Syftet med studien var att undersöka danslärares uppfattningar om dansundervisning och lärande i dans. Undersökningen är kvalitativ med datorstödd intervju som vald metod. Studien baseras utifrån sociokulturell teori med betoning på lärande. Data analyserades med utgångspunkt i tematisk analys och hermeneutisk tolkningsmetod. I studien framkom att interaktion och samspel mellan lärare och elev är den framträdande faktorn för kognitivt lärande och kunskapsutveckling. Vidare framkom att dansläraren ska vara tydlig i sin undervisning, uppmärksamma alla elever, ge individuell feedback under lektionstid för att eleverna ska tillgodogöra sig kunskap för att utvecklas på en nyanserad nivå. Läraren ska även planera och anpassa sin undervisning utifrån de elever läraren möter för att tillgodose deras kunskapsnivå. Det framkom även att med danslärarens genuina förmedlande av lust och glädje främjas elevers lärande. Detta har visat sig inspirera och göra elever nyfikna, vilket har medfört nya förutsättningar för att kunna motivera elever att själva vilja utforska dans och utveckla självförtroende att uttrycka sig med sin kropp.

Elever i svensk grundskola har dokumenterade svårigheter inom området för rationella tal. I ett normerande utbildningssystem, där elevers kunskaper mäts mot uppställda mål, kommer vissa erfaranden och ageranden att anses mer giltiga än andra. I denna systematiska litteraturstudie har ett fenomenografiskt ramverk använts för att visa på hur erfaranden av rationella tal kan ordnas i en logisk, hierarkisk ordning för att förklara hur en kunskapsutveckling mot sådana mål skulle kunna se ut. Ett lärande i syfte att förstå mening istället för att memorera och återge, som ger en helhetsbild snarare än en bild av vissa delar och som leder till djupinlärning istället för ytinlärning är, enligt denna ansats, vägar mot en sådan kunskapsutveckling. Analysen visar att en sådan kunskapsutveckling inom området för rationella tal bygger på konceptuell kunskap, vilken framför allt omfattar kunskap om de rationella talens relationella karaktär. Resultat och analys har vidare visat vikten av att uttrycka och representera rationella tal på ett varierat sätt för att möjliggöra att så många som möjligt kan erfara så många olika aspekter som möjligt av fenomenets ingående delar såväl som dess helhet. Slutligen visar även studien hur en kunskapsutveckling enligt beskrivningskategorierna samtidigt låter eleverna tillgodogöra sig Läroplanens, Lgr11, fyra kunskapsformer samt möjligheten att arbeta enligt den demokratiska dimensionen för självbestämmande.

Under vår utbildning har vi sett hur viktigt det är med formativ bedömning i NO-undervisningen för att kunna anpassa undervisningen efter var eleverna befinner sig och vart de ska. Målet med den här kunskapsöversikt var därför att ta reda på vilken effekt formativ bedömning har på elevers kunskapsutveckling i NO-ämnena i lågstadiet, varför den har det samt hur lärare kan påverka kvalitén av den formativa bedömningen. För att kunna undersöka dessa frågeställningar valdes 16 vetenskapliga artiklar som behandlar dessa teman ut genom systematiska sökningar i databaserna ERC och ERIC. Dessa artiklar analyserades och jämfördes sedan. Resultatet visade att formativ bedömning har en positiv effekt på elevers kunskapsutveckling då den stöttar theory building och utveckling av konceptuell förståelse och för att den bidrar till en individualisering och anpassning av undervisningen till elevers behov och förutsättningar. Resultatet visade även att en bättre kvalitet av den formativa bedömningen kan bidra till ökad kunskapsutveckling. Kvalitén kan höjas av läraren genom att planera den formativa bedömningen, genom ökad ämneskunskap samt om läraren får utbildning om och stöd i processen med den formativa bedömningen.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur och varför skönlitteratur kan användas i de samhällsorienterande ämnena. Undersökningen behandlar olika böcker som kan användas kopplat till kursplanen i SO, hur skönlitteratur tillämpas i undervisningen, varför skönlitteratur fungerar eller inte fungerar och vilka svårigheter det kan finnas med ett arbete kring skönlitteratur. I vår forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn på varför skönlitteratur är bra och hur det kan tillämpas i undervisningen i linje med Läsdelegationens rapport där ett fortsatt arbete krävs när det kommer till att främja läsförmågan. Undersökningen genomfördes genom att intervjua fem lärare som arbetar på olika skolor i mellan Sverige.De lärare vi intervjuat arbetar i olika utsträckning med skönlitteratur i sin undervisning och samtliga uttrycker att skönlitteratur är ett bra arbetssätt för att främja både läsförmåga och läslust. Lärarna tryckte på vikten av ett språkutvecklande arbetssätt och att det är viktigt att kunna möta eleverna när de kommer till skolan med olika förutsättningar för att bli bra läsare. Den största svårigheten med ett arbete som inkluderar skönlitteratur är bokvalet som ska passa alla elever och att finna relevanta böcker till varje ämne.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med barns livsfrågor i religionskunskapsundervisningen men också hur de integrerar dessa i andra ämnen. Vidare ville vi också ta reda på vad livsfrågor innebär enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lärande. Slutligen sökte vi svar på varför livsfrågorna är så viktiga och varför pedagoger bör använda sig av dessa i undervisningen. I vår studie har vi utgått från de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling. Vidare intervjuade vi sju pedagoger i grundskolans tidigare år som är yrkesverksamma i tre kommunala skolor i norra Skåne.Livsfrågepedagogiken har tidigare legat som grund för religionskunskapsundervisningen, men de senaste åren har en rad undersökningar visat på att dessa frågor tappat den centrala rollen som den haft tidigare och att större fokus riktas mot faktakunskap om de olika religionerna och livsåskådningarna, trots att reflekterandet är minst lika viktigt. Kunskaper och reflektionsförmåga måste samverka. Vår undersökning visar på att pedagogerna ägnar i synnerhet för lite tid åt livsfrågorna i allmänheten, men ännu mer sällan i religionskunskapsundervisningen. Vidare upplever de tidsbrist och menar att den pressade tiden gör att de måste prioritera, av den anledningen hamnar livsfrågorna utanför. Andra informanter beskriver denna typ av samtal som ett komplicerat och känsligt ämne, därför arbetar de sällan med dessa frågor.

Undersökningen bygger på tidigare forskning som talar för att utomhuspedagogik inom ämnet matematik anses ha positiv inverkan för elevernas kunskapsutveckling. Det som däremot avslöjas i den tidiga forskningen är hur kvaliteten brister när det kommer till utomhusundervisning. Det synliggörs genom att undervisningens ramar och disciplin drastiskt minskar vilket bidrar till att undervisningen har svårt att uppnå skolans disciplinära ordning. Utomhusundervisning ställer höga krav på lärarnas professionalism, kompetens och lyhördhet. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka vilka påverkningsfaktorer lärare uppfattar medutomhuspedagogik i matematik samt om metoden har en positiv eller negativ inverkan på elevernas kunskapsutveckling i ämnet. Undersökningen genomförs med inspiration av en fenomenografisk metod, vars syfte är att undersöka hur människor uppfattar fenomen i sin tillvaro. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är sex verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3. Resultatet visar att lärarna har en positiv syn på utomhuspedagogik men lyfter även fram flertalet negativa aspekter med metoden. De positiva aspekterna som synliggörs är framför allt att undervisningen uppfattas motivationshöjande och mer lustfylld. De framträdande negativa aspekterna är gruppens storlek, vädrets påverkan och brist på resurs.

Det har skett en ökning av antalet elever i den anpassade grundskolan där elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) står för den största ökningen. Studiens syfte var att undersöka och ge exempel på hur lärare i den anpassade grundskolan arbetar med kunskapsutveckling för elever med lindrig IF, samt hur samverkan med grundskolan kan se ut gällande dessa elevers möjligheter till deltagande i klassrumsundervisning. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio lärare verksamma inom den anpassade grundskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen utveckling sker i samspel med andra och den proximala utvecklingszonen är det vi har utgått från.  Resultatet visade att det finns en stor variation gällande användandet av bedömningsstöden och i arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Vi ser markanta skillnader gällande samverkan mellan de olika skolformerna. För en framgångsrik samverkan blir ledningens kunskaper om den anpassade grundskolan och dess verksamhet av stor betydelse för hur samverkan ser ut. Betydande blir även att ledningen och lokalerna är gemensamma för de båda skolformerna. Vi ser även att det har skett en förändring mot ett större kunskapsfokus kontra det tidigare omsorgsfokuset, även om det är ett område som kräver fortsatt utvecklingsarbete på skolorna.

Drama ska vara ett inslag i skolans verksamhet och tidigare forskning visar att drama är ett bra verktyg som kan användas för att fördjupa elevernas kunskaper i alla skolans ämnen. För att drama ska bli en del av so-undervisningen det viktigt att lärare har kompetens inom både so-ämnet och inom drama. I tidigare studier med lärare framkommer det att bristen på kompetens gör att de känner en osäkerhet och väljer därför andra undervisningssätt som de känner sig trygga med. Med anledning av detta uppstod en nyfikenhet om hur lärarstudenter ställer sig till att använda drama i framtida undervisning. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärarstudenters inställning till att använda drama i so-undervisningen. I studien genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med lärarstudenter från grundlärarprogrammet F-3. Lärarstudenterna uppfattar att de saknar didaktiska kunskaper inom drama men menar att lärarutbildningen har gett dem tips och idéer samt inspiration till att använda drama i undervisningen. De lyfter både för- och nackdelar med att använda drama i so-undervisningen men menar att de fördelar som finns väger upp för nackdelarna. Sammantaget visar denna studie att lärarstudenterna har en positiv inställning till att använda drama i framtida so-undervisning. / <p>SO</p>

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka tankar lärare och elever har för att varje individ på bästa sätt ska utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har pratat med olika lärare i avseende om hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina kunskaper i geografiämnet, samt hur elever arbetar för att utveckla sina kunskaper i geografiämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat 4 lärare och 11 elever i år 5 och 9. Resultatet visar att eleverna i år 5 tycker sig se sin egen utveckling i geografiämnet, oavsett lärarstil. Däremot tycker inte eleverna i år 9 sig se sin egen utveckling lika tydligt. En av de fyra lärarna vi intervjuat arbetar inte lika ämnesintegrerat som de övriga lärarna. Vår slutsats är att eleverna i år 5 säger sig se sin utveckling i geografiämnet lättare, om läraren arbetar ämnesintegrerat. Vi tror dock att läraren måste vara tydlig i upplägget av den ämnesintegrerade undervisningen. När det gäller eleverna i år 9 drar vi slutsatsen att anledningen till att de inte tycker att de utvecklas i geografiämnet, är på grund av att de inte tycker att ämnet är så synligt i deras undervisning. Vi har kommit fram till att eleverna önskar arbeta med roligt och varierat material i undervisningen, samt att både elever och lärare vill arbeta så mångsidigt och varierat som möjligt, för att se helheten och inte bara delarna i geografiämnet.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder. Vi har intervjuat sammanlagt åtta pedagoger och samtalat med tio barn. Vi har dessutom genomfört en mailintervju med Anders Szczepanski, verksam vid Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings Universitet. Vårt resultat visar att profileringen utomhusförskola inte automatiskt innebär utomhuspedagogik. Vår studie visar på både vinster och brister med utomhusförskoleverksamhet och vi har dragit slutsatsen att det finns många vinster med utomhuspedagogik och att ett inomhus- och utomhusperspektiv ständigt bör stå i samverkan.