The purpose of this study was to examine opportunities to teach about the mobile phone system for primary school pupils. This was explored by seeing if and how the students' understanding, perception and knowledge changed by taking part in an educational activity about the mobile phone system. Data were collected with the help of audio recording of the lesson itself, but also with the help of worksheets where the students first filled in their prerequisites and then what they had learned about the mobile phone system after the educational activity. The study was performed at three different schools and in three different classes in year 2–3 in the countryside, in an urban area and in a larger city. The last two schools are also multicultural with many second language students in the classes. The fact that three quite different schools were chosen was to increase the reliability of the results and see how well the educational activity works despite the students' differ-ent circumstances.The result show a major improvement in the students' knowledge of the mobile phone system as none of the students had any direct knowledge of how the mobile phone system works, for example, how to make a call or send a text message. The result also shows that the knowledge between the different schools did not differ much, but the difference that was seen was the students' different ways of describing the mobile phone system. / Syftet med denna studie var att ta reda på möjligheter att undervisa om mobiltelefonsystemet för lågstadieelever. Detta undersöktes genom att se om och hur elevernas förståelse, uppfattning och kunskap förändrades av en pedagogisk aktivitet om mobiltelefonsystemet. Data om denna aktivitet samlades in med hjälp av ljudinspelning av själva lektionen men också med hjälp av arbetsblad där eleverna först fyllde i sina förkunskaper och sedan vad det lärt sig om mobiltelefonsystemet efter den pedagogiska aktiviteten. Studien utfördes på tre olika skolor och i tre olika klasser i årskurs 2–3 på landsbygden, en tätort och i en större stad. De två sistnämnda skolorna är även mångkulturella, de vill säga med mestadels andraspråkselever i klasserna. Resultateten visade på stora förbättringar av elevernas kunskap om mobiltelefonsystemet då ingen av eleverna hade något direkt förkunskap om hur det fungerar att exempelvis ringa ett samtal eller skicka ett sms. Resultatet visar även att kunskapen mellan de olika skolorna inte skiljde sig åt särskilt mycket men den skillnad som gick att se var elevernas olika sätt att beskriva mobiltelefonsystemet.

Beteckningen särskola etablerades 1955 och har sedan 1985 varit inskriven i Skollagen. Särskoleverksamheten är en skolform vid sidan av den ordinarie skolverksamheten och är avsedd för elever med intellektuella funktionsnedsättningar som inte bedöms klara av att följa den ordinarie undervisningen. Undervisningen i särskoleverksamheten ska i största mån motsvara den som bedrivs inom den ordinarie skolverksamheten. Denna studies syfte är att undersöka verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika delar av arbetet inom särskolan. Syftet är vidare att besvara de frågeställningar som ligger till grund för arbetet, som berör hur lärare i sitt arbete förhåller sig till styrdokumenten, hur de arbetar kunskapsutvecklande samt hur samhällskunskapsämnet kommer till uttryck inom verksamheten. Studien antar en teoretisk utgångspunkt ur fenomenologisk teori då den undersöker verksamma speciallärares subjektiva upplevelser av olika situationer relaterat till lärande inom särskolan. Metoden som antas för att genomföra undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv metodansats. Det som framkommer ur intervjuerna är en gemensam positiv inställning till rådande styrdokument och dess kunskapsfokusering. Respondenterna har även uppfattningen att samhällskunskapen är väldigt viktig för eleverna att få möta men att kan vara problematiskt på grund av abstrakt innehåll som ska brytas ner till en lämplig nivå. Vidare framkommer en generell uppfattning att lärarna i stor utsträckning använder styrdokumenten som förankring för sin undervisning. Även detta upplevs stundvis som problematiskt då styrdokumenten och dess bedömningskriterier upplevs diffusa. Det kunskapsutvecklande arbetet upplevs som en stor utmaning, men likväl en viktig del av arbetet. Utmaningar ligger i att motivera enskilda elever, hitta en nivå i undervisningen som är lämplig för eleverna, formulera uppnåbara, bedömningsbara och tidsbegränsade mål. Det är vidare viktigt att få med sig eleverna i utvecklingen genom ständigt kommunikation i form av formativ bedömning, återkoppling och positiv förstärkning vid framsteg i utvecklingen. / The term Special school [särskola] was established in 1955 in Sweden and has been registered in the Education Act since 1985. The special school is a form of education in addition to the regular schools and is intended for students with intellectual disabilities who are not considered to be able to follow the regular teaching. The teaching in the special school shall to the greatest extent correspond to that which is conducted within the regular school. The purpose of this study is to research active special teachers' subjective perceptions and experiences in different parts of their work within the special school. The purpose is also to answer the questions that form the basis of this study, which covers how teachers in their teaching relate to the curriculum, how they work to encourage the students’ knowledge development and how the Social Studies subject [samhällskunskap] is expressed within the special school. The study assumes a theoretical starting point from phenomenological theory as it examines active special teachers' subjective experiences and perceptions of different situations related to learning within the special school. The method adopted for conducting the survey is a qualitative interview study with an inductive methodical approach. What emerges from the interviews is a shared positive attitude towards the prevailing curriculum and its focus on knowledge. The respondents also have the opinion that the social studies subject is very important for the students but that it can be problematic due to abstract content that must be broken down to an appropriate level. Furthermore, there is a general perception that teachers to a large extent use the curriculum as an anchor for their teaching. This is also sometimes perceived as problematic as the curriculum and its evaluation criteria are perceived as diffuse. The knowledge development work is perceived as a great challenge, but still an important part of the work. Challenges lie in motivating individual students, finding a balance in the teaching that is suitable for all students and formulating achievable, assessable and time-limited goals. The teachers also emphasize that it is also important to involve the students in the development through constant communication in the form of formative assessment, feedback and positive reinforcement in the process of their development.

This research concerns the digitalisation of archaeology, with a focus on Swedish contract archaeology. The aim is to understand how the archaeological discipline relates to the change that digitalisation brings and human involvement in these processes. The thesis is a study of its impact on processes connected to archaeological knowledge production and communication. The work problematises how digital data might be understood within these contexts but also illustrates where the potential of the digitalisation lies and how archaeology can make use of it. The theoretical approach re-actualises the concept of reflexivity in a digital context, combining it with various communication theories aiming to challenge the archaeological workflow and connect it more closely to present-day society. The digitalisation of archaeology can be seen across the whole discipline withan emphasis on academia. This digital development has greater opportunities in larger research projects which have sufficient funding than in contract archaeology. In those projects leading the digital development, the reflexive approach has been re-discovered and the digital enabled for new processes of knowledge production to take place. In case studies of Swedish contract archaeology several observations are made where it becomes clear that the digitalisation already shows positive effects at a government level, in organisations and projects within the sector. But there are also issues regarding digital infrastructure, knowledge production, archiving, accessibility and transparency. The biggest challenge is not technical but in attitudes towards digitalisation. The research concludes that digital communication based on archaeological source material can be something more than mediation of results. With digital interactive storytelling there are ways to create emotional virtual connections with the user, relating to the present and the surrounding society. By interlinking the processes of interpretation and communication an archaeological knowledge production might become an archaeological knowledge development. / Den här forskningen har studerat digitaliseringen av arkeologin med fokus på svensk uppdragsarkeologi. Målet har varit att öka förståelsen kring hur disciplinen förhåller sig till de förändringar som digitaliseringens innebär och människans roll i dessa processer. Avhandlingen är en studie av digitaliseringens betydelse för de arkeologiska processer som berör kunskapsproduktion och kommunikation. Arbetet problematiserar förståelsen av digitala data inom dessa kontexter men visar också på digitaliseringenspotential och hur arkeologin kan dra nytta av den. Forskningen aktualiserar på nytt det teoretiska angreppssättet reflexivitet i ett digitalt sammanhang och kombinerar detta med kommunikationsteorier i syfte att utmana det arkeologiska arbetsflödet och knyta det närmare dagens samhälle. Resultatet av denna forskning visar på att digital kommunikation baserad på arkeologiskt källmaterial kan vara något mer än förmedling av resultat. Med interaktivt historieberättande finns vägar att skapa emotionella virtuella kopplingar mellan användare och arkeologi som relaterar till nuet och detomgivande samhället. Genom att länka ihop den arkeologiska tolkningsprocessen med kommunikation, skapas möjligheten för kunskapsproduktion att bli kunskapsutveckling.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjuvstudie med syftet att undersöka personalen i fritidshemmets föreställningar om “starka elever” och deras beskrivning av hur de arbetar med “starka elevers” kunskapsutveckling. Genom tematiska analyser i relation till det sociokulturella perspektivet på lärande ges studien möjlighet att förstå hur de situationer som lärarna beskriver kan vara möjligheter för en kognitiv utveckling hos eleverna. En ”stark elev” i fritidshemmet beskrivs vara en elev som besitter goda kvalitéer att råda i en social praktik och därmed förstå hur man vårdar sociala relationer.  Den “starka eleven” nyttjar sina kvalitéer på ett sätt som gynnar sig själv och andra vilket gör att den ”starka eleven” beskrivs som en förebild som inspirerar sina kamrater.  Vem den ”starka eleven” är beror på vilka aktiviteter fritidshemmet erbjuder i stunden, där den “starka eleven” ser möjligheter för lärande. För att främja kunskapsutveckling hos de ”starka eleverna” bidrar lärarna med kommunikativa redskap, samt låter eleven själv vara med och utvecklas i ett gemensamt lärande. Därav beskrivs den "starka eleven" ofta få ansvara för sin egen utveckling.

Bildskapande används både inom förskola och skola där helheten av erfarenheter, kunskaper, känslor och upplevelser gynnar barns kunskapsutveckling. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares olika syn på bildskapande verksamhet i förskolan. I studien användes metoden intervju. Intervjuerna genomfördes enskilda och i grupp. Resultatet pekar på förskollärarnas olika synsätt på bildskapande verksamhet i förskolan, där förskollärarna beskriver att bildskapande blir ett sätt för barn att uttrycka sig och kommunicera på, där samspelet och kommunikationen bidrar till barns utveckling. Förskollärarna uttrycker att kulturella redskap kan tolkas som fysiska och språkliga och förskollärarna beskriver att olika material är viktigt för att ge barn stöd inom bildskapande. Resultatet visar även på förskollärarnas olika synsätt på den egna rollen inom bildskapande aktiviteter vilket pekar på att rollen är central för barns utveckling inom bildskapande. Förskollärarna uttrycker att deras roll inom bildskapande handlar om hur de utforma miljön, erbjuder material, hur de ser till barnens egna intressen, att de lyssna på vad barnen uttrycker, hur de ger barnen stöttning, och även att de uppdaterar sig själva om ny forskning inom bildskapande. Förskollärarna i studien uttrycker även att deras egen kompetens och trygghet inom bildskapande är central. Resultatet pekar på att förskollärarna anser att kompetensen och tryggheten genererar både möjligheter och hinder för bildskapande aktiviteter. Slutsatsen för denna studie ger en antydan om att förskolläraren har en central roll i bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån flera olika delar som framgår i resultatet.

Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar lärare i årskurs F–3 har om elever som har nått långt i sin kunskapsutveckling i svenskämnet, hur de identifierar och undervisar dessa elever, vilka möjligheter och utmaningar som finns samt på vilket sätt organisationen bidrar till arbetet med elevgruppen. För att synliggöra lärarnas uppfattningar genomfördes tre semistrukturerade gruppintervjuer med totalt sju lärare. Transkripten analyserades med tematisk innehållsanalys. Läraruppfattningar samt Svedners svenskämnesargument ligger till teoretisk grund för studien. Resultatet visade att lärare uppfattade att elever som har nått längre i sin kunskapsutveckling i svenskämnet ofta läser tidigare, skriver längre och mer utvecklade texter, bidrar till mer djuplodade diskussioner samt är mer självgående jämfört med andra elever. Lärarna såg en möjlighet i att kunna visa upp arbeten som elever som hade nått längre hade gjort, för att inspirera och motivera andra elever. Det framkom att utmaningarna lärarna uppfattade i undervisningen av dessa elever var tidsaspekten, att ha tid att utmana dem, samt att de ibland saknade motivation till skolarbetet. Vad gällde organisationens bidrag till arbetet med dessa elever, var lärarna av uppfattningen att de inte fanns utrymme för dem utan att fokus ligger på elever som riskerar att inte nå målen, ett resultat som väl speglar tidigare forskning. Dock anser lärarna i studien att de har tillräcklig kompetens att undervisa dessa elever och att eleverna kontinuerligt fortsätter att utvecklas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur musikhögskolestuderande med trummor som huvudinstrument uppfattar hur melodisk koordination påverkar deras lärande. Övningarna är specifikt konstruerade för trumset för att fungera som ett verktyg till att öppna upp den musikaliska lyhördheten och periodkänslan samt vara en effektiv övning för koordination och balans. I denna studie deltog fem informanter under utbildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Metoden som användes var att genom loggböcker från informanterna analysera deras beskrivningar av min frågeställning. För att få fram underlag för analys av undersökningen har informanterna fått fem frågor att besvaras under den 10 veckors period då de arbetade med övningarna. I resultatet beskrev informanterna hur de uppfattade sin progression och hur de verkade förändra sin medvetenhet om denna mellan tillfällena. Resultaten visar att informanterna upplevde att deras rytmiska gehör samt musikaliska periodkänsla förbättrats. De erfor även att övningarna förstärkte deras timing och inspirerade till nytt melodiskt synsätt. I kapitlet diskussion ligger betoningen på den ifrågasättande aspekten: Vad är resultatet av denna studie och har forskningsfrågorna besvarats. / The purpose of this study was to investigate how music students, playing the drums, interpret melodic coordination in aspects of learning. In this study five students from the Royal Academy of Music in Stockholm participated. The students were given exercises, specifically designed for drums. These exercises are to be used as keys to unlock and further develop the musical awareness and the awareness of musical periods. Furthermore are these exercises an efficient way to train the coordination and balance. To be able to get material for the analysis of this study, journals have been used. These journals were given to the students who during a 10-week period of time used the exercises and answered the five theses. In the result the students described their progression and their awareness of progression during the ten weeks. The results show that the students experienced an improvement of their rhytmical pitch and their periodicity in musical performance . Further state that the exercises improved their timing and inspired a new melodic point of view. Finally I discuss the purpose of this study, the result and whether or not the theses have been answered.

Fem år har passerat sedan Läroplan för grundsärskolan 2011, LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), infördes. Denna läroplan innebar ett tydligt fokusskifte från att som tidigare ha en något mer omsorgsorienterad verksamhet till att istället arbeta på ett mer kunskapsinriktat sätt. Ungefär lika lång tid har gått sedan examensförordningen (SFS2011:688) trädde i kraft och förändrade behörighetskraven för undervisande personal i grundsärskolan. Grundsärskolan får ofta kritik för att fortfarande vara en alltför omsorgsinriktad verksamhet där kunskapsutveckling får stå tillbaka. En viktig fråga torde i sammanhanget vara att utröna vad omsorg är? Är det en term vars innebörd har förändrats i takt med verksamhetens utveckling över tid? Syftet med studien är dels att genom en historisk återblick påvisa en utveckling från en starkt omsorgsorienterad verksamhet till en modernare kunskapsutvecklande dito. Dels att genom intervjuer med tre speciallärare verksamma på grundsärskolor beskriva om och i så fall hur den nya examensförordningen från 2011 har påverkat och påverkar den svenska grundsärskolans verksamhet. Som teoretiskt ramverk har relationell pedagogik (Östlund, 2012) och Vygotskijs (2001) teorier om ett sociokulturellt perspektiv använts. Arbetet tar sin början med en historisk återblick, både för att synliggöra framväxt och utveckling och för att kunna reflektera över det perspektivskifte som är synligt idag. I beskrivningen av vad en speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas arbeta med omnämns inte ordet omsorg alls. Det nämns bara i styrdokument som rör alla skolformer, skollagen (SFS 2010:800) och LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), vilket för tankarna till att omsorg inte är signifikant för grundsärskola. Studien undersöker genom intervjuer vilka effekter examensförordningen och därmed införandet av speciallärarexamen har för professionalisering, beträffande personalens behörighetsgrad och arbetssätt. Resultat och analys visar dels att termen omsorg kan behöva en modernare definition men också att studiens teoretiska ramverk verkar utgöra hörnpelare för ett gynnsamt arbetssätt i den svenska grundsärskolan.

Covid-19 pandemin har orsakat dödsfall, risk för människors hälsa och en världsekonomisk nedgång vilket resulterade i att restriktioner infördes för att minska smittspridningen. Restriktioner i form av fysisk distansering till följd av Covid-19 pandemin har skapat både utmaningar och möjligheter för olika branscher i världen. Ett flertal arbetsplatser fick drastiskt omstrukturera arbetssätt och införa ett distansarbete. Revisionsbranschen har inte varit ett undantag utan genomfört en drastisk implementering av distansarbete. Utvecklingen av digitala verktyg inom revisionsbranschen har varit ett pågående arbete under en längre period. Detta för att realisera ett ökat distansanpassat arbetssätt i framtiden, vilket påskyndades till följd av Covid-19. Trots teknologiska förberedelser har det inneburit utmaningar samt givit möjligheter inom revisionsbranschen vilket kan medföra inverkan på revisionskvalitén. Eftersom detta område i skrivande stund är outforskat, är syftet med studien att bidra med kunskap om hur distansarbetet under Covid-19 har inneburit utmaningar och möjligheter inom revisionsbranschen samt skapa förståelse om balansen mellan revisionskvalitet och oberoende och objektivitet.    Studien berör revisionsprocessens förändrade arbetssätt till följd av ökat distansarbete och dess inverkan på revisionskvaliténs slutprodukt. I studien presenteras centrala faktorer vilka vid införandet av distansarbete kan inverka på revisionskvaliteten. Via tio kvalitativa intervjuer med revisionsmedarbetare, vilka har varierande erfarenhet, har individuella-, organisatoriska-, privata- och teknologiska faktorer inom distansarbete ansetts betydelsefulla. Vidare har även input-, process- och output faktorer inom revisionskvalitén samt revisionsprocessens samtliga faser ansetts betydelsefulla. Ytterligare kvalitativ datainsamling har skett genom textanalys av tio företags revisionsberättelser för år 2019, 2020, samt 2021. Majoriteten av respondenterna i studien tillhör Big Four-byråer resterande fyra respondenter tillhör medelstora revisionsbyråer. Samtliga av respondenterna arbetar aktivt med K3-regelverket och är lokaliserade på kontor i olika delar av Sverige.    Studien bidrar med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar revisionsbranschen har mött i samband med den drastiska implementeringen av distansarbete. Vidare utfördes en analys angående om revisionskvalitén har påverkats på grund av de identifierade utmaningarna och möjligheterna. Tillvägagångssättet för studien var att undersöka distansarbetets inverkan på revisionskvalitetens dimensioner bestående av input-, process-, och outputfaktorer. Studien visade på att distansarbetet har medfört kommunikativa utmaningar och svårigheter att upprätthålla kunskapsutveckling. Distansarbetet har även medfört möjligheter för ökad effektivitet. En slutsats av studien var att distansarbetet inte påverkat den slutliga produktens kvalité och därmed uppfattades ingen inverkan på revisionskvaliteten i dagsläget. Vidare uppmärksammas gränsdragningen mellan revisorers oberoende och objektivitet i förhållande till kundrelationerna. Studien uppmärksammar även att om implementering av hybrid-arbetssätt fortsätter bör revisionsbranschen se över kunskapsförsörjningen hos revisionsmedarbetare. / The Covid-19 pandemic causes death, risk to human health and a world economic downturn. The pandemic led to the establishment of restrictions to reduce the spread of the infection and physical distancing have both brought challenges and opportunities for various industries in the world. Several workplaces had to drastically restructure their working methods and implement teleworking. The auditing industry has not been an exception to this, and a drastic implementation of teleworking took place in the line of business. The development of digital tools in the auditing industry has been an ongoing work for a long period. This is to implement an extended teleworking method in the future, which has been accelerated as a result of Covid-19. Despite technological preparations, it has posed challenges and provided opportunities in the auditing industry, which can have an impact on auditing quality. Based on this unexplored field at the time of writing, the purpose of this study is to contribute knowledge about how teleworking during Covid-19 has entailed challenges and opportunities in the auditing industry and to create an understanding of the balance between auditing quality and independence and objectivity   The study refers to the changed working methods regarding the audit process as a result of increased telework and its impact on the audit quality in the final product. The study presents key factors which, when introducing telework, can affect the quality of auditing. Through ten qualitative interviews with audit staff, with varying experience, has individual, organizational, private and technological factors in teleworking been considered significant. Furthermore, input, process and output factors within the audit quality and all phases of the audit process have also been considered significant. Further, qualitative data collection has taken place through text analysis of ten companies' audit reports for the years 2019, 2020, and 2021. The majority of the respondents in the study belong to Big Four-agencies, the remaining four respondents belong to medium-sized audit firms. All the respondents work actively with the K3 regulations and are located in offices in different parts of Sweden.    The study contributes with knowledge of the opportunities and challenges the auditing industry has faced in connection with the drastic implementation of teleworking. Furthermore, an analysis was performed regarding whether the audit quality has been affected due to the identified challenges and opportunities. The approach for the study was to investigate the impact of telework on the dimensions of audit quality consisting of input, process, and output factors. The study showed that teleworking has led to communicative challenges and challenges in maintaining knowledge development. The telework has also led to opportunities for increased efficiency. One conclusion of the study was that the telework did not affect the quality of the final product and thus no impact on the audit quality was perceived at present. Furthermore, attention is drawn to the demarcation between auditors' independence and objectivity in relation to customer relationships. The study also draws attention to the fact that if the implementation of hybrid working methods continues, the auditing industry should review the supply of knowledge among audit staff.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att bidra till den kunskap som finns för hur skolan kan utforma en undervisning i de naturvetenskapliga ämnena som integrerar språk i ämnesundervisning på högstadie- och gymnasienivå. Internationell forskning har analyserats tematiskt varpå tre teman framkommit: 1) Vikten av en språk- och kunskapsutvecklande undervisning i naturvetenskapliga ämnen, 2) Språk- och kunskapsutvecklande undervisningsstrategier och metoder, och 3) Naturvetenskapslärares attityder till språk- och kunskapsutvecklande undervisning, och dess inverkan på förutsättningarna för lärande. Resultatet visar på att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är viktigt inom naturvetenskapliga ämnen och på högstadie- och gymnasienivå eftersom det innefattar höga språkkrav där språket blir mer abstrakt, avancerat och distanserat. Arbetssättet verkar gynna alla elever, men särskilt flerspråkiga elever och elever från socioekonomiskt svaga familjer. Resultatet visar också på flertalet olika strategier för utveckling av elevers språk- och ämneskunskaper. Vidare framkom att lärare har olika attityder till och kunskap om att integrera språk i ämnesundervisningen. Därför hoppas vi kunna bidra med kunskap inom området som kan visa på vikten av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vilka undervisningsstrategier och metoder man som lärare kan använda samt vad lärare och skolledningen behöver satsa på för att ett sådant arbetssätt ska vara genomförbart. I denna litteraturstudie har vi kommit fram till att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt bör implementeras i ämnesundervisningen för att kunna bidra med en likvärdig utbildning. / The purpose of this systematic literature study is to contribute to the knowledge that exists for how the school can design teaching in the science subjects that integrate language in subject teaching at high school and upper secondary school level, ages 12-19. International research has been analyzed thematically and three themes have emerged: 1) The importance of language and knowledge development teaching in science subjects, 2) Teaching strategies and methods for language and knowledge development teaching, and 3) Science teachers' attitudes towards language and knowledge development teaching, and its impact on the conditions for learning. The result shows that language and knowledge-development teaching is important in science subjects and at higher school levels because it includes high language requirements where the language becomes more abstract, advanced and distant. The working method seems to benefit all students, but especially multilingual students and students from socio-economically weak families. The result also shows several different strategies for developing students' language and subject knowledge. Furthermore, it emerged that teachers have different attitudes towards and knowledge of integrating language into subject teaching. Therefore, we hope to be able to contribute with knowledge in the area that can demonstrate the importance of language and knowledge-development, which teaching strategies and methods you as a teacher can use and what teachers and school management need to invest in for such a working method to be feasible. In this literature study, we have come to the conclusion that a language and knowledge-developing working method should be implemented in subject teaching in order to contribute with an equivalent education.