dessa patienter. Utmaningar som betonades av sjuksköterskor inkluderade familjens roll, bristande kulturell kompetens och språkbarriärer. Olika strategier för att hantera dessa utmaningar inkluderade att förstå olika kulturer, utveckla kommunikationsfärdigheter och skapa partnerskap som främjar patientens delaktighet. / Background: The number of people living outside their country of birth has increased both in Sweden and globally. This rise in international mobility has led to increased cultural diversity and multiculturalism within our societies. In this context, cultural competence and person-centered care become increasingly crucial, especially for nurses who encounter palliative patients with diverse cultural backgrounds. Aim: The aim of this study is to describe nurses' experiences to care for palliative patients with a different cultural background. Method: The study was conducted as a literature review, where 12 scientific articles with a qualitative design were included. The databases used were Cinahl, Sociology database and Medline. Friberg's five-step analysis was used for data analysis. Result: The data analysis resulted in 2 main themes: challenges that affect the nurse's role and culturally adapted strategies that contribute to good palliative care. The subthemes were: language barrier and communication difficulties, deepening knowledge in cultural competence, the role of the family, understanding of different cultures, participation and partnership, improved communication skills. Conclusion: In summary, nurses in palliative care of patients with a different cultural background felt that it is important to have cultural competence in mind when treating these patients. Challenges highlighted by nurses included the role of the family, lack of cultural competence and language barriers. Various strategies to address these challenges included understanding different cultures, developing communication skills, and creating partnerships that promote patient participation.

Romani people came to Sweden in the early 16th century and is today acknowledged as a minority group. Today in Sweden there’s a large group of Roma EU-citizens who come to beg. Romani people has been an exposed and discriminated group since their arrival in Sweden – a pattern that’s still relevant regarding Roma EU-citizens coming today. One profession that faces Roma EU-citizens in their work is social workers. This study aims to describe and analyse how social workers experience working with Roma EU-citizens, what difficulties or opportunities they see and how this work can be developed in the future. Furthermore, the study examines what beliefs social workers feel exists in society surrounding this group. The study uses labelling theory and theories of cultural competence. Six interviews were conducted with social workers and the study uses a qualitative approach and a hermeneutic perspective. Study results indicate that cultural differences affects working with the group. Results also show that the social workers feel there’s a lot of prejudice against the group. The study concludes that cultural competence is important in order to perform a good social work with the Romani group. Another conclusion is that structural problems complicates working with the group.

Bakgrund: Asylsökande patienter drabbas ofta av psykisk ohälsa relaterat till stress i samband med flykt och svåra levnadsförhållanden. Som omvårdnadsansvarig ansvarar sjuksköterskan bland annat för att hjälpa människor med det som de själva hade utfört om de hade kraften. På grund av språkförbistringar och kulturbetingade förväntningar kan ibland vårdandet försvåras. För att kunna arbeta effektivt med asylsökande patienter behövs fördjupade kunskaper i hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete med asylsökande patienter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda asylsökande patienter i psykiatrisk vård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med fem respektive två subkategorier vardera. Den första kategorin beskriver sjuksköterskors erfarenheter av hinder och möjligheter i relation till vårdandet av asylsökande patienter med underkategorier: kulturella skillnader, egenpåverkan och behovet av handledning, behov av information, förhållningssätt samt patientens nätverk. Den andra kategorin beskriver sjuksköterskors erfarenheter av hinder och möjligheter i relation till externa instanser, med underkategorier; tolk och asylsökningsprocessen. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Leiningers Soluppgångsmodell samt annan relevant forskning. Soluppgångsmodellen ger stöd för sjuksköterskor i mötet med patienter med en annan kulturell bakgrund, vilket kan vara viktigt för att arbeta holistiskt. / Background: Asylum seeking patients often suffer from mental health problems related to stress during flight and harsh living conditions. Being responsible for the care, nurses are responsible to help people with what they themselves have difficulties performing or are unable to do themselves. Due to language difficulties and cultural conditional expectations the caring of patients within this group can sometimes be suffering. In order to work effectively with asylum seeking patients in psychiatric care, it is required to possess a thorough knowledge of how nurses describe their work with asylum seeking patients. Aim: The purpose of this paper is to describe nurses' experiences of caring for asylum seeking patients in psychiatric care. Method: The study is a qualitative study with the inductive approach in which semi-structured interviews were conducted with five nurses working in psychiatric care. The collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: Data analysis resulted in two categories with five and two subcategories each. The first category describes the nurses' descriptions of the obstacles and opportunities in relation to asylum seekers patients with subcategories: cultural differences, personal impact and the need for guidance, the need of information, approaches, and patient social networks. The second category describes nurses' descriptions of the obstacles and opportunities in relation to external instances, with subcategories; interpreter and asylum process. Discussions: The results are discussed from Leininger’s Sunrise Model and other relevant research. Sunrise model provides support for nurses in the meeting with patients with a different cultural background, which can be important to work holistically.

Bakgrund: Barnhälsovården spelar en betydelsefull roll i det svenska folkhälsoarbetet. En femtedel av de inskrivna barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Majoriteten av BVC-sköterskorna upplever arbetet med invandrarfamiljerna som stimulerande men anger också att svårigheter förekommer. Syftet: var att belysa faktorer som påverkar BVC-sköterskans transkulturella vårdrelationer med invandrarfamiljer i Barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet redovisades i olika tre teman. Resultat: Faktorer som påverkade den transkulturella vårdrelationen i Barnhälsovården var BVC-sköterskans förmåga att kommunicera, bemötandet och förhållningssättet samt den kulturella kompetensen. Diskussion: Kommunikationssvårigheterna påverkade möjligheterna att skapa trygghet och förtroende i den transkulturella vårdrelationen. BVC-sköterskans bemötande och förhållningssätt hade betydelse inte bara för utgången av hälsovårdsarbetet utan även för invandrarfamiljens inställning till integration. Kulturell kompetens påverkade BVC-sköterskans möjligheter att se varje invandrarfamilj individuellt snarare än som en representant för sin kulturgrupp. Slutsats: För att möjliggöra en förtroendefull och trygg transkulturell vårdrelation i Barnhälsovården ställs inte bara krav på BVC-sköterskans skicklighet i att finna bra vägar för kommunikation, utan även på förmågan att praktiskt kunna omsätta sin kulturella kompetens samt insikt om betydelsen av att ge ett vänligt, empatiskt och individuellt bemötande åt invandrarfamiljen. / Background: The primary child health care services (PCHC services) plays an important part in the Swedish public health work. One fifth of the enrolled children have at least one parent born outside of Sweden. The majority of the PCHC nurses finds the interaction with the immigrant families stimulating but also recognizes difficulties. The aim: was to illuminate factors that influence the PCHC nurse's transcultural caring relationship with immigrant families in PCHC services. Method: The study was conducted as a literature review and based upon eleven scientific articles which were quality assessed and analyzed. The result was reported in three different themes. Result: Factors affecting the transcultural caring relationship in the PCHC services were the PCHC nurse's ability to communicate, the reception and approach and the cultural competence. Discussion: Communication difficulties affected the possibilities to create trust and confidence in the transcultural caring relationship. The PCHC nurse's reception and approach had implications not only for the outcome of the health care work but also for the immigrant family's attitude towards integration. Cultural competence affected the PCHC nurse's possibilities to see each immigrant family individually rather than as a representative of their cultural group. Conclusion: To enable a safe and trusting transcultural caring relationship in the PCHC services it’s necessary that the PCHC nurse has good communication skills, is able to use and incorporate cultural competence and understands the importance of providing a friendly, empathetic and individual approach to the immigrant family.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts. Sex artiklar utgår från ett vårdtagarperspektiv och sex från ett vårdpersonalperspektiv. Gemensamt för studierna är att de belyser upplevelser av transkulturella möten i svensk sjukvård. Resultat: Tre teman framkom med två subteman vardera. Det första temat är ”Utmaningar relaterat till kommunikation”, med två subteman, ”Språket som hinder” och ”Användning av tolk”. Det andra temat är ”Utmaningar relaterat till kulturella olikheter”, med två subteman, ”Olikheter i synen på vård och vårdande” och ”Uppfattningar om könsskillnader”. Det tredje temat är ”Fördomar och kränkande bemötande”, med två subteman, ”Fördomar och misstro” och ”Upplevelser och tankar om kränkande bemötande”. Diskussion: Resultatet i denna studie ger en bild av att transkulturella möten i vården inte är helt okomplicerade. Det saknas verktyg att närma sig varandra i transkulturella möten och det handlar om att hitta nya vägar att kommunicera, både verbalt men också icke-verbalt. Vårdpersonal upplever känslor av frustration och osäkerhet när de vårdar människor med andra kulturella bakgrunder än den egna. Dessa känslor kan ses som exempel på ett etnocentriskt förhållningssätt. För att vårdpersonal ska kunna utveckla kulturell kompetens krävs utbildning och reflektion om transkulturell omvårdnad. / Background: The increasing cultural diversity in Sweden has led to new challenges for the society and the health care services. Culture is universal for all humans and is reflected by factors such as religion, values, language, environment and gender. The cultural background influence our perceptions about health and sickness and how we express pain and discomfort. There are similarities and differences which leads to different understandings about caring hence the importance of cultural competence among health care staff. Aim: To illuminate clients and health care staff´s experiences of transcultural meetings in the context of Swedish health care. Methods: A litterature overview. The results of twelve qualitative studys have been synthesized and summarized. Six articles are from a clients perspective and the other six from a health care staff perspective. All of the studys have in common that they illuminate experiences of transcultural meetings in Swedish health care. Results: Three themes emerged with two subthemes each. The first theme is ”Challenges related to communication” with two subthemes, ”Language as a barrier” and ”The use of interpreter”. The second theme is ”Challenges related to cultural differences” with two subthemes, ”Different views of care and caring” and ”Perceptions about gender-differences”. The third theme is ”Prejudices and offensive treatment” with two subthemes, ”Prejudices and disbeliefs” and ”Perceptions and thoughts about offensive treatments”. Discussion: The result in this study provides a picture that transcultural meetings are not entirely uncomplicated. There are lack of tools to approach one another in transcultural meetings and it is a matter of finding new ways to communicate, both verbally and non-verbally. Health care staff experience feelings of frustration and insecurity when they care for people with different cultural backgrounds than their own. These feelings can be understood as examples of an ethnocentric approach. In order to develope cultural competence the health care staff needs education and reflection of transcultural care.

Bakgrund: I Sverige har var femte elev i skolan utländsk bakgrund. Dessa elever kan ha svårt att finna sin position i skolan och kan därför behöva utökat stöd från skolsköterskor. Tidigare forskning visar att barn uppskattar att vara delaktiga och att det bidrar till hälsa och utveckling. Skolsköterskors kulturella kompetens möjliggör att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund. Dock saknas tidigare forskning om skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund.  Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund vid hälsobesök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ innehållsanalys. En enkät med åtta stycken öppna frågor som besvarats av 117 stycken skolsköterskor yrkesverksamma i Sverige. Resultat: Skolsköterskornas arbetar elevcentrerat utifrån elevens behov och bakgrund. Detta beskrivs som: Att förbereda hälsobesöket och Att ha eleven i fokus. Slutsats: Skolsköterskorna kombinerar kulturell kompetens och ett hälsofrämjande arbetssätt genom befolkningsindividualisering för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund. Det framkommer dock en motstridighet i resultatet. Skolsköterskorna beskriver bland annat att de behandlar alla elever lika oavsett barnets bakgrund men att de samtidigt gör särskilda åtgärder när de möter elever med utländsk bakgrund för att främja deras delaktighet. Det kan innebära att skolsköterskornas formella och kliniska kulturella kompetens är otillräcklig och att utbildning inom kulturell kompetens kan vara betydelsefullt. Det kan även vara betydelsefullt att skolsköterskorna integrerar sin kulturella kompetens i sitt hälsofrämjande arbetssätt för att främja delaktighet för elever med utländsk bakgrund. / Background: In Sweden, every fifth pupil in school are of foreign background. These pupils may have difficulties in finding their position in school and society, and may be in need of increased support from the school nurses. Previous research shows that children appreciate participation in their own context and that participation contributes to increased health and development. Cultural skills may improve the promotion of participation in pupils with a foreign background. No previous research on how school nurses work to promote participation for pupils with a foreign background has been identified. Aim: The aim of this study is to describe school nurses approach to promote participation in pupils 6–19 years with a foreign background in health visits. Method: A descriptive design with qualitative content analysis. A survey with eight open questions answered by 117 school nurses in Sweden. Results: The school nurses are working pupil-centered based on the pupil’s background and needs. This is described as: Preparing the health visit and Focusing on the pupil. Conclusion: The school nurses combine cultural skills with health promotion to promote participation in pupils 6-19 years of foreign background. However, there is a contradiction in the results. The school nurses describe, among other things, that they treat all pupils equally regardless of background but at the same time they do specific efforts when encountering pupils of foreign background to promote their participation. This could mean that the formal and clinical cultural skills of the school nurses are insufficient and that education in cultural skills can be significant. It may also be important that the school nurses integrate cultural skills into their health promotion approach to promote participation for pupils with a foreign background.

Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar i ett mångkulturellt samhälle och ställs införutmaningar i strävan efter ett fullvärdigt omvårdnadsarbete och en närhet irelationen med patienter. Kulturen präglar människor som varelser liksomrelationen mellan patient och sjuksköterska. En bristande kunskap om kulturensbetydelse och innebörd riskerar att ha inverkan på den omvårdnad som ges. Syfte:Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva omvårdnadsarbete i detmångkulturella samhället. Metod: En litteraturstudie där tolv vetenskapligaartiklar med kvalitativ ansats valdes från databaserna CINAHL och PubMed.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts med innehållsanalys.Resultat: Analys av studierna frambringade tre teman med tillhörande kategorier.Temat Attityder och egenskaper som bidrar till en kulturellt kompetentomvårdnad omfattar kategorierna Empati och ett respektfullt bemötande,Flexibilitet och Kulturell medvetenhet. Temat Behov av kunskap hossjuksköterskan i ett mångkulturellt samhälle rymmer kategorierna Identifiering avkunskapsbrist och Att tillgodogöra sig kunskap. Det tredje temat var Attöverkomma språkliga barriärer med kategorierna Kommunikationsstrategier ochAtt tolka. Konklusion: Enligt sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienterfrån minoritetskulturer framkom ett antal strategier de tillämpade i strävan efteratt ge fullgod omvårdnad. Ofta saknades gemensamma och övergripandestrategier samt kunskap om hur en kulturellt kompetent vård för bästa resultat börbedrivas. Sjuksköterskorna upplevde en kunskapsbrist och önskade en ökadmedvetenhet och kunskap inom kulturell kompetens genom utbildning i såvälgrundutbildningen som vidareutbildning via arbetsplatser.Nyckelord: Erfarenheter, Jämlik vård, Kulturell kompetens, Kulturellmedvetenhet, Omvårdnad, Sjuksköterskor, Utmaningar. / Background: Nurses working in a multicultural society are faced with challengesin the quest for satisfactory nursing care and closeness in the relation withpatients. Culture influences human beings as well as the relation between patientand nurse. An inadequate knowledge regarding the importance and meaning ofculture adventures the quality of the nursing care given. Aim: To illustrate nurses´experiences of caregiving in the multicultural society. Method: A literaturereview of articles with a qualitative design was conducted. Twelve studies,collected from PubMed and CINAHL, were scrutinized, analyzed andsummarized through content analysis. Results: Three themes with subcategoriesemerged through the analysis. The theme Attitudes and attributes that contributeto culturally competent care cover the subcategories Empathy and a respectfultreatment, Flexibility, and Cultural awareness. The theme Nurse’s requirementfor knowledge in the multicultural society cover the subcategories Identifying thelack of knowledge and Acquire knowledge. The third theme was To overcomelanguage barriers with the sub categories Communication strategies and Tointerpret/translate. Conclusion: According to nurses’ experiences of nursingcultural minorities, several strategies was used in the quest to for adequate care.There was often a gap in the mutual and general strategies as well as in theknowledge regarding how care should be given to achieve the best result. Nursesexpressed a lack of knowledge and desired increased awareness and insight in theconcept of cultural competence throughout education, both at university and in theworking place.Keywords: Challenges, Cultural Competence, Cultural awareness, Experiences,Nurses, Nursing.

. Bakgrund: I dagens samhälle, på ett globalt nivå, möter sjuksköterskor allt oftare patienter med annan kulturell bakgrund. Att få kunskap inom olika kulturer för att kunna ge patienten i behov av palliativ vård en god och säkert vård kan inte betraktas som enkel uppgift. Detta kan skapa en känsla av oro och osäkerhet hos sjuksköterskor inom den palliativa vården och därför behövs mer undersökning och sammanställning av kulturella skillnader inom olika grupper av befolkningen. Sjuksköterskor som bemästrar kunskap inom olika kulturer kan lättare bemöta och identifiera patienternas unika behov samt jobba personcentrerat. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kulturella kompetenser inom palliativ vård av vuxna patienter med invandrarbakgrund i både öppenvård samt slutenvård. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs (2017) fem stegs innehållsanalys. I resultat framkom 2 huvudkategorier: Barriärer för god vård  (och dess 3 underkategorier: Bristande språkförståelse, Omvårdnad med kulturell grund och Familjens roll) samt Kulturell kompetens som främjare av god omvårdnad (och dess 3 underkategorier: Kommunikationsförmåga, Förstå kulturen och Bygga relationer). Resultatet indikerade att sjuksköterskor hade bristande kommunikativa kunskaper samt bristande kulturella kompetenser inom palliativ vård av patienter med invandrarbakgrund.  Slutsats: För att minska frustrationen och osäkerheten bland sjuksköterskor samt för att förbättra sjuksköterskors arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till kulturell fördjupning inom sjuksköterskeutbildningen samt på arbetsplatser där vård bedrivs. / In today’s society, nurses increasingly meet people with other cultural backgrounds. Acquiring knowledge on different cultures, in order to be able to give the patient in need of palliative care good and safe care, cannot be considered as a simple task. This can create a feeling of anxiety and insecurity among nurses in palliative care and therefore more research and compilation of cultural differences within different groups of population is needed. Nurses who master knowledge on different cultures can easily respond to and identify a person’s unique needs and work person-centered.  The aim of the literature review was to describe nurses ‘experiences of cultural competencies in palliative care of adults with an immigrant background in both outpatient and inpatient care.   Method: The study was conducted as a qualitative literature based on 11 qualitative scientific articles that were examined according to Friberg´s (2017) five step content analysis.   The results showed 2 main categories: Barriers to good care (Lack of language comprehension, Nursing with a cultural basis, and Family’s role) and Cultural competence (Communication skills, Understanding the culture and Building relationships). The result indicated that nurses had a lack of communication skills and a lack of cultural competence in palliative care of patients with an immigrant background.   Conclusion: In order to reduce frustration and insecurity among nurses and to improve nurses ‘working conditions, there should be given opportunities for cultural in-depth study in nursing education and on workplaces where care is provided.