Detta arbete började ta sin form redan under tidig vår 2015. Då skrev vi vårt SAGarbetesom lade grunden till detta examensarbete om nivågruppering. Vi fokuserade vidvårt SAG-arbete (en kunskapsöversikt) på fördelar och nackdelar med nivågruppering imatematikundervisning och inte så mycket om hur nivågruppering påverkar eleverna.Vi kommer därför nu gå djupare in på nivågruppering och framförallt hur elevernaskunskapsutveckling påverkas sett ur lärares perspektiv.Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori vid analys av vårt resultat. Dettaeftersom teorin beskriver var den mest gynnsamma kunskapsutvecklingen hos enmänniska sker.Vi har satt oss in i den forskning som tidigare bedrivits inom ämnet och kan konstateraatt det inte finns särskilt många relevanta undersökningar eller artiklar ur svenskaskolors perspektiv på nivågruppering i matematik. Inte heller i de årskurser, som vigenom vår utbildning får behörighet i; F-3, finns det relevant forskning. Vi har därförintervjuat lärare i vår närmiljö för att få ta del av deras åsikter, tankar och uppfattningarinom ämnet.Resultatet som framgick vid våra intervjuer är bland annat att dagens lärare inte ärsärskilt insatta i den forskning som finns och bedrivs inom nivågruppering. Däremotanvänder alla de tillfrågade nivågrupperingar på något sätt vid flera olika tillfällen i sinmatematikundervisning. Ingen av respondenterna använder fasta nivågrupperingar utandessa grupper brukar variera beroende på syfte och uppgift. Alla respondenter ärnegativt inställda till att låta eleverna vara delaktiga vid gruppindelning.Vi avslutar med en diskussion kring våra tankar och slutsatser inom ämnet baserat påvad detta arbete resulterat i.

Efter att ha gjort några observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestämde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om ämnet året därpå. Jag lärde mig att på min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den här typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring ämnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans värld. Med hjälp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever från min praktiksola har jag undersökt elevernas syn på det nuvarande upplägget för utvecklingssamtal. Bland annat fokuserar arbetet på att ta reda på vad eleverna vill veta under utvecklingssamtalet, och om eleverna anser att elevledda utvecklingssamtal är ett bra redskap för att vilja ta mer ansvar för studierna och förstärka relationen till lärarna. Studien visar att eleverna tycker om det nuvarande upplägget för elevledda utvecklingssamtal. Resultatet visar även att enligt eleverna är utvecklingssamtalet ett väl uppskattat forum som hjälper dem i deras lärande och bidrar till deras välmående.

Det här är ett arbete som bygger på en undersökning om åtta lärares syn på hur de möter elevers språkliga erfarenheter med matematikens abstrakta språk. Arbetet ger också en bild av vad de här lärarna anser är viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den här undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och därmed stärka kunskapsutvecklingen inom området. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de åtta lärarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrån forskningslitteratur. Vi kom fram till att lärarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta språk. De känner att det är bara ord och elever tycker om att lära sig nya ord, men att förståelsen för ordet är viktig att man arbetar med. I matematikundervisningen kom vi fram till att lärarna har fyra delar som de anser som viktiga. Det är att alltid utgå från eleverna, kommunicera mycket matematik, arbeta praktiskt med konkreta material och att det är viktigt att eleverna får hållbara strategier. / This is a work based on a study of eight teachers 'views on how they meet students' language experiences with mathematics, abstract language. The work also gives an idea of ​​what these teachers believe are important parts of mathematics teaching. Through this study, the work can contribute to education and the vision of mathematics and thereby strengthening the development of knowledge in the field. We conducted qualitative interviews with eight teachers, which we then analyzed and interpreted by the research literature. We found that teachers do not see it as a problem for students to meet the mathematical abstract language. They feel it's just words and the students love to learn new words, but to the understanding of the word is important that you work with. In mathematics teaching, we concluded that the teachers have four parts, which they regard as important. That is always deleted from the students, communicating much mathematics, practical work with concrete materials and that it is important that students receive sustainable strategies.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka forskning som berör området utomhuspedagogik med inriktning matematik. Vidare syftar undersökningen på att utreda hur lärare och elever upplever utomhuspedagogik som metod i matematik. Urvalet samlades in genom sökningar i databasen Primo och samtliga artiklar utgår från förbestämda urvalskriterier. Artiklarna är publicerade i Norden, Europa och USA samt innehåller bland annat orden: outdoor teaching, outside mathematic och mathematic didactic outside. Artiklarna analyserades och användes som grund för denna kunskapsöversikt. Urvalet slutade på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet från kunskapsöversiktens artiklar visar på positiva effekter av utomhusundervisning i matematik. Elever gynnas av att vistas utomhus både fysiskt och psykiskt. Utomhusundervisningen bidrar till att eleverna får möjlighet att använda fler sinnen samt ett praktiskt görande, vilket kan skapa goda möjligheter till en kunskapsutveckling. Resultatet visar även att utomhuspedagogik har god inverkan på relationsskapande. Vidare visar resultatet på att elevernas begrepps- och kommunikationsförmåga ökar vid utomhusundervisning. Resultatet visar att lärarna ser arbetsmetoden som positiv, dock ser de undervisningsmetoden som tidskrävande. Dessutom uppfattar eleverna utomhusundervisning som positiv, då flertalet upplevde att deras motivation och intresse ökade. Vidare upplevde eleverna att utomhus var en plats där de lättare vågade uttrycka sig då platsen ansågs vara mer neutral. Resultatet från artiklarna pekar på att utomhusundervisning är något som gynnar eleverna i deras kunskapsutveckling och att de flesta av lärarna och eleverna var positivt inställda till utomhusmatematik. Både lärarna och eleverna menar att utomhusmiljön kan göra matematiken mer begriplig eftersom praktiska uppgifter kan ge konkreta resultat. Det är intressant att beakta lärarnas upplevelser av undervisningsmetoden eftersom de belyser vikten av det praktiska arbetet, men i klassrummet dominerar i stället den traditionella läroboken.

I dagens samhälle visar många rapporter på att allt fler elever får diagnosen ADHD, vilket gör att skolan ställs inför problem då lärarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke på den bristande kunskapen hos lärarna, vill vi med vår studie ta reda på hur elever med ADHD och deras föräldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra föräldrar till tre av eleverna och de berättade öppenhjärtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berättelser och aktuell litteratur gällande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrån vårt syfte tydligt. Många av eleverna och föräldrarna kände en brist från skolan när det kom till bemötandet utifrån diagnosen. Vi hoppas att lärare kan ta hjälp av vår studie i sitt arbete med elever med ADHD. Slutsatsen är att alla eleverna med ADHD har olika behov som måste tillgodoses. Även om alla har samma dia-gnos så är behoven väldigt individuella.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att låta eleverna upptäcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna på skolan. Teorin är baserad på att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptäcka historia på plats och på ett mer praktiskt sätt. Metoden består av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade är pedagoger som arbetar med årskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsämne. Alla intervjuer har sin grund i ett färdigställt intervjuformulär. Resultatet av dessa visar på en varierad undervisning som börjar med ett praktiskt och undersökande arbetsätt i årskurserna 1-3 och slutar med att i årskurserna 4-6 blir mer teoretisk och undervisningen stannar i klassrummet. Samtidigt kommer det fram att det inte finns någon vidareutbildning för skolans pedagoger inom Soämnena. Trots att samtliga pedagoger uppger att de behöver mera stöd i sin undervisning. / The aim of the thesis was to investigate how teachers work to let students discover and experience history as part of the teaching of history. While the study raises further training opportunities in SE / history of the affected teachers at the school. The theory is based on the student to knowledge deeper ties to history through to experience and discover the history of the place and in a more practical manner. The method consists of qualitative interviews have been transcribed and a written interview. Those who have been interviewed are educators who work with grades 1-3 and 4-6 and having SE as their teaching subject. All interviews are based on a completed interview forms. The result of these shows a varied education that begins with a practical and exploratory way of working in grades 1-3 and end up in grades 4-6 will be more theoretical and teaching stays in the classroom. Meanwhile, it emerged that there is no training for school teachers in the So-topics. Although all the teachers say they need more support in their teaching.

Dagens skola möter en stor del elever med utländsk bakgrund som sedan tidigare har med sig annat språk, andra erfarenheter och andra kunskaper än vad övriga eleverna har när de kommer in i den svenska skolan. En del av de här eleverna klarar inte skolans mål och uppnår inte kunskapskraven som ska uppnås i kunskapsmålen enligt läroplanen. Orsaken bakom detta är att många av de eleverna inte behärskar undervisningsspråket tillräckligt för att tillägna nya kunskaper och gå vidare med sitt lärande.Syftet med denna uppsats är att kartlägga studiehandledningens roll som en stödåtgärd för att främja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt självkänsla. Studiens avsikt har varit att belysa samarbetet mellan klass/ämneslärare och modersmålslärare/studiehandledare som en viktig faktor för att få flerspråkiga elever mer delaktiga i klassrummet.För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ studie och gjorde intervjuer med fem lärare från två kategorier, varav två är modersmålslärare och tre ämneslärare som jobbar i grundskolor i Helsingborgs kommun.Resultatet visar att studiehandledning på modersmålet gynnar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling, förstärker deras självförtroende och ger dem det stöd de behöver för att kunna klara sitt skolarbete. Enligt studiens resultat klarar många flerspråkiga elever av att uppnå skolans mål efter att de får studiehandledning på sitt modersmål. Dessutom påvisar resultatet brister i samarbetet mellan modersmålslärare (som i mitt fall är studiehandledare), och att det samarbetet sker för sällan.

Tematiskt arbete är en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att språket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer användbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att använda ett språk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet är väl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det är det ett område som är förhållandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat.Syftet med studien är att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns språkutveckling och lärande. Denna studie belyser förskollärarnas syn på tematiskt arbete samt utforskar om och i så fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgår från barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lärande där barns tankar kan utvecklas. Tematiskt arbete ger en helhetssyn och bidrar till att kreativiteten stimuleras i sociala sammanhang (Rosenqvist, 2006). Undersökningen består av enkäter och intervjuer med förskollärare på två förskolor samt observationer av tematiskt arbete i barngrupp. Enkäter och intervjuer genomfördes för att se hur förskollärarna definierar tematiskt arbete samt undersöka hur tematiskt arbete kan fungera som redskap för barns kunskaps- och språkutveckling. Observationer av det tematiska arbetet genomfördes för att se hur det tematiska arbetet faktiskt gestaltar sig och hur det används för att stimulera barns kunskaps- och språkutveckling. Studien visar att förskollärarna i undersökningen har en medveten uppfattning om tematiskt arbete. Det tematiska arbetet präglar till stor del förskolornas dagliga verksamhet och läggs upp utifrån barnens intresse och behov. Barnen utvecklar språk och kunskap genom tematiskt arbete eftersom olika delar i ett tematiskt arbete bygger på varandra och tilsammans skapar ett sammanhang. Dessutom sker arbetet främst i grupp vilket bidrar till en aktiv språkanvändning genom dialoger i ett socialt sammanhang. Det tematiska arbetet bidrar till barns språk- och kunskapsutveckling eftersom barn får möjlighet att använda språk i ett sammanhang och fördjupa sina kunskaper genom bearbetning av ett valt ämne. Barnens egen aktivitet, intresse samt behov bidrar till och utvecklar det tematiska arbetet. Barns intresse och behov leder dessutom till att barnen bemästrar och befäster nya begrepp och utvecklar förståelse för fenomen. Förskollärarnas medvetenhet om och definition av tematiskt arbete innebär att ett fokuserat arbete på ett visst innehåll leder till sammanhang och fördjupning inom ett ämnesinnehåll. Det är just denna fördjupning där möjligheter till att reflektera, samtala och ställa frågor tillsammans med andra kamrater och vuxna samt sammanhanget i ett ämne som stimulerar barns språkliga aktivitet och leder till en kunskaps- och språkutveckling. Resultat av denna undersökning kan implementeras i förskolorna genom att medvetandegöra för pedagogerna hur deras arbete med tematiskt arbete bidrar till hur barnen utvecklar kunskap och språk. Kunskap kring ett arbetssätt är en förutsättning för stimulering av barns lärande och utveckling.

Inledning Den fria leken har en stor betydelse för barns utveckling eftersom det är barnen som får styra riktning och innehåll i leken. Genom att vara en deltagande och stöttande förskollärare kan det leda till att leken fortgår och barnens kognitiva förmåga kan utvecklas (Weldemariam Tigistu2014, ss. 234-235). Forskning utvecklas ständigt och diskussioner kring hur förskollärare ska agera i relation till barnen och deras utveckling i den fria leken sker kontinuerligt. Därav vill vi med denna studie undersöka den fria leken i förskolans verksamhet. Studiens syfte I denna undersökning är syftet att undersöka vilken syn förskollärarna har på den fria leken i förskolans verksamhet. Syftet är också att undersöka hur den fria leken tas tillvara för att främja utveckling hos barnen samt vilka kunskaper förskollärarna anser att barnen utvecklar i den fria leken. Metod Metoden som används i denna studie är kvalitativ där strukturerade intervjuer har ägt rum. Intervjupersonerna är utbildade förskollärare och intervjun har sitt fokus kring barns fria lek. Åtta förskollärare från fem olika förskolor inom samma kommun har intervjuats. Resultat Resultatet visar att den fria leken är av stor betydelse enligt samtliga förskollärare. Resultatet pekar på att stora delar av dagen består av lek på förskolan. I resultatet framträder två olika syner på hur den fria leken ska utformas. Det framkommer att majoriteten av kunskaper barnen utvecklar i den fria leken är sociala koder såsom samspel, konflikthantering och att visa hänsyn och respekt till varandra. Ett fåtal förskollärare nämner även språkutveckling som en bidragande kunskap. Utifrån detta är deltagande förskollärare i den fria leken viktigt för att barnen ska kunna utvecklas vidare i dessa kunskaper enligt de intervjuade förskollärarna.

Matematikundervisningen för högpresterande elever är sällan tillräckligt utmanade och stimulerande, vilket leder till att dessa elever inte ges möjlighet att nå längre i sin kunskapsutveckling. Både Skollagen och skolans styrdokument beskriver att undervisningen ska ge alla elever, inklusive de som lätt når de högre betygskriterierna, förutsättning att utveckla sina kunskaper, något som alltså inte alltid uppfylls. Detta arbete syftar dels till att undersöka om högstadielärare i matematik använder någon metod för att främja dessa elevers kunskaper, dels vilken eller vilka metoder som i så fall används. Det gjordes genom att både observera och intervjua behöriga högstadielärare i matematik. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att alla deltagande lärare använder flera metoder för att främja högpresterande elevers kunskapsutveckling. De metoder som var återkommande bland lärarna var att låta eleverna hoppa över uppgifter som de på förhand vet hur de löser, låta eleverna jobba två och två med ett problem, dela ut mer fördjupande material till de högpresterande eleverna, samt ha enskilda genomgångar med mer komplext innehåll. Flera av dessa metoder syntes även under observationerna. Lärarna i denna studie använder alltså inte bara en, utan flera metoder för att högpresterande elever ska ha möjlighet att fortsätta utveckla sina matematiska kunskaper. Arbetet bidrar till uppmärksammande av elever som är högpresterande i matematik och kan även inspirera andra lärare till metoder som kan användas för att dessa elever kan nå längre i sin kunskapsutveckling.