Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur några lärare verksamma i årskurs F-3 resonerar om olika läsmetoder vid den inledande läsutvecklingen. Mer specifikt undersöks hur några lärare beskriver att de arbetar med läsmetoder, vilka beslut som ligger till grund för val av läsmetod samt hur väl deras beskrivning av sin kunskapssyn överensstämmer med val av läsmetod. En kvalitativ studie genomförs och data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien deltar sex verksamma lågstadielärare från Skåne och Gotland. Data tolkas utifrån en tematisk analys med hjälp av de teoretiska perspektiven: Behaviorismen, Kognitivismen, Syntetisk metod, Analytisk metod samt Yttre och Inre motivation. Internationell och nationell forskning om läsundervisning, läsmetoders effektivitet och lärares uppfattningar om sin läsundervisning bearbetas samt redovisas och ställs i relation till resultatet i vår studie. Resultatet visar att fem av de totalt sex lärarna använder sig av en syntetisk läsmetod i den inledande läsutvecklingen. Vidare framkommer det att majoriteten av lärarna grundar sitt val av läsmetod på yttre motivation, i form av vad ledning eller specialpedagoger förespråkar. Slutligen framgår det att lärarnas kunskapssyn enbart till viss del går att härleda till vald läsmetod.

Denna masteruppsats syfte är att vidga förståelsen för de förutsättningar som finns för att utbildning skall kunna vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt skollagen från 2011. Detta genom att undersöka några av de diskursiva tankemodeller som kan finnas i lärares uppfattningar runt skrivningen och vilka roller som kan skapas utifrån dessa. Emperin har skapats utifrån två fokusgruppsamtal hos åtta verksamma lärare i skola och förskola och sedan analyserats i en diskursanalys. Studiens teoretiska ramar utgår ifrån Foucaults teorier om makt, kunskap och subjektets formande och Habermas teorier om kommunikativa handlingar.   Resultaten formar fyra diskurser; Kunskapssyn, vetenskap ses som utifrån en Klassisk kunskapssyn; Främlingskap, vetenskap ses som främmande eftersom lärare har ringa erfarenhet och kunskap av detta; Avståndstagande, lärare behöver inte befatta sig med vetenskap då den uppfattas som väsensskild från vardagen, som elitistiskt och som kan försvåra lärares profession; Möjlighet; det finns intresse av att använda vetenskap för att lösa specifika problem i verksamheten eftersom lärare ser sig som experter med möjlighet att utveckla utbildning i skolan. Undersökningen visar motstridiga roller; forskningsfrämling som upplever vetenskapen som svår, förvirrande och obegriplig; forskningsavståndstagare med en distans och ett förkastande av forskning; forskningsutövare där lärares egna initiativ och intresse hittar forskning utifrån specifika problem.   Diskussionen menar att lärares roll gentemot en utbildning på vetenskaplig grund är komplicerad och motstridig. Rollerna; främling, avståndstagare och utövare visar på utifrån Foucaults termer; subjektets underkastelse och motstånd och lärare kommer att förhålla sig till vetenskap på ett sätt som gör att deras självbild som professionell och skicklig kan hållas intakt, vilket kan innebära ett större avståndstagande. För att lagen skall kunna realiseras måste skolans styrning utgå ifrån läraren som utövare med möjlighet att påverka, inspirera och utöva inflytande i ett vetenskapliga samtal. Detta kommer att kräva att man ger lärare kunskap och verktyg för att kunna ge sitt kunnande en vetenskaplig form. / This master thesis aims to widening the understanding of the conditions that exist so education can rest on a research base and well-tried experience according to the school law from 2011. This through an investigation of some the discourses of thought that could be found in assumptions to the law. The emperical data have been created from two focus group talks with eight teachers working in school and pre-school and have then been analysed in a discourse analysis. The theoretical frames of the study come from Foucault´s theories on power, knowledge and the formation of the subject and Habermas´ theories on communicative actions. The results has formed four discourses; View of knowledge, where research is seen as  Classical view of knowledge, Alienation, research is something strange and something they have very little experience and knowledge of, Dissociation, where teachers don´t need to concern themselves with research, as they regard as completly different from the work-day and as something elitism and which partly despises the profession of the teachers, Possibility, there is an interest to use research to solve a specific problem in their work as they regard themselves as experts with a will to develop education at school. The study shows contradictory roles; the research stranger, who experiences research as difficult, confusing and incomprehensible; the research repudiator, with a distance to and a rejection upon research; the research practiser, where own initiative, interest and will find research to solve specific problems. The discussion means that the teacher’s role in relation to research is complicated and contradictory. The roles; the stranger, the repudiator and the practiser display the submission and the resistance as seen form Foucault´s terms, and teachers will look upon research in a way that makes that their selfimage as a professional can be held intact, which could mean a stronger repudiation. In order to make the law realizable the governing of the schoolsystem must emanate from the teacher as a practiser with a possibility to influence, inspire and exercise influence in a talk about research. This will demand that the teachers are given knowledge and tools to be able to give their ability a research form.

<p>Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner.</p><p>Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie.</p><p>Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem. </p>

Under vår skolförlagda utbildning har vi varit på olika skolor, där vi sett att lärarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det är så mycket ämnesstrukturerad undervisning ute på skolorna och varför inte lärarna undervisar mer ämnesintegrerat när vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lärare bör ha, är att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan ämnen. Syftet med vår studie var att undersöka varför lärarna integrerar och varför inte lärarna integrerar i skolorna. Vår undersökning grundar sig på telefonintervjuer med 25 lärare från två kommuner. Vår studie visar att lärarna integrerar ämnena för att eleverna ska förstå samband och se helheter. Flertalet av lärare undervisar utifrån ett arbetsområde där de utgår från den stora helheten för att sedan leda in undervisningen till delar och små bitar. Vid verklighetsrelaterad undervisning kan undervisningen bli integrerad och när eleverna känner igen sig, har eleverna lättare att ta till sig undervisningen, menar lärarna i vår studie. Svårigheter som kan uppstå vid integrerad undervisning är t ex olika lärarkategorier och att integrerad undervisning kräver en tidskrävande planering samt brist på integrerat läromedel. Det fanns lärare som deltog i studien som ansåg sig lägga ner mycket tid och kraft att skapa eget integrerat läromedel. 20 stycken lärare i studien undervisar huvudsakligen integrerat men de undervisar också ämnesstrukturerat. Med varierade undervisningsformer kan lärarna nå ut till fler elever då åsikterna gått isär om vilken undervisningsform som gagnar vem.

Uppsatsen syftade till att undersöka skolpolitiken som låg till grund för Lgy 70 och Lpf 94. Specifikt fokus låg på att i utredningsmaterialet undersöka politikens styrande effekter genom att utifrån argumenten blottlägga dess människo- och kunskapssyn. Metoden som har använts var Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be?-approach. I uppsatsen har en analys av diskursen genomförts på det material som ligger till grund för de nämnda läroplanerna. Undersökningen har funnit att den övergripande problemtiken gällande gymnasieskolorna var att gymnasiet framställdes som omodernt och icke-anpassningsbart till samhället. Dock var det en specifik grupp elever som utgjorde problemet och som skolan var tvungen att anpassas till. Gruppen varierade mellan de olika tidsperioderna, men innefattade dem som inte klarade av skolan i dess dåvarande form. Lösningarna på den av utredningarna antagna problematiken riktades oftast mot den här gruppen och medförde att elevernas valfrihet ökades. Denna valfrihet var dock en strategi som staten använde för att styra in eleverna mot en av staten sedd ”rätt” utbildning. Den underliggande människo- och kunskapssynen i samtliga utredningar var behavioristisk. Utredningarna antog att ungdomarna till stor del påverkades av sin bakgrund och sociala klass i valet av utbildning. Slutsatser som dras är att gymnasieskolan anpassas för arbetsmarknadens behov. Utbildning anses göra ungdomarna mer kvalificerade för yrkesverksamhet. För dem som inte klarar av detta måste skolan anpassas. Således reformerades gymnasieskolan efter de lågpresterande eleverna. / The purpose of this paper was to examine the Swedish school policies that formed the basis for the curriculums Lgy 70 and Lpf 94. Specific focus was on finding the governing effects in the exanimated material by extracting its view on humans and knowledge. The method used was Carol Lee Bacchi’s What’s the problem represented to be?-approach. With this method authors conducted an analysis of the discourse in the material. The investigation of the material found that the overall problem concerning the Upper secondary school was their portrayal as outdated and non-adaptive to the society of that time. However, a group of students were represented to be the problem to which the school needed to adapt. The content of the group differed between the two time-periods (the 1960s and the 1990s), but the group included those who were not capable of managing the school of that time. The solutions to the, by the investigations assumed problem, were directed towards this group of student and resulted in an increased freedom of choice for them. This freedom of choice was however a control strategy used by the government to direct student towards a, by the government considered, “proper” education. The underlying view of humans and knowledge was a behavioural one. The exanimated investigations assumed that young people were largely influenced by their background and social class in their choice of education. In conclusion the Swedish upper secondary school were adapted to the demands of the labour market. Education was considered to make the students more qualified for their future life as workers. The school needed to adapt to those who were not capable of this.

Havsplanering som sammanhållen statlig fysisk planering finns i svensk lagstiftning sedan 2014. Införandet har skapat ett förhållande där ett område i territorialhavet planeras av både stat och kommun. Ingen av planerna står över den andra i formell mening. Samtidigt bygger systemet på antaganden som skapar förutsättningar för vilken kunskap som blir legitim i planeringen. Denna studie har haft som avsikt att undersöka hur havsplaneringen konstrueras i praktiken genom samhällsstyrning och kunskapssyn med särskilt fokus på förhållandet mellan stat och kommun. Den teoretiska utgångspunkten till studien tas i samhällsstyrning genom begreppen ”government” och ”governance” samt för kunskapssynerna genom tre idealmodeller: rationell, kommunikativ och pragmatisk kunskapssyn. Metoder som används är dokumentstudier, intervjuer och observationer. Databehandlingen sker med kvalitativ innehållsanalys utifrån en tematisk kodningsmall som skapats i processen. Analysen utgår från ett analytiskt ramverk uppbyggt kring tre frågor om styrning och tre frågor om kunskapssyn. Vem ansvarar för vad? Vem fattar det slutliga beslutet? Hur ska processen gå till? Hur skapas kunskapen? Var skapas kunskapen? Varför skaps kunskapen? Studien är uppdelad i två delar, en tvärsnittsstudie och en fallstudie. Tvärsnittsstudien behandlar remissvar till den statliga offentliga utredningen ”Planering på djupet” samt promemorian ”Hushållning med havsområden”. Fallstudien består av intervjuer med planeringsaktiva från både stat och kommun i havsplaneringen i Blekinge. Intervjuerna är kompletterade med observationer från samrådsmöten och dokument tillhörande processen. Studien bekräftar att en rationell kunskapssyn är starkt förankrad i havsplaneringen. Samtidigt visas också att förhållandet är flytande och har förändrats i sökandet efter planeringens struktur. De rationella dragen var starkast i utredningsskedets tidiga del för att allt mer utmanas med kommunikativa kunskaper till de senare delarna. I fallstudien visas att när havsplaneringen ska implementeras i praktiken blir bilden mer komplex. Den rationella kunskapssynens dominans syns i en stark betoning på naturvetenskapliga data och kalkyler i planeringens underlagsmaterial. Framförallt visas detta i den statliga planeringen. I den kommunala planeringen visas en kommunikativ kunskapssyn genom inkludering av olika typer av lokal kunskap och stor vikt vid deltagandeprocesser. Kommunerna visar också drag av en pragmatisk kunskapssyn i den vikt som läggs vid planeringens innehåll och praktiska effekt framför val av processmetod. Studien har visat att under utredningsskedet diskuterades kommunens roll utifrån två linjer. En linje med naturvårdens företrädare krävde mer statlig kontroll av kommunerna. Den andra linjen värnade det kommunala planmonopolet företrädd av den kommunala sektorn. Diskussionen om gränserna för den kommunala självstyrelsen är därför fortfarande aktuell. I implementeringsskedet är kommunen och statens planer på en likvärdig nivå hierarkiskt. Otydligheten om vilken plan som ska vara styrande gör att aktörerna i sitt agerande skapar hierarkiska strukturer att förhålla sig till. I de konflikter som uppstår finns en förväntan om domstolsprövning. Vilken kunskapssyn som ska gälla och vilken kunskap som blir legitim kommer därför inte att avgöras i planeringsprocessen utan i sista hand avgöras av jurister.

De konfessionella friskolorna har de senaste åren varit ett hett diskuterat ämne med omfattande debatter och medial uppmärksamhet som följd. Kritiker har menat att skolorna bedriver en verksamhet som inte är förenlig med de värderingar det är avsett att skolan skall förmedla, medan försvarare har hävdat att skolorna är nödvändiga för att uppfylla kravet på religionsfrihet. Denna studie undersöker om och på vilket sätt de konfessionella friskolorna kan sägas svara mot de krav som ställs på dem utifrån de centrala styrdokumenten. Detta görs genom en idéanalys och kategorisering av de centrala styrdokumenten vilket resulterade i dimensionerna jämställdhet, funktion och kunskapssyn som särskilt viktiga pelare i skolans arbete. Detta kopplas sedan till en systematisk morfologisk analys av samtliga konfessionella skolors senaste tillsynsärende och samtliga anmälningar dessa skolor fått emot sig mellan 2013 och 2016. Studiens resultat visar att även om det finns flera områden där de konfessionella skolorna kan anses sköta sin verksamhet helt i linje med de centrala styrdokumenten så finns det också flera områden, särskilt inom jämställdhet, identitet, innehåll samt verklighetsorientering där de uppvisar allvarliga brister. Vidare bidrar studien med en analysmetod som framgångsrikt kan appliceras inom studiet av ideologiska värdekonflikter.

This study focuses on tests and assessment in social science in the upper secondary school in Sweden. Testing has an effect on how students learn and on the information and knowledge they retain. Different forms of examination encourage different styles of learning and the type of test used also influence the perception students have on a subject. From a didactical perspective, based on a curriculum theory, the aim of this study is to examine teacher constructed tests and to analyze the construction and different reflections on the school subject social science. The tests analyzed are compared with the content of the formal curriculum. The findings indicate that the tests contain only a few of the goals in the formal curriculum. The curriculum does not seem to have a major influence on the setting of the test and its content. It is rather some kind of subject tradition that appears in the examinations. The dominant subject fields are political science and economics. Three subject profiles were found in the tests. The students are expected to orientate themselves with the subject and learn some basic facts. However, there are also questions which give the students opportunities to analyze different phenomenon and discuss several issues. The tests vary, for example in theoretical programs the content requires students to use the factual knowledge rather than rote learning. The questions are more theoretical and advanced compared with the tests that have been used within vocational programs.

Bedömning av kvaliteten är en av de viktigaste processerna som en lärare utför varje arbetsdag för att kunna relatera elevernas prestationer mot ett kulturellt och individuellt anpassat betygssystem. Med ambitionen att främja jämställdhet och reliabilitet av bedömningar tillhandahåller Skolverket bedömningskrav och kriterier för att skilja olika grader av kvalitet (Selghed 2011). Dessa kriterier förefaller emellertid ibland otydliga och inte lämpliga för att särskilja mellan kvalitativa nivåer, särskilt på högre nivåer, vilka därför kan uppfattas som delvis överlappande. Som följd finns det mycket utrymme för tolkning av den enskilda läraren när det slutliga bedömningssystemet konstrueras (Schreiber et al., 2012, Selghed 2011). En alternativ bedömningsmetod som är rekommenderad av t.ex. Hattie (2012), är den mindre komplexa SOLO-taxonomin vilken idag används i de högre utbildnings miljöer.För att uppskatta överlappningen mellan resultat som härrör från olika bedömningsmetoder analyserar denna studie kvalitetsnivåer av en skrivuppgift av andraårs-gymnasieelever med hjälp av det läroplanbaserade betygssystemet och SOLO-taxonomin. Med hjälp av principiell komponentanalys (PCA) och korrelationsanalys kunde man dra slutsatsen att de olika bedömningsmetoderna är lämpliga för att skilja högre från lägre komplexitet eller kvalitetsnivåer. Men SOLO-taxonomin kunde inte tydligt skilja de mer sofistikerade skillnaderna mellan högre betygsnivå A och B.Dessutom undersökte denna studie om en noggrant genomförd konstruktivistisk undervisningsdesign oundvikligen resulterar i högkvalitativa skriftliga arbeten. Detta analyserades med hjälp av PCA och korrelationsanalys av relationen mellan deltagarnas kunskapssyn och bedömningsresultatet. Inom detta sammanhang kunde det dras slutsatsen att (I) en mer sofistikerad syn på naturen av kunskap och kunskap och (II) heterogeniteten hos en studentgrupp med avseende på kunskapssynen verkar vara kopplad till högre kvalitativa prestationer. Bevis för en korrelation mellan elevernas individuella kunskapssyn och de valda inlärningsmetoderna diskuteras inom ramen för en generell lämplighet av konstruktivistiska undervisningsmetoder.

The modern swedish atheism is led by Christer Sturmark, chairman of Humanisterna, the swedish humanists. In this essay I study the epistemology of Christer Sturmark to find out on what basis he makes his assumptions about knowledge, faith, belief and his view that scientism is the only way to reach real knowledge. I present a closer historical look at the research about and philosophy of epistemology in general and then I analyze Christer Sturmarks book "Tro och Vetande 3.0 - Upplysning i det 21:a århundradet" and compare the views presented in that book to historical and contemporary philopsohers and religous scholars to extract the epistemology of Christer Sturmark, as it is presented in his book. To gain a more thorough understanding of his epistemolgy, I then compare his view to the swedish churchs´view of God as omnipotent. Finally I present a conclusion about the nature of Christer Sturmarks epistemology, if it is logically consistent and how it relates to the way humans can organize their understanding of the world.