Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiesyn Skolverket har hörsammat i 2019 års revidering av kursplanen i historia för årskurs sju till nio. Studien är intressant utifrån att Skolverkets revidering har varit en öppen process för externa parter att påverka genom att lämna in synpunkter i form av remissyttranden. Studien problematiserar även vilka det är som har fått genomslag för sina intressen i processen. Undersökningen genomfördes i två parallella analyser. Den första delen utgår från en jämförelseanalys av 2011 års kursplan i historia och 2019 års reviderade kursplan. Den analysmodell som användes utgick från tre tematiseringar som följer: - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en genetisk eller genealogisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har lämnat företräde åt en konstruktivistisk eller rekonstruktivistisk historiesyn, - Om kursplansrevideringen har hörsammat intressen om att historieundervisningen ska vara identitetsskapande eller fokuserad på att stimulera särskilda förmågor. Den andra delen av analysen använder samma tematiseringar för att analysera de remissyttranden som skickats till Skolverket under revideringsprocessen. Dessa remissyttranden delades in i tre kategorier: Allmänheten, akademin och skolväsendet. Analysen visade att 2019 års revidering lämnade företräde åt en genetisk och rekonstruktivistisk historiesyn samt hörsammades intressen om att historieundervisningen i högre grad ska stimulera särskilda förmågor. Den revideringen låg i linje med de intressen som representanter från skolväsendet, det vill säga lärarkåren och fackförbund, yttrat i sina remissvar. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>