The aim of this study is to explore how some teachers in compulsory education for pupils with intellectual disabilities work with assessing the knowledge development in pupils in their daily work. The study is based on four semi structured interviews with teachers in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. The results of the study show that teachers enjoy working in compulsory education for pupils with intellectual disabilities and that they think that assessment is a big part of everyday schoolwork. The teachers are aware of how the assessment process is supposed to work but their knowledge level, that the result shows, is not always sufficient to find useful methods and tools for assessment. This result shows that it is formative assessment which is largely applied. Teachers use many methods and contexts that enable assessment of pupils´ knowledge such as talks, observations and documentation. The results show that feedback is used partly to make visible the student´s knowledge level to the teacher, and partly to make the development of knowledge visible to the student himself. The object feedback is to show where the student is, what the goal is and how the student should get there. Several of the teachers strive to encourage students´ participation in their own learning process by developing the knowledge goals together and through frequent feedback. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan resonerar kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Studien belyser lärarnas erfarenheter kring bedömning ur ett brett perspektiv och i det vardagliga skolarbetet. Studien bygger på fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i grundsärskolans årskurser 1-6. Resultatet visar att lärarna trivs att arbeta i grundsärskolan och att de tycker att bedömning utgör en stor del av det vardagliga skolarbetet. Resultatet visar att lärarna har kunskap om hur bedömningsarbetet är tänkt att fungera men en kunskap som inte alltid är tillräcklig för att finna användbara metoder och redskap för bedömning. I resultatet framträder att det är formativ bedömning som till största delen tillämpas. Lärarna visar många metoder och sammanhang som möjliggör bedömning av elevernas kunskapsutveckling såsom samtal, observationer och dokumentation. Resultatet visar att återkoppling används dels för att synliggöra elevens kunskapsutveckling för läraren och dels för att synliggöra kunskapsutvecklingen för eleven själv. Återkopplingens syfte är att visa var eleven är, vad målet är och hur eleven ska nå dit. Flera av lärarna eftersträvar elevernas delaktighet i sin egen kunskapsprocess genom att utarbeta kunskapsmålen tillsammans och genom tät vardaglig återkoppling.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar tolka tidigare forskningsresultat kring samtalsinnehåll i utvecklingssamtal. Syftet var att undersöka om det fanns bristande utföranden av utvecklingssamtal eller arbetet kring utvecklingssamtal, om elevens kunskapsutveckling var i fokus under samtalen, samt om hur samspelet mellan lärare och elev kan vara en faktor för hur eleven ser på sig själv. Resultatet upptäcktes genom att söka igenom olika databaser för att sedan identifiera, välja, värdera och analysera den forskning som hittades. Sedan handplockades den vetenskapliga litteratur som ansågs relevant till frågeställningen. Metoden följer Forsbergs och Wengströms (2013) instruktioner för hur en systematisk litteraturstudie bör skrivas och hur man på ett fördelaktigt sätt finner rätt typ av litteratur till sin studie. Resultatet påvisade sedan att utvecklingssamtalens samtalsinnehåll inte fokuserade tillräckligt på elevens kunskapsutveckling utan snarare på elevers trivsel i skolmiljön. Fortsättningsvis visade resultatet att anledningar till det bristfälliga arbetet kring samtalen hade stor förbindelse till lärares brist på tidsutrymme. Lärare saknar den tid som krävs för att förbereda samtalet, utföra samtalet och efterarbetet kring samtalet för att varje individ ska utvecklas. I slutändan kom studien fram till att anledningen för det bristande utförandet av utvecklingssamtal grundar sig i att lärare inte hinner med att utföra samtalen så grundligt som det skulle behövas för att främja elevernas utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program arbetar med bedömning av elevernas kunskapsutveckling samt hur dessa lärare arbetar för att eleverna ska kunna synliggöra sina kunskaper. Studien baseras på sju halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på gymnasiesärskolan.  Resultatet visar att lärarna använder sig av många olika metoder för att skaffa underlag för  kunskapsbedömning. Samtal, observationer och dokumentation är några exempel. Lärarna arbetar tätt ihop med eleverna och ger konkret, tät återkoppling för att synliggöra kunskapsutvecklingen både för eleven och sig själva. Eleverna behöver mycket stöttning och repetition för att utveckla kunskaper och självständighet i arbetet. Ett dilemma som framträder är att det är svårt att skapa förutsättningar för alla elever att kunna visa fram sina kunskaper. Det vanligaste är att man sitter bredvid och samtalar med eleven för att ta reda på vilka kunskaper eleven har tillägnat sig. Lärande som en social företeelse som sker i samspel med andra är ett synsätt som skiner igenom. Enligt min studie är det oftast eleven och läraren som samspelar med varandra. / The aim of this study is to explore how a few teachers in the upper secondary school’s national programmes for pupils with intellectual disabilities work with assessing the knowledge development in students and how these teachers work for the pupils to be able to make their own knowledge visible.   The study is based upon seven semi structured interviews with teachers teaching Swedish in upper secondary schools for pupils with intellectual disabilities.  The results show that the teachers use multiple methods to acquire ground for assessment of knowledge. Conversation, observation and documentation are some examples of methods. The teachers work closely together with the students and provide tangible, frequent feedback to make the knowledge development visible both to the student and themselves. The students need a lot of scaffolding and repetition to develop knowledge and independence in their work. An emerging dilemma is the difficulty to create opportunities for all students to communicate their knowledge. The most common strategy is to sit beside the student and have a conversation to find out what knowledge the student has acquired. Learning as a social experience which occurs in interaction with others is a line of approach that shines through. According to my study it is most commonly the student and the teacher who are interacting with each other.

Denna fältforskningsstudie har undersökt hur två matematiklärare i årskurserna 4-6 arbeta med målprocesser och arbetssätt i matematikundervisningen i relation till elever med fallenhet för matematik samt hur lärarnas sätt satt arbeta med dessa aspekter enligt forskning påverkar elevgruppens kunskapsutveckling. Data består utav forskningsbaserade textkällor med särskild fokus på matematisk begåvning och det didaktiska perspektivet och empiri från intervjuer och kvalitativa observationer. Granskningar av den svenska matematikundervisningen visar att elever med fallenhet för matematik i liten utsträckning erbjuds tillräcklig stimulans för att utveckla särskilda eller inneboende talanger och förmågor i den svenska matematik-undervisningen. Forskningsstudier visar också att den svenska skolan generellt ställer låga krav på elevers prestationer och att elever i liten grad delaktiggörs i målprocesser och undervisningsplanering, vilket framhålls som negativt för elevgruppens studiemotivation och kunskapsutveckling. Likväl uppger forskning baserade granskningar att matematik-undervisningen i den svenska skolan vanligtvis är läromedelsstyrd, vilket i sin tur medför att arbetssätt och målprocesser styrs av läromedlet framför att individanpassas dem efter elever. Utifrån insamlad empiri bekräftar denna studie till viss del vad granskningarna uttrycker men data visar också att de två studerade lärarna gör individanpassningar och delaktiggör elever i arbetssätt och målprocesser i matematikundervisningen. / This field research study has investigated how two mathematics teachers in grades 4-6 work with goal processes and working methods in mathematics teaching in relation to students with mathematical cases and how the teachers' approaches to these aspects as research affect the student group's knowledge development. Data consists of research-based sources of text with a particular focus on mathematical talent and the didactic perspective and empirical evidence from interviews and qualitative observations. Examinations of Swedish mathematics education show that students with a mathematical minority are to a small extent offered sufficient incentives to develop special or inherent talents and abilities in Swedish mathematics education. Research studies also show that the Swedish school generally places low demands on student performance and that pupils are not involved in goal processes and teaching planning, which is considered negative for the student group's study motivation and knowledge development. Nonetheless, research based surveys indicate that mathematics teaching in Swedish schools is usually instructed by the teaching staff, which in turn means that work methods and target processes are controlled by the learning tool in order to individually tailor them to students. Based on collected empirical studies, this study partially confirms what the reviews express, but data also shows that the two studied teachers make individual adjustments and participate in making students work methods and goal processes in mathematics teaching.

Att skriva sig till läsning (ASL) innebär att man vänder på läs- och skrivutvecklingen och istället ägnar sig åt skriv- och läsutveckling med hjälp av datorer. Syftet med den här intervjustudien har varit att titta på hur lärare arbetar med ASL med elever som har svenska som andraspråk samt vilka fördelar och nackdelar de ser med arbetssättet för elever som har svenska som andraspråk. Fyra lärare har intervjuats för att hitta svar på dessa frågor. Dessa intervjuer har jämförts med den knapphändiga forskningen som finns om ASL. Resultatet av studien visar att alla fyra lärare arbetar på olika sätt men ändå kallar sitt arbetssätt för ASL och att tre av dem kombinerar metoden med andra metoder vid skriv- och läsundervisning. Tre av fyra intervjuade lärare anser att metoden ASL hjälper deras elever med svenska som andraspråk med bland annat uttal, stavning och att sammankoppla bokstävers utseende med dess ljud medan den fjärde inte vill påstå att hennes elevers positiva läs- och skrivutveckling beror endast på ASL. En av lärarna ser inga nackdelar med ASL för elever med svenska som andraspråk medan de tre andra menar att det är svårt när tekniken inte är på deras sida. En av fyra lärare menar också att hon inte skulle kunna använda metoden med elever som inte kan någon svenska alls. ASL verkar vara en metod som fungerar för många elever med svenska som andraspråk, men eftersom alla elever är individer bör lärare vara öppna för att kombinera olika metoder för att nå så många elever som möjligt.

I denna studie undersöks och presenteras hur skönlitteratur används i undervisningen. Forskningsstudiens syfte är att undersökning verksamma lärare i F-3 och deras föreställningar kring användningen av skönlitteratur i undervisningen, med fokus på högläsningen. För att ta reda på hur lärarna använder skönlitteratur i undervisningen har två frågeställningar formulerats: Hur är lärarnas föreställningar kring skönlitteratur i undervisning? Vad är syftet med skönlitterär högläsning i undervisningen? Studien presenterar delar av kursplanen i svenska ämnet och de mål som eleverna ska uppnå i årkurs tre. Därefter presenteras skönlitteraturens påverkan i språkutveckling, kopplad till forskning och litteratur. Studien är en kvalitativ studie där forskningsstudien har genomförts på ett abduktivt sätt. I studiens metodavsnitt har intervjuer med olika lärare genomfört. Intervjuerna är empirin som resultaten och diskussionen är baserad på. Samtliga respondenter i forskningsstudien använder sig av någon form av skönlitteratur i klassrummet och är medvetna om att det kan bidra till elevernas språkutveckling. Däremot är syftet varierande hos respondenterna. Sedan presenteras lärarnas olika arbetssätt och hur valet av skönlitteratur påverkar elevernas språkutveckling i undervisningen. Därefter presenteras resultatet där respondenternas svar har placerat in i olika kategorier. De kategorierna är användning av skönlitteratur, högläsning och bokval, i dessa tre huvudkategorier finns det underrubriker upptill. Avslutningsvis diskuteras och analyseras empirin samt att slutsatsen av forskningsstudiens undersökning presenteras. Slutsatsen visar på att samtliga lärare har syfte och mål med skönlitterära undervisningen men att de har olika arbetssätt som resulterar till hur mycket de använder skönlitteraturen.

Med denna studien vill vi få en ökad kunskap om lärares arbete med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Vi vill bidra till kunskap om möjligheter men även begränsningar med kooperativt lärande. De teoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är sociokulturellt perspektiv, proximala utvecklingszonen, fem kooperativa grundprinciper och Social Interdependence Theory. En kvalitativ forskningsmetod används där semistrukturerade intervjuer genomförs med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Intervjuerna bestod av elva frågor och genomfördes via Google Meet. Resultatet visar utifrån lärarnas beskrivningar att de arbetar regelbundet med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Lärarna anser att alla kooperativa strukturer utvecklar elevers kommunikationsförmåga samt språk och kunskaper. Strukturerna EPA, APE och Mötas på mitten lyfts speciellt fram som framgångsrika i de yngre årskurserna. Resultatet visar att ett av skälen till att introducera kooperativa strukturer är för att lärarna anser att det bidrar till en uppstyrd och tydlig lärandesituation som bygger på kommunikation. Lärarna anpassar strukturerna efter elevernas behov och använder strategierna roller, lärpar och lärgrupper i samband med en kooperativ undervisning för att öka elevers delaktighet och kommunikation. Resultatet visar vidare att lärarna tycker att kooperativa strukturer stärker bland annat elevers samarbetsförmåga, meningsfulla interaktioner och lärandet av varandra i svenskundervisningen. Men lärarna anser även att det finns begränsningar med genomförandet av kooperativt lärande i undervisningen. Resultat framhäver att bildandet av en dynamisk grupp inte är enkelt. Dels för att några elever har svårt för samarbete och dels elever med exempelvis språklig sårbarhet kan vara svåra att placera. Elever som inte vill delta kan vara svåra att få delaktiga vilket kan leda till ett uteblivet eller ett negativt ömsesidigt beroende i den dynamiska gruppen.

Särskolan skrevs in i skollagen 1985 och har sedan dess varit en skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar som inte anses kunna följa den ordinarie undervisningen. Sedan särskolans införande har verksamheten utvecklats till att närma sig den ordinarie skolverksamheten. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur samhällskunskapsämnet kommer till uttryck inom särskolan, samt vilka utmaningar lärare inom särskolan ställs inför i det kunskapsutvecklande arbetet. Nationella och internationella vetenskapliga publikationer som behandlar särskoleverksamheten och dess undervisning och utmaningarna med denna har valts ut och analyserats. I studiens resultat framkommer att samhällskunskapsämnet inte har någon egen särställning, utan genomsyrar hela undervisningen inom särskolan. Svårigheter som kan uppstå för lärare inom särskolan är att de saknar redskap för- och kunskap om att tillämpa styrdokumenten i praktiken. Vidare klargörs att lärare anser sig sakna viktig kunskap om och behövliga redskap för att tillämpa den likvärdiga bedömning och betygsättning som förväntas av dem. Resultatet visar också på en oenighet om vilket fokus och uppdrag särskoleverksamheten har och bör ha. Sammanfattningsvis har elevernas kunskapsutveckling fått högre prioritet och är ett kontinuerligt samtalsämne inom särskoleverksamheten. Dock redovisas och diskuteras också en oenighet om i vilken utsträckning kunskaps- eller omsorg och forstansperspektivet ska vara mest framträdande inom verksamheten. Samt frågan om samhällskunskapsämnet bör vara ett tydligt eget ämne eller om det bör genomsyra hela undervisningen inom särskolan.

Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av kunskaper som är relevanta vid chefers beslutsfattande samt hur de lär sig och använder dessa kunskaper. Studien var fenomenografisk och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett stratifierat urval valdes chefer som uppfyllde vissa kriterier. I slutändan var det fem chefer som ställde upp på intervjuer som låg till grund för empirin som användes i studien. Materialet redovisades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell tillsammans med det handlingsteoretiska perspektivet som referensram för vidare analys. Resultatet visade att chefer tenderar att använda informellt lärd kunskap vid fattande av beslut mer än formellt och tyst lärda kunskaper. Detta verkar vara ett resultat av de större möjligheter att ta beslut kring ämnen cheferna besitter mindre kunskap om som informellt lärda kunskaper kan ge i en beslutsfattande kontext jämfört med de andra formerna av kunskap. Utvecklingen av kunskap kan utifrån analysen tolkas vara ett resultat av chefernas möjligheter till reflektion, kunskap och handling baserat på dessa kunskaper, eller mer bestämt handlingsutrymme. Studien visar liknande resultat som tidigare forskning. Fortsatt forskning föreslås undersöka om chefers upplevelse eller uppfattningar kring icke arbetsrelaterade kunskapers inverkan på beslutsfattande.