The topic of this essay is reflection and reflection cultures in preschool. In preschool in Sweden, the notion of reflection is frequently used. However, the word is used without much consideration. What does reflection mean and what are we doing when we say that we reflect?  Based on experiences and thoughts about reflection and its content and meaning, I have investigated the notion of reflection and reflection in preschools. The aim of this study was to identify both the small and bigger aspects that can make a difference. Furthermore, discover various factors and approaches that distinguish a reflection which influences the content of the reflection, the process of reflection. Also, material aspects that may influence the reflection. My research questions are as follows: -What happens during the planned reflection time? -What aspects does the phenomenon of reflection consist of? -Do we need practical and theoretical knowledge to be able to reflect? -What material aspects affect reflection?                                                                             - From my results, which importance can refelction have in the preschool? The empirical data consists of stories from my own life, and experiences and thoughts that have appeared throughout the years. To get perspective on what I think I know, I make observations and I sit on various reflection forums. Through my observations and through the reading of scientific and literary texts, I put attention to various aspects of reflection. The literature helps me to put words on the concept of reflection, but at the same time leads to more questions and concerns in my thoughts. My study shows that we are using the word reflection without actually knowing the meaning of it. In forums where reflection is about to make place, the content is varied. Also, the content of the conversations is affected by multiple aspects. Both aspects about creating conditions for reflection and also aspects considering approach and knowledge. There is no "quick fix" for a well-functioning reflection in preschool since all aspects affect one another. It is not just about the moment of reflection, but factors from around that influence the reflection. By paying attention to these aspects, we can change and develop our reflection in preschool. / Den här uppsatsen handlar om reflektion och reflektionskulturer på förskolan. Reflektion är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är ett ord som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen reflektion och vad gör vi när vi säger att vi reflekterar. Utifrån många erfarenheter och funderingar kring reflektionens vara eller icke vara, innehåll och innebörd undersöker jag fenomenet reflektion och reflektion på förskolan. Syftet med uppsatsen är att upptäcka de små och stora aspekter som kan göra skillnad. Upptäcka olika faktoreroch förhållningssätt som utmärker en reflektion, som påverkar reflektionens innehåll, påverkar processen i en reflektion samt materiella aspekter som kan påverka en reflektion. Mina forskningsfrågor är följande: -Vad sker under den inplanerade reflektionsstunden? -Vilka aspekter består fenomenet reflektion av? -Behövs det praktisk och teoretisk kunskap för att kunna reflektera? -Vilka materiella aspekter påverkar reflektionen? -Utifrån mina resultat, vilken betydelse kan reflektionen tänkas ha i förskolans praktik? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta gör jag observationer, jag sitter med på olika reflektionsforum. Genom mina observationer och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på reflektion. Litteraturen hjälper mig att sätta ord på begreppet reflektion men leder samtidigt till att fler frågor och funderingar hos mig väcks. Min undersökning visar att vi slänger oss med ordet reflektion utan att egentligen veta vad det innebär. Innehållet i de forum där reflektion ska ske är väldigt varierat. Det finns en mängd aspekter som påverkar samtalens innehåll. Både aspekter som handlar om att skapa förutsättningar för reflektion men även aspekter som förhållningssätt och kunskap. Det finns ingen ”Quick fix” för att få en väl fungerande reflektion på förskolan, alla aspekter påverkar varandra. Och det handlar inte enbart om själva reflektionsstunden, det finns mycket runt omkring som också påverkar reflektionen. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår reflektion på förskolan. / <p>Illustratör Susann Wass</p>

Bakgrund och problem: Under de senaste årtiondena har kostnadseffektivisering inom den offentliga vårdsektorn inneburit förändringar vilket ökat arbetskraven i form av fler arbetsuppgifter i förhållande till tillgängliga resurser. Kombinationen av hög arbetsbelastning, tidspress och ökad vårdtyngd är bidragande faktorer till ökad stress, minskad motivation samt bristande kvalité inom vården. Författarna till föreliggande studie ser en avsaknad i forskning kring hur en minskad arbetsbelastning påverkar medarbetares upplevelse av stress, motivation och kvalité, därav behandlar studien detta område. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie är att undersöka medarbetares upplevelser av faktorerna stress, motivation och kvalité efter införandet av en arbetsomfördelning vilket gett en förändrad arbetsbelastning. Genom en kvalitativ metod har författarna till studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersökt vad konsekvenserna kan bli då en period av hög arbetsbelastning åtgärdas genom en omfördelning av arbetsuppgifter till en minskad arbetsbelastning. Resultat: Före införandet av arbetsomfördelningen beskrev respondenterna en arbetssituation som var tidspressad, hade hög arbetsbelastning, högt patientantal samt att mycket tid lades på arbetsuppgifter som inte direkt rörde patienter och administration vilket är vårdpersonalens kärnuppdrag. Efter arbetsomfördelningen upplevdes förbättringar i arbetsbelastningen då kringuppgifter togs bort från vårdpersonalen. I föreliggande studie framgår att arbetsomfördelningen resulterat i mer fokus på kärnuppdraget samt ökad kontroll över det egna arbetet. Analys och diskussion: De faktorer som tidigare studier lyfter som riskfaktorer är genom arbetsomfördelning inte lika överhängande hos de studerade arbetsgrupperna. Genom en minskad arbetsbelastning visar föreliggande studie att stressnivån har blivit lägre, motivationen har till viss del ökat samt att den upplevda möjligheten att leverera kvalitésäker vård har förstärkts. Slutsats: Genom tidigare studier samt föreliggande studies empiriska material kan det antydas att en minskning i arbetsbelastning ger positiv inverkan på vårdpersonalens upplevelse av stress, motivation och kvalité. / Background and problem: Over the past few decades, cost efficiency in the public health sector has resulted in changes, which has increased labor requirements in terms of more tasks in relation to available resources. The combination of high workload, time pressure and increased care loading are contributing factors to increased stress, reduced motivation and lack of quality in health care. The authors of the present study see a lack of research on how a reduced workload affects employees' experiences of stress, motivation and quality, hence the study deals with this area. Purpose and method: The purpose of the present study is to investigate employee experiences of stress, motivation and quality factors following the introduction of a job distribution, which resulted in a change in workload. Through a qualitative method, the authors of the study, using semistructured interviews, examined what the consequences may be when a period of high workload is remedied by redistributing tasks to a reduced workload. Results: Before the introduction of the job distribution, respondents described a workload that was time-stressed, had high workload, high patient numbers, and a lot of time spent on tasks that did not directly affect patients and administration, which is the healthcare personnel's core assignment. With the job distribution, improvements in workload were experienced when circumcision data was removed from healthcare personnel. The present study shows that the job distribution resulted in more focus on the core assignment and increased control over their own work. Analysis and discussion: The factors that previous studies raise as risk factors are not as consistent with the workgroups through job distribution. Due to a reduced workload, the present study shows that stress levels have been lower, motivation has grown to a certain extent, and that the perceived opportunity to deliver quality assurance has been strengthened. Conclusion: Through previous studies and empirical material of the present study, it can indicate that a reduction in workload gives a positive impact on the healthcare personnel's experiences of stress, motivation and quality.

No description available.

It always has been a need for the abiltiy to create color proofs. When an error occurs late in the production process, itis allways complicated and difficult to correct the error. In this project, digital proofs been made and discussions havebeen held with several people in the printing industry, in order to examine how well excisting digital proofs, meet thedemand of the market. And how close the digital proofs can come to the actual printsheat from the press. The study hasbeen shown that the one thing that has had the most influence on the outcome for the quality of a digital proof, is theprintshop operator’s knowledge about color management and proofing systems. Many advertising agencies in the graphicindustry think rasterised proofs are not necessesary and expensive. Therefor they prefer a cheaper alternative, whichdoesn’t show colors as well as the rasterised proof, but well enough to be content with it. There are a good awarenessconcerning lack of communication between printshop, reproduction and advertising agency. Advertising agencies thinkthat printshop rarely listen to what they have to say, while the printshop think that the advertising agency doesn’t understandwhat they are trying to tell them. The outcome of the printed proofs in this study can’t be representive for howgood digital proofs are conducted in regular basis in the industry. The divergence between the print press sheat and thedigital proof that was made was bigger than expected. This shows that implementation of ICC profiles in a color managementflow, not alone is the answer to making perfect digital proofs. There are so many other issues that has to be examined,like color management software, measure tools and correct color management module. In order to make a perfectproof, you have to look at the whole picture. In the end, the human eye finally has the last word on wheather theproof is good or not.

The purpose of this rapport/paper is to summarize and compare three different reparation methods, which can be used in repairing damaged concrete dams, which are one of the most important parts of electricity production in Sweden. Most of big dams in Sweden built between1900- 1960 are in a great need of restoration. Time, harsh winter conditions and constant presence of water have caused great damages to these dams. There are numerous restoration methods, which can be used in dam reconstruction.  However, choosing the right method plays a crucial role in terms of economy and quality for the power plant companies. Due to negatively impacting global warming, carbon dioxide emissions can also be another concern for power plant companies when selecting a reparation method. Sometimes determining and choosing the “right” method is rather difficult when facing different reparation methods.  When deciding which method to choose, comparisons are made in terms of economy, quality, and carbon dioxide emissions causing global warming. The methods compared in this rapport are applying waterjet mechanical chiseling, and Chesterton filler.  Accordingly, some boundaries are set and some, but not all, factors are taken into account.  For example, winter expenses and transportation are not included in this rapport. The method which has been used in this study is both qualitative and quantitative. In the qualitative method, interviews, literature studies and experience of experts are gathered and used. The quantitative method used for calculation of costs and CO2 (e) emissions to the air. The study shows that in a minor spalled concrete damage, the waterjet method and Chesterton filler are appropriate with regards to quality.  Mechanical chiseling is the cheapest method, and the Chesterton filler method releases the least amount of carbon dioxide to the air of all methods. Hopefully, the comparison in this rapport can aid those who want to choose a reparation method based on the criterias for the outcome/method. / Dammkonstruktioner är en av de viktigaste delarna av elproduktionen i Sverige. De flesta av de stora betongdammarna i Sverige som är byggda mellan 1900 och 1960 är i behov av reparation. Åldern, svåra vinterförhållanden och ständig närvaron av vatten påverkar dammarna negativt och orsakar skador i betongen. Det finns gott om olika reparationsmetoder som kan användas vid dammreparationer. Att välja rätt metod vid reparationer kan spela en avgörande roll när det gäller ekonomi och kvalitet för kraftverksbolagen. Då de olika metoderna resulterar i olika mycket koldioxidutsläpp till luften och därmed effekt på den globala uppvärmningen är just koldioxidutsläppen en annan faktor som kan beaktas av elbolagen när de vill välja en reparationsmetod. Valet av reparationsmetod är inte lätt. Ofta går det att välja mellan flera olika metoder. Syftet med denna rapport att upprätta sammanfattningar för tre olika reparationsmetoder vid reparation av betongdammar, samt en jämförelse mellan dessa metoder. Jämförelser har gjorts i förhållande till ekonomi, kvalitet och koldioxidutsläpp till luften. De reparationsmetoder som har jämförts i denna rapport är vattenbilning, mekanisk bilning och Chesterton spackel. För att möjliggöra jämförelsen i denna studie har några avgränsningar gjorts i för de faktorer som jämförts, bland annat har vinterkostnader och transporter inte inkluderats i jämförelsen.   Metoden i denna uppsats bygger på kvalitativ och kvantitativ studie. Den kvalitativa studien består av litteraturstudier och intervjuer genom samtal och email, och den kvantitativa studien består av beräkningar för kostnader och CO2 (e)-utsläpp med hjälp av grundvärden och faktorer för 1 m² betongyta. Studien visar att vid en enkel frostskada så är vattenbilningsmetoden och Chestertonspackel lämpligast med avseende på kvalitet. Mekanisk bilning är billigast och Chestertonspackel släpper ut minst koldioxid till luften. Förhoppningsvis kan jämförelsen i denna rapport hjälpa de som vill välja reperationsmetod baserat på önskade kriterier för slutresultatet. / <p>2017-06-27</p>

Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU). Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU. Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer. Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

Syftet med Magisteruppsatsen har varit att använda data över SAM-index och faktorer i Det goda arbetet från Arbetsmiljöverket för att kunna identifiera om det indikerar samband mellan börsnoterade företags börsvärden och deras systematiska arbetsmiljöarbete år 2012. Magisteruppsatsen har varit avgränsad till 47 företag på den svenska börsen som har svarat på Arbetsmiljöverkets undersökning NU2012. Företagens hållbarhetsredovisningar har gåtts igenom för att eftersöka hur hållbarhetsarbetet genomförs.   Metoden i studien är en kvantitativ ansats där statistiska, kvantifierbara resultat eftersökts. Företagen har delats in i fyra grupper baserat på värdena de fått i undersökningarna: i) SAM-index och ii) faktorerna i Det goda arbetet.   Resultaten för SAM-index indikerar samband mellan företagens systematiska arbetsmiljöarbete och börsvärde år 2012. Viss indikation på samband kan man se för Det goda arbetet dock inte lika starkt. Vidare kan man för åren 2008-2011 (där det inte finns data för SAM-index och faktorer i Det goda arbetet) se att det finns tendens indikation till samband mellan företagens aktiepris, omsättning, antal anställda och arbetsmiljöarbete.   Huvudslutsats baserat på analyserna av de data om aktiepris och arbetsmiljöarbete i Sverige samt den litteraturstudie som ingått i studien, kan det konstateras att företag som har ett bra arbetsmiljöarbete tenderar att ha högre aktiepris och bättre börsutveckling än företag som har sämre arbetsmiljöarbete.   Nyckelord: Arbetsmiljö, SAM-index, Aktiepris, Kvalité, Kompetens, Produktivitet. / The aim of the study was to use SAM-index data and data on factors from the report Det Goda Arbetet from the Swedish Work Environment Authority and identify if there is any relation between listed companies' market values and their systematic work environment management. This master’s work is limited to Forty-seven companies on the Swedish stock market that responded to the Work Environment Authority survey NU2012.   The method in this study is a quantitative approach in which statistical, quantifiable results were sought. The companies that participated in the NU2012 survey was divided into three groups based on their results from: i) Work Environment SAM index data and ii) data on factors from the report Det Goda Arbetet.   Results from SAM- index data show a relation between companies’ systematic work environment management and market capitalization for the year 2012 while the results from Det Goda Arbetet show that scores for the highest average varies between the groups. Results for the years 2008-2011 (the year when we don`t have access to the baseline study) shows that there is a tendency for a relation between share price, turnover, number of employees and work environment for these years.   The main conclusion based on the analyzes of the data on the share price and the work environment in Sweden as well as the literature review included in the study, it is found that companies that have a good work Environment tend to have higher stock price and better stock market performance than companies with poor work environment management. Keywords: Work environment, SAM index, Stock price, Quality, Skills, Productivity.

Utgångspunkten för studien var att undersöka om organisationer som arbetar med ständiga förbättringar också arbetar med att skapa och främja psykologisk trygghet för medarbetarna. Psykologisk trygghet innebär bland annat att medarbetarna känner sig trygga att komma med förslag på idéer som kan förbättra arbetssätt och bidra till organisationens utveckling. Forskning visar att organisationen går miste om utvecklingspotential om man inte tar tillvara på sina medarbetares idéer. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur organisationer som idag är erkänt ledande inom kvalitetsarbete ser på psykologisk trygghet kopplat till ständiga förbättringar.Tre organisationer valdes ut för studien, alla har under de senaste åren mottagit en utmärkelse för en hög kvalitet inom arbetet med ständiga förbättringar, Utmärkelsen Svensk Kvalitet. En person per organisation, med djup kunskap om organisationens förbättringsarbete och hur det bedrivs, valdes sedan ut. Nyckelaspekter i teorin kopplat till ständiga förbättringar samt psykologisk trygghet identifierades, nyckelaspekterna från teorin om psykologisk trygghet användes som underlag för skapandet av intervjufrågor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjordes med de utvalda respondenterna.Analysen visade att de studerade organisationerna arbetade med att skapa psykologisk trygghet genom att framför allt främja delaktighet bland medarbetarna och uppmuntra dem att våga lyfta misstag och säga sin åsikt. Begreppet psykologisk trygghet som sådant är dock inte allmänt vedertaget inom organisationerna. Slutsatserna från studien var att då flera nyckelaspekter inom arbetet med ständiga förbättringar och psykologisk trygghet berör varandra så arbetar organisationerna relativt omedvetet med att skapa psykologisk trygghet i syfte att främja ett effektivt arbete med ständiga förbättringar. / The outset for this study was to look into whether organizations that work with continuous improvements also work with creating psychological safety for their employees. Psychological safety enables employees to feel confident to come up with ideas that can improve working methods and contribute to the development of the organization. Research shows that organizations miss out on development potential by not capturing the ideas of their employees. The purpose of this study was to contribute with knowledge to how organizations that are known as leading within the area of quality work considers the connection between psychological safety and continuous improvements.Three organizations that were the last to receive an award for their high quality with their work with continuous improvements, Utmärkelsen Svensk Kvalitet, were chosen for the study. One person within each organization, with deep knowledge of the organization's work with continuous improvements, were then chosen for an interview. Key aspects within the theory of continuous improvement and psychological safety were identified and the key aspects from the theory of psychological safety were used as a base for interview questions. Qualitative semi structured interviews were done with the chosen respondents.The analysis showed that the organizations in the study work with creating psychological safety mainly by fostering participation and the courage to talk about mistakes and to voice your opinion. The term psychological safety isn't well known within the organizations but the conclusion from the study is that since several areas within the work with continuous improvement and psychological safety are closely related, the organizations work relatively unconsciously with fostering an efficient work with continuous improvement by enabling participation and learning from mistakes. / <p>2020-06-26</p>

This study has been conducted with the aim to examine the extent of the heat affected zone in order to use laser cutting when making samples for tensile testing. When cutting with a laser the material absorbs heat energy from the laser beams which causes changes in the microstructure. The heat affected zone affects the properties of the materials, lowering the accuracy of the tensile test. Therefore, it is desired to know the extent of the heat affected zone in order to remove it before tensile testing. In this study two materials were used, the high strength steel Docol 1000DP and the duplex stainless steel LDX 2101. The materials were cut in the shape of dog bones for tensile testing using two different laser powers, 2500 W and 3500 W. The samples were cut with different cutting speeds, starting at lower cutting speed, increasing until the laser was unable to cut through. Thereafter, the heat affected zone, and the surface quality was examined. The results from this study showed that the heat affected zone decreases with increased cutting speed. When cutting with high cutting speeds in Docol 1000DP it is enough to turn away 0.30 mm in order to remove the heat affected zone with margin. Negligible difference in heat affected zone was observed between the samples cut with 2500 W and 3500 W. The heat affected zone in LDX 2101 was very small, in order of 50 μm, making it hard to measure. This resulted in no exact measurements being made. However, the heat affected zone was in the order of 50 μm for all samples, concluding that turning away 0.15 mm is sufficient to remove the heat affected zone with margin. No difference could be observed between the samples cut with a laser power of 2500 W or 3500 W. Common to both materials is that the amount of dross decreases with increased cutting speed. / Denna studie har utförts i syfte att undersöka utsträckningen av den värmepåverkade zonen för att kunna använda laserskärning för att skära prover till dragprovning. Ett problem med laserskärning är att metaller absorberar värmeenergin, vilket orsakar förändringar i mikrostrukturen. Denna värmepåverkade zon bör minimeras och avlägsnas från metallen, då det minskar kvalitén på proverna samt på dragprovningen. I denna studie har två material undersökts, det höghållfasta stålet Docol 1000DP och det duplexa rostfria stålet LDX 2101. Stålen skars ut i form av hundben för dragprovning med två olika effekter på lasern 2500 W och 3500 W. Proverna skars ut med olika skärhastigheter, började med lägre hastigheter och ökade sedan tills lasern inte längre kunde skära igenom materialet. Därefter undersöktes både den värmepåverkade zonen och kvaliteten på skärytan. Resultaten från denna studie visade att den värmepåverkade zonen minskar med ökad skärhastighet. Vid skärning i Docol 1000DP med höga skärhastigheter räcker det att avlägsna 0,30 mm för att ta bort den värmepåverkade zonen med marginal. Ingen skillnad i värmepåverkad zon observerades mellan proverna skurna med 2500 W och 3500 W vid skärning med högsta skärhastigheten för varje lasereffekt. Den värmepåverkade zonen i LDX 2101 var mycket liten, i storleksordningen 50 μm, vilket gjorde den svårt att mäta. Slutsatsen gav att det är tillräckligt att avlägsna 0,15 mm för att avlägsna den värmepåverkade zonen med marginal. Ingen skillnad kunde observeras mellan proverna skurna med en lasereffekt på 2500 W eller 3500 W. Gemensamt för båda materialen var att gradbildningen minskade med ökad skärhastighet.

Titel: Kvalité i hållbarhetsrapporter - En kvantitativ studie om kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Författare: Isabelle Fernqvist &amp; Desiré Kolmodin Handledare: Linus Axén Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, Kvalité, Kvalitetsindex, Omfattning, Hybridorganisationer, Statligt ägda företag, Privatägda företag Bakgrund: Hållbarhetsrapportering är ett högst aktuellt och omtalat ämne i dagens samhälle, där förväntningar på företag att rapportera sina hållbarhetsaktiviteter och klimatrelaterade risker ökar allt mer. Kvalitén på innehållet i hållbarhetsrapporter är av stor betydelse då företags intressenter riskerar att reagera negativt om hållbarhetsrapporten inte uppfyller deras förväntningar. Trots det visar undersökningar att svenska företag tenderar att enbart redovisa positiva miljöavtryck snarare än konkreta miljökonsekvenser, och brister därmed i sin hållbarhetsrapportering. Tidigare studier uppger en brist på forskning om hur olika ägarstrukturer kan påverka kvalitén på hållbarhetsrapporter. Statligt ägda företag och privatägda företag skiljer sig i ägarstruktur och har därmed olika syften med sina verksamheter, vilket driver studien att jämföra om det finns skillnader i kvalité mellan företagens hållbarhetsrapporter. Syfte: Syftet med studien är att förklara och jämföra kvalité i statligt ägda företag och privatägda företags hållbarhetsrapporter Metod: Studien har en kvantitativ metod med en deduktiv ansats, då en hypotes genereras utifrån en litteraturgenomgång. En innehållsanalys genomförs för att koda kvalitativ information i hållbarhetsrapporter till kvantitativ information genom att samla in data från årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Insamlad data från 30 statligt ägda företag och 30 privatägda företag analyseras sedan i SPSS. Slutsats: Studiens resultat visar att olika ägarstrukturer påverkar hållbarhetsrapportering i form av att statligt ägda företags hållbarhetsrapporter har bättre kvalité jämfört med privatägda företag. Ett signifikant positivt samband föreligger mellan kvalité och statligt ägda företag där statligt ägda företag uppnår ett högre genomsnittligt kvalitetsindex och rapporterar fler antal ord i sina hållbarhetsrapporter. Av studiens kontrollvariabler visade storlek starkast signifikant positivt samband med kvalitén i hållbarhetsrapporter. / Title: Quality in sustainability reports - A quantitative study about quality in state-owned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports Authors: Isabelle Fernqvist &amp; Desiré Kolmodin Supervisor: Linus Axén Keywords: Sustainability reporting, Quality, Quality Index, Extent, Hybrid organizations, State-owned enterprises, Privately owned enterprises Introduction: Sustainability reporting is a current and discussed topic in today's society, where expectations on companies to report their sustainability activities and climate-related risks are increasing. The quality of the content in sustainability reports is of great importance as companies stakeholders can react negatively if the sustainability report does not meet their expectations. Nevertheless, studies show that Swedish companies tend to report positive environmental impacts rather than concrete environmental consequences which can lead to inadequate sustainability reports. Previous studies show a lack of knowledge on how different ownership structures can affect the quality in sustainability reports. State-owned and privately owned enterprises differ in ownership structure and thus have different purposes with their organizations, which leads the study to compare whether there are differences in quality between sustainability reports. Purpose: The purpose of the study is to explain and compare quality between stateowned enterprises and privately owned enterprises sustainability reports. Method: The study has a quantitative method with a deductive approach, as a hypothesis is generated based on a literature review. A content analysis is performed to code qualitative information in sustainability reports to quantitative information by collecting data from annual reports and sustainability reports. The collected data from 30 state-owned and 30 privately owned enterprises are then being analyzed in SPSS. Conclusion: The results of the study show that different ownership structures affect sustainability reporting where state-owned enterprises´ sustainability reports have better quality compared to privately owned enterprises. There is a significant positive relationship between quality and state-owned enterprises. They achieve a higher average quality index and report more words in their sustainability reports. The control variable size showed the strongest significant positive relationship with quality in sustainability reports.