Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka effekter transspråkande undervisning har på flerspråkiga elevers kunskaps- och identitetsutveckling utifrån svensk och internationell forskning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har elva vetenskapliga artiklar valts ut och analyserats. Resultatet av studien visar att transspråkande kan förbättra elevernas förståelse och hjälper dem förmedla sina kunskaper genom användning av både sitt förstaspråk och målspråk i klassrummet. Att tillåta användning av förstaspråken visar sig öka elevernas motivation eftersom de känner sig mer benägna att aktivt delta i undervisningen. Detta framhäver att inlärning och utveckling är något som sker i samspel med varandra. Samtliga studier visar att transspråkande är meningsfullt eftersom det gynnar elevernas kunskaps- och identitetsutveckling genom att förstärka deras språkliga och kulturella identiteter.

Alla barn som är bosatta i Sverige har rätt till utbildning vilket för med sig nya språk, kulturer, religioner och synsätt för läraren i klassrummet (Skolverket, 2022). Denna studie undersöker lågstadielärares perspektiv på nyanlända elevers mottagande och inkludering i undervisningen samt hur skolornas resurser som svenska som andraspråkslärare används för att främja detta. Metoden som användes i studien är en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade intervjufrågor. Fyra lärare intervjuades, dessa arbetade i två olika kommuner och har varierad erfarenhet av yrket. Intervjumaterialet transkriberades och sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys. Detta material diskuteras sedan med hjälp av teori och tidigare forskning. Studiens resultat visade på att lärares upplevelser och beskrivning skiljer sig åt beroende på skola och kommun. Lärarna som arbetar i den mindre kommunen med större erfarenhet av arbetet med nyanlända elever beskriver både mottagande och inkludering som positiv. Lärarna uttrycker att de har tillräckliga resurser med en god struktur och ett bra samarbete med ledningsgruppen på skolan. Lärarna i den större kommunens upplevelser beskrivs som mer problematiska. Här beskriver lärarna inkludering och mottagande svårare då det inte har erfarenheten eller resurserna för att arbeta med nyanlända elever. Dessa lärare beskriver också att de inte känner sig stöttade av ledningsgrupp samt saknar struktur och resurser både från skolan och kommunens håll. Vilket visar på just vikten i samarbetet mellan lärare, ledning och kommuner.

Studiens syfte är att beskriva hur yrkesverksamma lärare i högre utbildning uppfattar att AI kan påverka både studenters kunskapsutveckling och deras undervisningsroll. Utifrån studiens syfte, frågeställningar och teori, tillämpades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju lärare vid fyra olika lärosäten har intervjuats. Analysen utgick från en fenomenografisk analysmodell. Analysmodellen utgjorde ett underlag för att rekonstruera lärarnas utsagor efter den teoretiska utgångspunkten, i syfte för att visa ett utfallsrum på studenternas kunskapsutveckling. Resultaten visar att lärare har skilda uppfattningar om AI:s påverkan på kunskapsutvecklingen och på deras undervisningsroll. I relation till resultatet framgick det att AI kan utgöra en stödfunktion för att främja kunskapsutvecklingen. Vidare visar resultatet även att lärare kan uppfatta AI som ett hinder. Den bakomliggande orsaken ansågs vara fusk. Lärare tycks uppfatta att AI kan ha en positiv inverkan på deras undervisningsroll, genom att frigöra mer tid för interaktion med studenterna. Slutsatsen som kan dras från denna studie är, att AI inte bidrar till kunskapsutveckling. Lärare är medvetna om både möjligheterna och hinder som kan komma uppstå med användningen av AI. Kunskapen kring lärares uppfattningar om AI, kan bidra till ökad förståelse för hur AI kan nyttjas i syfte att främja studenters kunskapsutveckling. Det kan även utgöra ett underlag för vidareutveckling och anpassning av AI inom högre utbildning.

Undervisning om spår av istiden och landhöjning är intressant och viktig för elevernas kunskaper om deras närområde. I undervisningen kring detta är utomhuspedagogiken ett bra komplement, eleverna får kunskap genom både teori och praktik. Utfallet av resultatet är att många tycker att utomhuspedagogiken försvårar undervisningen och att ekonomin inte finns för att bedriva undervisningen utomhus. De flesta lärare i denna studie påpekar dock att eleverna befäster kunskapen bättre genom att vara ute och få den visuella kunskapen genom naturen och förändringarna. Lärarens kunskaper är viktig för en bra och tydlig undervisning. Lärarna tycker att undervisning som bedrivs utomhus är bra för kunskapsutveckling hos eleverna. De belyser att distraktioner, planering och ekonomi är delar som gör det svårt att bedriva undervisning utomhus. / <p>2023-01-13</p>

Uppmaningen här understryker vikten av att rättvist beakta de individuella behoven och förutsättningarna för elever i svenska skolor, i enlighet med (Lgr 11). Det innebär att högpresterande elever har rätt till en utbildning som är skräddarsydd efter deras kapacitet. Forskning har redan bidragit till breda slutsatser om högpresterande elever, men det återstår att utforska specifika ämnen och åldersgrupper i djupare detalj. Dessutom är skolsystemet i ständig utveckling, vilket kräver att forskningen inom detta område också är aktuell och progressiv. Syftet med mitt arbete är att granska hur lärare i gymnasiet i engelska ämnen identifierar och hanterar högpresterande elever. Denna studie koncentrerar sig på lärarnas egna erfarenheter av att undervisa högpresterande elever och de utmaningar de möter i sitt arbete. Jag genomförde intervjuer med sex legitimerade lärare från olika gymnasieskolor. Genom att använda en kvalitativ metod kallad tematisk analys (TA) transkriberade jag alla intervjuer och noga granskade dem för att identifiera de viktigaste teman som framkom. Resultaten av studien framhäver lärarnas roll i att upprätthålla engagemanget och framsteget hos de högpresterande eleverna. Under analysen framkom fyra huvudteman: identifiering av högpresterande elever, alternativa undervisningsmetoder, utmaningar och hinder samt elevmotivation och personlig utveckling. Resultaten visar att lärare ofta anpassar sin undervisning individuellt för högpresterande elever. Arbetet syftar till att sammanföra dessa teman och ge en mer holistisk bild av de mest effektiva metoderna för att hjälpa högpresterande elever att behålla och utveckla sin kunskapsnivå inom engelska ämnet samtidigt som risken för minskat intresse eller motivation minimeras.

Användningen av digitala verktyg är något svenska elever är vana vid men möjligtvis mindre inom matematik. I denna kunskapsöversikt har vi samlat information från flera vetenskapliga artiklar samt rapporter för att besvara hur digitala verktyg kan implementeras och hur detta i sin tur stödjer elevers kunskapsutveckling och fick fram att det förnärvarande finns flera behov för att kunna vidare implementera digitala verktyg i matematikundervisningen. Bland dessa behov är det bemärkt att många lärare inte har tillfredsställande grad av förståelse för de tillgängliga digitala verktygen för att kunna stödja eleverna i deras användande av dessa. Ändå så pekar majoriteten av vetenskapliga artiklar mot att integreringen av digitala verktyg främjar elevers kunskapsutveckling, med något enstaka undantag.

Internationella undersökningar visar att svenska grundskoleelever presterar under genomsnittet för EU- och OECD-länderna i matematikämnet. Tidigare studier poängterar att djupare förståelse inom multiplikation är avgörande för det fortsatta lärandet i matematik. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka representationsformer som är framgångsrika vid undervisning av multiplikation. Syftet är även att studera hur dessa representationsformer kan användas och struktureras i matematikklassrummet. Studiens resultat visar att användning av flera representationsformer är att föredra vid undervisning av multiplikation och att detta främjar kunskapsutveckling hos elever. Representationsformerna kan struktureras och användas på olika sätt och i denna studie framträder strukturen Konkret-Bild-Abstrakt som mest framgångsrik. Studien poängterar även lärarens centrala roll i undervisning av multiplikation. / Internationella undersökningar visar att svenska grundskoleelever presterar under genomsnittet för EU- och OECD-länderna i ämnet matematik. Tidigare studier betonar att en djupare förståelse för multiplikation är avgörande för fortsatt lärande i matematik. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka representationsformer som är framgångsrika i multiplikationsundervisningen. Syftet är också att studera hur dessa representationsformer bör användas och struktureras i matematikklassrummet. Studien visar att användandet av multipla representationsformer är att föredra i multiplikationsundervisningen och att detta främjar kunskapsutvecklingen hos eleverna. Dessa representationsformer kan struktureras och användas på olika sätt, och i denna studie framträder strukturen Concrete-Image-Abstract som den mest framgångsrika. Studien betonar även att läraren har en central roll i undervisningen i multiplikation.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsutvecklingen om modersmålets betydelser för en mer allmän kunskapsutveckling för elever med ett annat modersmål än svenska. Studien undersöker därför hur lärarna arbetar för att säkerställa att modersmål inte blir ett isolerat ämne och hur modersmålet kan påverka flerspråkiga elevernas prestation i övriga skolämnen.  Frågeställningarna som besvaras är: Hur framställer lärare ämnet modersmål? Vilka innebörder knyter modersmålsläraren till modersmålsundervisning? Hur menar sig lärarna arbeta för att modersmålsundervisning ska stärka elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen. Vilka svårigheter och möjligheter identifierar lärarna i detta pedagogiska arbete? Den sociokulturella teorin om lärande utgör studiens teoretiska utgångspunkt. I teori avsnittet ligger fokus på vissa aspekter såsom social interaktion, mediering, internalisering, zon för proximal utveckling (ZPD) och stöttning. I studien presenteras även resultat från relevant forskning som jämförs sedan med studiens resultat. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare och syftar till att skapa djupare förståelse för ämnet. I enlighet med tidigare forskning, visar studiens resultat att bättre kunskaper på modersmål bidrar till bättre kunskapsnivåer och prestationer i övriga ämnen. Dessutom belyser studien vikten av studiehandledning på modersmål för flerspråkiga elevers utveckling och självständighet på längre sikt.

Syftet med denna studie är att studera vilka möjligheter och utmaningar F-3-lärare upplever med en språkblandad elevgrupp, det vill säga modersmålssvenska elever och andraspråkselever, när det gäller deras språk- och kunskapsutveckling. Fem F-3 lärare deltog i denna studie. Data samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet har försett studien med en bredare förståelse för hur lärare i språkblandade elevgrupper kan gå tillväga för att gynna elevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga lärare som deltagit i studien uppger att ett kooperativt lärande är ett gynnsamt tillvägagångssätt för att utveckla samtliga av deras elevers språk- och kunskapsutveckling.

På platser utanför de formella undervisningssituationerna har skolan inte alltid insyn i de kunskaper och värderingar som förmedlas, eftersom skolpersonal inte alltid är närvarande. Sådana platser kan vara de förflyttningar och övergångar som eleverna gör mellan olika platser i samband med idrottslektioner. Syftet med denna uppsats är att nå ökad kunskap kring hur dessa förflyttningar och elevernas tid utanför klassrumsmiljö kan få betydelse för såväl elevernas sociala liv och välmående som deras kunskapsutveckling. Uppsatsens datainsamling skedde genom observationer och gruppintervjuer av elever i årskurs 4. Resultatet har analyserats utifrån Reiss motivationsteori, teoretiska utgångspunkter kring sociala samspel, delar av MAKIS-formeln samt den didaktiska triangeln. Resultatet visar att eleverna i förflyttningarna bland annat samtalar om ämnet Idrott och hälsa samt gruppindelningar. Elevernas motivation till idrottslektioner tycks bero på dels om de finner aktiviteterna roliga och utmanande, dels deras uppfattning kring gruppindelningar. Vidare framkommer att det i några av förflyttningarna förekommer konflikter och situationer med kränkande behandlingar. Resultatet visar även att eleverna i förflyttningarna kopplar och uttrycker känslor i relation till kommande idrottslektions innehåll, gruppindelningar, eget ansvar samt graden av stress.  En slutsats som kan dras från denna uppsats är att förflyttningarna kan ses som betydelsefulla platser där elevernas kunskapsutveckling möjliggörs genom samspel och relationer som skapas. Denna kunskapsutveckling kan ha en viss begränsning inom ämnet Idrott och hälsa mot bakgrund av att erhållandet av vissa kunskaper kräver kroppsligt utförande i idrottssalen. Vidare visar uppsatsen att det förekommer händelser i förflyttningarna som kan ha såväl en positiv som en negativ betydelse för elevernas sociala liv och välmående. Vidare forskning kring uppsatsens ämne kan bidra till att såväl lärare som skola får en ökad kunskap kring de kunskaper och värderingar som förmedlas i platser utanför klassrumsmiljö samt vilka pedagogiska konsekvenser detta kan föranleda. Nyckelord: förflyttningar, Idrott och hälsa, kunskapsutveckling, relationer, välmående