The aim of this master´s thesis is to analyse what factors have an impact on the quality of school libraries. The research questions are: How do some school principals, school librarians and school inspectors view quality in school libraries and what has an impact on quality?How do they view some existing quality criteria?How important do they think the integration of the school library into the curriculum is?The theoretical approach is derived from research about school libraries by David Loertscher and by Sharon Markless and David Streatfield. The empirical material has been collected through half structured qualitative interviews. The informants chosen are principals and school librarians from three Swedish primary schools (6-15 years). The schools are chosen because their libraries have been awarded the title school library of the year. Two school inspectors have also been interviewed. Some of the aspects of quality that both the research literature and the interviews show as important factors are cooperation and collaboration between school librarians and teachers, learning by ICT and students' information literacy. The investigation shows that earlier research is valid for this thesis also. The views of the informants are that school libraries can play a vital role in schools. The investigation confirms the importance of support from principals and of evaluation of your work, by the help of school inspections and existing quality criteria.

Detta examensarbete handlar om utvärdering i skolan. I bästa fall kan utvärdering, enligt en av våra informanter, tala om vad som gått fel och leda läraren tillbaks på banan igen, eller från ”way-off” till ”speaking terms” som dessutom fått bli vår undertitel. Genom intervjuer undersöker vi fenomenet utvärdering samt vad det innebär för våra intervjuade lärare. Intervjuerna har bearbetats med fenomenologisk metod för att sedan kopplas till forskning kring utvärdering, professionsutveckling och kvalitet i skolan. Efter att ha upptäckt kopplingar mellan utsagorna och forskningen har dessa fått bli undersökningens återkommande tre teori- och resultatkapitel. En av våra slutsatser är att alla våra informanter ser nyttan med utvärdering samt de positiva följderna av det men att tidsbrist är ett hinder för kontinuerliga utvärderingar. Dessutom står det klart att det råder en begreppsförvirring kring begreppet utvärdering, dels omnämnt i forskningen kring utvärdering men även hos våra informanter som till stor del likställer utvärdering med reflektion.

Denna studie undersöker förskolepersonalens uppfattningar om begreppet kvalitet i förskolan och hur förskolepersonal genomför systematiska kvalitetsarbete. Denna studie har sin utgångspunkt i ett barnperspektiv där barn är i centrum och deras intresse är viktigt i förskolan. Vidare undersöks vilka förutsättningar som har inverkan på förskolans kvalitet. I studiens bakgrund belysas att förskolan i Sverige brister i likvärdighet. Flertal förskollärare i forskningen upplever att orsaken till att förskolor har brister i kvaliteten är barngruppsstorlek, personaltäthet, personalkompetens et cetera. I studien medverkade sex förskolepersonal i fyra olika förskolor med olika yrkeskategorier. Metodvalen vid insamling av data för denna studie är kvalitativ metod. Det framgår i vår studie att respondenterna har kunskaper och erfarenheter av systematiskt kvalitetsarbete. Både förskolläraren och barnskötaren uttrycker vikten av systematiskt kvalitetsarbete eftersom verksamheten ska följas upp, utvärderas och utvecklas. I resultatet framgår att det är bra att mäta förskolans kvalitet eftersom det bidrar till en likvärdig förskola för alla barn. Via systematiskt kvalitetsarbetet blir förskolepersonalens arbetssätt synligt, vilka mål som har uppfyllt förbättra. Som en slutsats har vårt resultat visat att kvalitet påverkas av personaltäthet, stora barngrupp och pedagogernas kompetens.

Hur kan man förklara och förstå samarbete och varför samarbete kan vara mödan värd? Syftet medstudien har varit att undersöka vilka uppfattningar fritidspedagogerna på en skola uttrycker om attsamarbeta och att organisera och utveckla fritidshemmets verksamhet. Samarbete som begrepp kanförklaras i termer av kollektivt eller kollegialt lärande; det vill säga om medarbetarna lär av varandragenom att utbyta erfarenheter och tankar, i en öppen och fri dialog, vilket kan öka förutsättningarnaför en kollektiv kompetens (Granberg och Ohlsson, 2005). Enligt forskning är den kollegialareflektionen en förutsättning för den kollektiva kompetensen, det vill säga det mervärde tillika denpositiva synergieffekt som ett samarbete kan generera (Granberg &amp; Ohlssons, 2005; Fröman &amp;Johansson, 2011, m. fl.). I studien kopplas samarbete ihop med det systematiska kvalitetsarbetet;fritidspedagogernas gemensamma ”uppgift” för att kvalitetssäkra verksamheten. Inspirerad avfallstudien som forskningsmetod intervjuades fem fritidspedagoger från tre fritidsavdelningar påsamma skola. Resultatet visar att fritidspedagogerna inte nyttjar den kollektiva kompetensen för attlösa fritidshemmets gemensamma uppgifter, utan att de stretar på i par ute på respektive avdelning,där förutsättningar ser olika ut både för personalen och barnen. Målet i arbetsplanen är att fungerasom ett fritids; frågan är varför och hur de ska organisera arbetet för att uppfylla målet? / <p>Godkännande datum: 2019-03-29</p>

<p>Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Kvalitetsarbete är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Kvalitetsarbete drivs vanligtvis för att höja kvaliteten på ett företags produkter. Arbetet är omfattande och påverkar personalen på olika sätt. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att dels undersöka fallföretagens mognadsnivå enligt CMMI skalan, dels undersöka hur kvalitetsarbete påverkar personalen i avseende på stress och konflikter. </p><p>Genomförande: För att få reda på hur kvalitetsarbete påverkar personalen har vi intervjuat personer på tre företag med olika erfarenheter av kvalitetsarbete. </p><p>Resultat: Våra resultat tyder på att personalen påverkas av kvalitetsarbete. Vi har i denna studie kunnat se tendenser att kvalitetsarbete påverkar personalen positivt i avseende på konflikter. Detta för att kvalitetsarbete tydliggör ansvarsfördelningar och därigenom minskar risken för uppkomsten av de konflikter som är av negativ karaktär. Däremot har vi i denna studie inte kunnat se att kvalitetsarbete resulterar i en minskad stress hos de anställda.</p>

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Kvalitetsarbete är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Kvalitetsarbete drivs vanligtvis för att höja kvaliteten på ett företags produkter. Arbetet är omfattande och påverkar personalen på olika sätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att dels undersöka fallföretagens mognadsnivå enligt CMMI skalan, dels undersöka hur kvalitetsarbete påverkar personalen i avseende på stress och konflikter. Genomförande: För att få reda på hur kvalitetsarbete påverkar personalen har vi intervjuat personer på tre företag med olika erfarenheter av kvalitetsarbete. Resultat: Våra resultat tyder på att personalen påverkas av kvalitetsarbete. Vi har i denna studie kunnat se tendenser att kvalitetsarbete påverkar personalen positivt i avseende på konflikter. Detta för att kvalitetsarbete tydliggör ansvarsfördelningar och därigenom minskar risken för uppkomsten av de konflikter som är av negativ karaktär. Däremot har vi i denna studie inte kunnat se att kvalitetsarbete resulterar i en minskad stress hos de anställda.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet. Informanterna beskrev också förslag på utveckling av områden rörande kursvärdering. I diskussionen sammanfattas resultatet i tre teman med stor betydelse för kursvärdering. Dessa är: Syfte – meningen med kursvärderingen, Metod – variationer av olika kursvärderingsmetoder samt Process – arbetet med kursvärdering är en process. Följande slutsatser har analysen utmynnat i; Begreppen kursvärdering och kursutvärdering behöver förtydligas, Det är problematiskt att genomföra en kursvärdering som har flera syften, För att säkerställa det övergripande syftet med at förbättra kvaliteten behövs ett systematiskt arbete som genomsyrar hela organisationen, Summativa kursvärderingar bör kompletteras med formativa kursvärderingsmetoder för att uppnå ökat studentinflytande och förbättrad kvalitet, Kursvärdering bör systematiskt kompletteras med annan information för att göra en djupare och mer omfattande analys av kursen med syfte att få en helhetsbild av kursen, Den kursvärderingsmetod man använder sig av bör passa ihop med det syfte man har för genomförandet av kursvärderingen, Det är bra att öka variationen av kursvärderingsmetoder, Rörande kursvärderingsmetoden KURT så bör ett klart syfte med just den metoden skrivas fram för respektive nivå i organisationen, Det är viktigt att även resultatet av andra former av kursvärderingsmetoder än KURT tas tillvara, Arbete med kursvärdering är en process och kursvärdering blir därigenom processinriktad, Det finns ett behov av att ta tillvara lärarnas synpunkter på kursen, Det finns ett behov av ett mer systematiskt organiserat stöd för de som är kursansvariga.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?   Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys. Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar. Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ”foto” och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden. I resultatet framkommer även att utvärdering ger redskap för vad som behöver utvecklas för att höja kvaliteten. Dessutom visar studien att  det finns samband mellan analys och framtida utvecklingsområde, genom att mönster framträder, faktorer som påverkar förskolans arbete identifieras, vilket leder till att arbetsformer i förskolans verksamhet utvecklas. Vikten av att arbetet med pedagogisk dokumentation, utvärdering och analys genomförs framträder tydligt, genom att barnets utveckling och lärande framträder, men även verksamhetens framtida utvecklingsområde och förskolans lärares arbetssätt. / Abstract The study's purpose was to investigate the preschool documentation based on the relationship to the child, the business and the systematic quality work, and how this is related to the evaluation work. The purpose specified with the following questions:To what extent different basis in preschool systematic quality work to document? The degree to perceive the preschool teachers to the systematic quality work in the documentation, evaluation and analys is performed? Is there any relation of preschool teachers' views of evaluation analys is to the concrete development The survey was conducted by 14 pre-schools were visited and a total of 100 questionnaires were awarded personally distributed to pre-school teachers, of which 78 were answered. The questionnaire consisted of various claims on the basis of objective and issues that preschool teachers would take a stand. The statistic alanalyzes used were univariate descriptive analysis, ANOVA, multivariate analysis of variance factor analysis. The study is based on a postmodern approach, where it is understood that there is no absolute knowledge in the educational context, and where our world and knowledge can be seen as a socially constructed process, in which all participate actively. The results showed that the basis preschool teachers use the documentation tool is"photo" and educational documentation is seen as a work tool, which exposes preschool, and areas of knowledge. The result also suggests that the evaluation provides tools for what needs to be developed to raise the quality. In addition, the study shows that there is a connection between analysis and future development area, by pattern emerges, factors affecting preschool work identified, leading to the work of preschool development. The importance of the work on educational documentation, evaluation and analysis is carried out are clearly visible by the child's development and learning emerge, but also future business development area and the preschool teachers working.

År 2013 kom reformen om karriäruppdrag för lärare, den innefattar både lektorer och förstelärare. Den här studien är riktad mot förstelärare i grundskolans tidiga år. Då karriärtjänsterna berör hela Sveriges lärarkår på ett eller annat sätt är det nödvändigt att förklara utvecklingen som sker kring förstelärarens uppdrag. Studiens syfte är att undersöka hur förstelärare, med tjänst i grundskolans tidiga år, uppfattar att de arbetar med skolans kvalitetsarbete. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av fenomenografins sju analyssteg för att finna kategorierna som skapar studiens utfallsrum. Tjänsten som förstelärare har främst sökts på grund av rekommendation från rektor. Förstelärarnas uppfattning är att de saknar tid till att utföra sina uppdrag. Förstelärarna arbetar aktivt efter styrdokument och bedömningar för att ständigt utveckla undervisningen. Samarbete med andra förstelärare inom samma arbetsområde, och kollegialt lärande upplevs som en betydelsefull aspekt till kvalitetssäkringen av undervisningen. Dock saknas i dagsläget samarbete mellan förstelärare inom samma arbetsområde. / In 2013, the reform of a career mission for teachers appeared, which includes both senior lecturer and First-teachers. This study is directed to First- teachers in the earlier stages of primary school. Since these career missions includes all of Sweden, it is necessary to explain the development that takes place around the First-Teachers mission. The purpose of this study is to investigate how First-teachers, in the early stages of primary school, experience that they promote the quality work of their schools. The study is made by a qualitative approach and the empiricism has been collected by 11 semi-structured interviews. The transcribed material has been analysed with the help of the seven analysing steps of the phenomenography, which creates the “outcome room” of the study. The main reason for why teachers have applied for the post First-teacher is due to recommendations from the head teacher. First-teachers are experiencing the lack of time to prefill their missions. First-teachers are actively working with regulatory documents and judgement reports to persistently develop their teaching situation. Collegial teaching is, according to the First-teachers, a necessity to make sure that they quality proof their teaching. However, today there is no interaction between First-teachers in the same interest groups.

En viktig del av den svenska välfärden är kommunens äldreomsorg för personer över 65 år, där Socialtjänstlagen ger rättighet till vårdboende och andra servicetjänster när det behövs. Kommunernas kommunaltjänst ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Rapportering av avvikande händelser är en av hörnpelarna i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i vården. Avvikelserapportering bidrar till att undvika att negativa händelser upprepas, samt att rutiner förbättras för att höja kvalitet. Genom att ta tillvara möjligheterna med avvikelserapporter kan kvaliteten på vårdboenden förbättras och utvecklas. Denna studie visar på behovet av ytterligare fokus på arbetet med avvikelsehantering gällande omsorg.