The thesis examines the nineteenth century German philosopher and philologist Friedrich Nietzsche’s early notion of how a word is generated in the process of perception. It does so by looking at the “metaphorical transitions” Nietzsche talks about in the essay “Über Wahrheit und Lüge im außermoralischen Sinne” (“On Truth and Lie in an Extra-MoralSense”). According to the relevant passage in “On Truth and Lie…“ an image is first created as a metaphor for a stimulus and a word is then created as a metaphor for the image. Nietzsche also states that the word has two fundamental aspects: metaphor and concept. The essay, and in particular the passage on the metaphorical transitions, has often been interpreted either from a skeptical viewpoint, saying that Nietzsche’s enterprise is to reject philosophical realism and the Aristotelian/Kantian correspondence theory of truth. Or it has been interpreted from a dogmatic viewpoint, saying that Nietzsche holds that there is an insurmountable barrier between “consciousness” and “the world” and that human knowledge is therefore doomed only to consist of private and erroneous representations of a world beyond the reach of the intellect. This thesis suggests a third way of looking at the passage, where the metaphorical transitions are taken to be the very possibility of knowledge, since they constitute the human way of being in the world. Thus Nietzsche’s train of thought in “On Truth and Lie...” is interpreted as a general model for looking at how knowledge arises. By force of this interpretation, it is argued that a consequence of Nietzsche’s position is that the epistemological strength of language, taken as the ability to pose the question what something is, lies in its image creating aspect, the metaphor, rather than in its discursive aspect, the concept.

The aim of this thesis is to examine librarians' view on the knowledge and competence required at a small public library and how they look upon their education in retrospect. Library education in the 1970's and 1980's was mainly practical, a vocational training, but since 1995 the education results in an academic degree in Library & Information Science. Due to this, we focus on the ongoing generation shift in Swedish libraries as an aspect of knowledge and education. The empirical study is based on interviews with librarians working in minor public libraries. The informants form two groups, based on their education; “old” ones and “new” ones. The interviews deal with questions concerning librarians' knowledge and competence, the library education and how small public libraries might be affected by the generation shift. Different concepts of knowledge and competence are applied to the empirical material in order to characterize the required knowledge. The result shows that four areas of knowledge are outstanding in importance to both groups of librarians, i.e. information retrieval, social skills, literary knowledge and general knowledge. The two groups differ in how they describe and value their education. Older education is valued as more relevant than the new one to these librarians. Whilst the newly educated librarians stress information as a theme for their education, the older generation was trained to mediate culture. In the future, information is supposed to be emphasized at the expense of literature exchange and outreach library activities. / Uppsatsnivå: D

This essays aim is to investigate the possibilities of subjective interpretation of Lgr11, the Swedish curriculum for elementary school. The assignment that the Swedish authority Skolverket got in 2009, was to create a curriculum that would grant that the students achievements would not be influenced by any subjective opinions and that all elementary schools in Sweden will give an equivalent education. In the Government bill this is a theme throughout the text and the Minister of Education has also claimed that this document will leave very limited space for subjective reading and interpretation. He says that Lgr11, in contrast to the previous curriculim Lpo94, will clarify what the purpose of the different subjects is and on what grounds the assessment of the students should be based. The method used is the literary theories of reader – response as they are expressed by Literarycriticist Stanley Fish. To access a deeper perspective I also apply the ideas of thoughtcollectives as they are formulated by Epistemologist Ludwik Fleck. This essay indicates that there are complex problems in the text and argues that it contains valueladen, abstract words, contradictions and interpretable language. It illustrates problems that this can lead to when different readingcommunities and thoughtcollectives shall come to an agreement about what the text really means and how the students performance will be assessed.

De senaste decennierna har det i samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner funnits stark tendens till relativism. Wikforss skriver att "de senaste decennierna har en form av skepticism vad det gäller möjligheten att uppnå objektiv kunskap fått fäste, både inom delar av universitetsvärlden och samhället i stort". Relativism innebär ungefär att uppfattningen om sanning och falskhet, rätt och fel samt hur man resonerar och motiverar sin uppfattning är produkter av olika konventioner som utgör ramar för hur man bedömer studieobjekt. Detta innebär att uppfattningens auktoritet är begränsad till de sammanhang som gett upphov till den.  Vi har inte alltid sett empirisk bevisning som avgörande för kunskap. Eftersom samhällen konstruerat olika fakta speglar de vår konvention och våra intressen. En kunskapsteoretisk relativist vill poängtera att det finns flera system för att hantera kunskap. De bevis vi använder idag har inte nödvändigtvis använts historiskt, utan andra kunskapskällor har varit lika giltiga. Boghossian inleder med en nyhet från The New York Times, om en konflikt mellan den arkeologiska teorin och Sebastian LeBeau, företrädare för en indianstam i South Dakota. Arkeologerna blev kluvna, deras respekt för indianernas kultur var stor, men samtidigt var de engagerade i sin arkeologiska metod. Arkeologerna hade kommit närmare en kunskapsrelativism i sin förståelse för indianernas kultur och vetenskap. Relativisten ser inte från början något rationellt och icke rationellt som två skilda klasser med olika kvalitet. Ingenting är kontextfritt, menar relativisten. Egenskaperna kan därför inte vara rationella utan blir relativistiska antaganden. Boghossians tes är att undersöka relativismens roll i vad som i förhållande till konstruktion till vad som berättigar vad, och poängtera sociala faktorers roll för det vi tror oss tro. När vi bedrivit vetenskap finns har vi alltid haft bakomliggande intressen till vår verksamhet. Dessa intressen är centrala i Boghossians resonemang. Hans teser är det han huvudsakligen behandlar både med kritik och med försvar, och det är konsekvenserna från teserna jag följer i min frågeställning. Hans teser berör vilka fakta vi är berättigade att tro på, vilka fakta vi bör tro på, och vilka fakta vi faktiskt tror på. [1]   Carlshamre, Staffan. Recension Fear of Knowledge s. 1. Filosofisk tidskrift. No 1 (2013) [2]   Wikforss Åsa; Rädsla för kunskap s. 13,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, 2016 [3]     Boghossian Paul; Rädsla för kunskap s. 23-24,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, 2016 [4]   Boghossian (2016) s. 28,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, [5]   Boghossian(2016) s. 21,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, [6]   Wikforss (2016) s. 17,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press,

The aim of this study was to investigate how school counselors understand problemgaming in school-age youths with Autism Spectrum Disorder (ASD), as well as howthey approach problem gaming in that population in their work role. This qualitativestudy is based on semi-structured interviews with eight individual school counselorsemployed at schools within Kalmar County, Sweden. Three themes were identifiedfrom descriptions of problem gaming in the ASD youths: causal factors, definitionof the problem, and impact. Two further themes were identified regarding the schoolcounselors approaches to problem gaming: their own work, and division ofresponsibility. The analysis of the data was based on two main theoreticalviewpoints within professional knowledge theories comprised of two distinctions ofknowledge types, one focusing on so-called naïve theories grounded mainly in lifeand work experience, and the other focusing on identifying scientific knowledge. Aconclusion drawn in the study is that the school counselors as a semi-professionhave room to incorporate knowledge based in existing scientific research regardingthe cognitive properties of ASD as well as the phenomenon of problem gaming inchildren with ASD and appear to rely largely on individual-focused naïve theories inunderstanding and approaching the problem. However, we can not with certaintystate which knowledge is wholly scientific or based squarely in knowledgeaccumulated in practice.

The aim of this master’s thesis is to trace examples of political rationality and governmental technologies in a selection of final reports of Swedish Public State Inquiries (SOU) where literacy and related concepts are fea-tured. I make use of the governmentality studies perspective developed by Nikolas Rose and colleagues. This can be described as a theoretical and methodological approach based on Michel Foucault’s concepts of govern-mentality, subjectivity, truth and knowledge, whose focus is on the ways in which social phenomena are repre-sented politically as problematic and how governmental technologies, in the shape of evaluative techniques, institutional practices, tools and programmes of reform and intervention, are developed for the remedy of such ‘social problems’. I pose questions, stemming from my primary aim, which relate to the observation of political rationality in my material, the kinds of governmental technologies which are suggested as useful or necessary, the aspirations of government discernible, as well as how literacy might be seen. I demonstrate that literacy can certainly be viewed as a governmental technology, employed in the realisation of political aspirations, on the basis of ideals of participation, influence, lifelong learning, and access, and through a political rationality, common in advanced liberal societies, which promotes notions of self-empowerment, autonomy and freedom. The ideal citizen is, I conclude, conceptualised principally as a Swedish-born, able-bodied, adult reader. This is achieved through a process of othering, or ‘dividing practices’, which places children, young people, immigrants, and to some ex-tent, people with reading difficulties and disabilities outside of the picture of literate normality. This is a two year master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies. / Syftet med den här masteruppsatsen är att urskilja exempel på political rationality och governmental technologies i ett urval huvudbetänkande av Statliga offentliga utredningar, där litteracitet och närliggande begrepp framhävs. För att uppnå detta syfte, tillämpar jag ett governmentality studies-perspektiv såsom det har utvecklats av Nikolas Rose med kollegor. Perspektivet kan beskrivas som ett kombinerat teoretiskt och metodologiskt angreppssätt med utgångspunkt i Michel Foucaults begrepp på governmentality, subjektivitet, sanning och kunskap, och som lägger fokus på hur sociala fenomen representeras och problematiseras politiskt, och hur governmental technologies, i form av bedömningstekniker, institutionella praktiker, reformeringsverktyg och -program för avhjälpande av sociala problem, utvecklas. Följande är exempel på frågor jag ställer i relation till uppsatsens syfte: är det möjligt att skönja en political rationality i mitt empiriska material? Vilka governmental technologies rekommenderas som användbara eller nödvändiga? Hur ser politiska förhoppningar ut? Jag påvisar att litteracitet tydligt kan ses som en governmental technology, använd för att förverkliga politiska förhoppningar, på basis av ideal såsom deltagande, inflytande, det livslånga lärandet och tillgång, genom en political rationality som präglar senliberala samhällen, och som främjar föreställningar om empowerment, autonomi och frihet. Jag drar en slutsats som visar att den idealiska medborgaren konceptualiseras främst som den flergenerationssvenske, vuxna läsaren utan funktionshinder. Detta åstadkoms genom en process av othering, eller ’skiljande praktiker’, som placerar barn, ungdomar, invandrare och, till viss del, människor med lässvårigheter och läshinder utanför bilden av den litterata normaliteten. Detta arbete utgör en två-årig masteruppsats inom ABM.

Uppsatsens syfte är att undersöka den syn på kunskap som förmedlas i läroböcker samt att diskutera denna syn utifrån hur lärare ser på sin användning av läromedel. Studien görs som en jämförande kvalitativ undersökning av sex läroböcker från två skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgår från frågeställningar som om läroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse läroboken har för lärarnas arbete och om det går att se någon övergripande förändring i attityd till läroböcker. Med dessa frågeställningar som utgångspunkt genomförs en textanalys samt en enkätstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras både tilltal och beskrivningar, innehåll och teman samt värderingar och attityder. Enkätstudien fokuserar på lärares användning av läroböcker och läromedel samt deras attityder gentemot det material som finns tillgängligt för undervisningen. Dessa båda delar diskuteras sedan utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Bland annat diskuteras det urval av stoff som måste göras vid författandet och vem som bestämmer vad som är viktigt, vilken vikt kompletterande material ska ha i undervisningen samt om de krav på reflektion och kritiskt tänkande som vårt samhälle ställer behandlas korrekt. Slutsatser som kan dras av undersökningen är bland annat att diskussionen kring kunskapsbegreppet i läroböcker kan göras ur många perspektiv men att det är tydligt att en förändring har skett inom kunskapsförmedlingen, från encyklopedisk kunskap till en som kräver förståelse och reflektion.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka den syn på kunskap som förmedlas i läroböcker samt att diskutera denna syn utifrån hur lärare ser på sin användning av läromedel. Studien görs som en jämförande kvalitativ undersökning av sex läroböcker från två skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgår från frågeställningar som om läroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse läroboken har för lärarnas arbete och om det går att se någon övergripande förändring i attityd till läroböcker. Med dessa frågeställningar som utgångspunkt genomförs en textanalys samt en enkätstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras både tilltal och beskrivningar, innehåll och teman samt värderingar och attityder. Enkätstudien fokuserar på lärares användning av läroböcker och läromedel samt deras attityder gentemot det material som finns tillgängligt för undervisningen. Dessa båda delar diskuteras sedan utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Bland annat diskuteras det urval av stoff som måste göras vid författandet och vem som bestämmer vad som är viktigt, vilken vikt kompletterande material ska ha i undervisningen samt om de krav på reflektion och kritiskt tänkande som vårt samhälle ställer behandlas korrekt. Slutsatser som kan dras av undersökningen är bland annat att diskussionen kring kunskapsbegreppet i läroböcker kan göras ur många perspektiv men att det är tydligt att en förändring har skett inom kunskapsförmedlingen, från encyklopedisk kunskap till en som kräver förståelse och reflektion.</p>

Diss. Karlskrona : Blekinge tekniska högskola, 2005.

Syftet med detta examensarbete är att utreda följande frågeställningar: Går det att teoretiskringa in humor och synliggöra den som en del av didaktisk verksamhet? Kan humor teoretisktsett spela en roll i undervisning? Vår hypotes är således att humor kan spela en meningsfull,kanske rent av betydande didaktisk pedagogisk roll i undervisning i allmänhet, och densvenska gymnasieskolan som vi arbetar inom i synnerhet. Metoden vi valt är att utföra enteoretisk undersökning, genom ett litteraturstudium, för att utröna om det finns utrymme förhumor inom didaktik och pedagogik på en teoretisk nivå. Det har mynnat ut i enkunskapsteoretisk genomgång med avseende på humor; vi har även satt in det i ett mycketkort historiskt pedagogiskt sammanhang, gällande Sverige och svensk utbildning.Resultatet vi kommer fram till är att det finns ett teoretiskt utrymme att införliva humorsom en del i både teorier och pedagogiska aktiviteter och deras praxis. I den rådandeforsknings- och kunskapssituationen kommer det behöva utföras sen stor dos med forskningoch skilda undersökningar, både teoretiskt och empiriskt för att skapa en gedigen kunskapsbasgällande humors möjligheter och begränsningar med avseende på didaktiskt och pedagogisktarbete.