Pedagoger möter utmaningar i arbetet med dokumentation och det är rektorn som bedriver förskolan och ansvarar för att höja utbildningens kvalitet. Studiens syfte är därmed att ta reda på vilka diskurser som kommer till uttryck i rektorers resonemang om dokumentationsarbetet på förskolan samt belysa de uttalanden som rektorerna ger uttryck för om stödet till pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation. De resultat som presenteras i föreliggande studie har för avsikt att bidra till utvecklingen av arbetet med pedagogisk dokumentation på förskolan där rektorers pedagogiska ledarskap är medel för utbildningens kvalitetsutveckling. Studiens vetenskapsteoretiska grund är socialkonstruktionismen med en metodologisk utgångspunkt i diskurspsykologin, där rektorers tal analyserats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av ostrukturerade intervjuer, där vi i samtal med rektorerna fick ta del av deras version av verkligheten. Studien visar att ett närvarande ledarskap prioriteras av rektorerna i stödet till pedagogernas arbete med pedagogisk dokumentation. Rektorerna ger uttryck för att olika former av stöd erbjuds, utifrån rektorernas förutsättningar, men övertygar om att det är pedagogernas inställning som är avgörande för hur dokumentationsarbetet utvecklas eller försvåras. Resultatet visar att rektorerna uttrycker en avsaknad av en likvärdighet i arbetet med pedagogisk dokumentation för att kunna ge rätt stöd till pedagogerna.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan förhåller sig till pedagogisk dokumentation samt hur den kan främja en helhetssyn i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Studiens frågeställningar berör vad som krävs för att pedagogisk  dokumentation ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet, vad använder förskollärare pedagogisk dokumentation till i sitt arbete på förskolan samt hur pedagogisk dokumentation kan bli ett kollegialt arbetsverktyg för förskollärare. Studien har en kvalitativ ansats och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare på en förskola. I resultatet lyfter förskollärarna fram betydelsen av en tydlig och väl strukturerad organisation för arbetet med pedagogisk dokumentation som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete. Det handlar om tydliga roller och ansvarsområden för personalen, med pedagogisk handledning och en struktur som ger tid för dokumentation, reflektion och gemensamt lärande där alla kan vara delaktiga. Förskollärarna beskriver hur pedagogisk dokumentation ger möjlighet till ökad delaktighet för barn och vårdnadshavare i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet visar på pedagogisk dokumentation som ett kollegialt arbetsverktyg, som blir en del i ett målstyrt systematiskt kvalitetsarbete.

Sammanfattning/AbstractMannerhult, Heléne (2019). ”Att ha framgång tillsammans” En studie om analysverktyg som stöd i en skolas systematiska kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed utgångspunkt i några lärares och specialpedagogers upplevelser och tidigare forskning ämnar studien bidra med kunskaper om vilka möjligheter och utmaningar som finns i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester, samt om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att belysa några lärares och specialpedagogers upplevelse av att använda analysverktyg som stöd i ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla lärares och elevers lärande. Formulerade frågeställningar är:•Vilka möjligheter och utmaningar upplever pedagogerna i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester?•Om och i så fall hur beskriver pedagogerna att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares och elevers lärande?TeoriSociokulturella perspektiv användes som teoretisk ram för att förstå och tolka studiens resultat.MetodIntervjuer av semistrukturerad karaktär användes för att belysa studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Baserat på ett fenomenologiskt tankesätt användes en fenomenografisk ansats för att analysera respondenternas utsagor.ResultatStudiens resultat visar att en stödjande kultur, ett stöd i planering och genomförande, en stödjande samverkan, ett stöd i perspektivskiftet från enskilda elevers behov till att utveckla undervisningen mot att möta alla elevers behov, samt ett stöd i ett ökat fokus på det formativa och det demokratiska perspektivet kan vara både en möjlighet och en utmaning i arbetet med arbetsmodellen att analysera resultat av undervisning med hjälp av kunskapstester. I studien framkommer det vidare att arbetet med arbetsmodellen bidrar till lärares lärande genom synliggörande av undervisningens effekt och pedagogiska utvecklingsbehov, genom ökad medvetenhet om lärarrollen, genom utveckling av lärares kommunikativa förmåga, samt genom utveckling av lärares förmåga att reflektera över användandet av tester. Om och i så fall hur arbetet med arbetsmodellen bidrar till elevers lärande framkommer inte i studien.Specialpedagogiska implikationerEn god relation mellan specialpedagog och rektor är en förutsättning för att specialpedagogen ska få det tydliga mandat som krävs för att leda arbetet med arbetsmodellen. Att specialpedagogen har både erfarenhet, specialpedagogisk kunskap, ledarskaps- och kommunikativ kompetens är en förutsättning för att arbetet med arbetsmodellen ska bli framgångsrikt.NyckelordAnalys av elevresultat, analysverktyg, fenomenologi, fenomenografi, systematiskt kvalitetsarbete

Fritidshemmets traditionella verksamhet beskrivs som fri från dokumenterade utvärderingar, men står nu inför kravet att genomföra sådana. Nu behöver verksamheten som hittills skildrats som ett lärande i socialt samspel formulera metoder för ett systematiskt utvärderingsarbete. Syftet med den här studien är att undersöka hur grundlärare i fritidshem och rektorer arbetar med utvärdering i fritidshemmet, enligt kravet på systematiskt kvalitetsarbete.Genom semistrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger i fritidshems- verksamheten undersöker vi hur man arbetar med utvärdering i fritidshemmet enligt kravet på systematiskt kvalitetsarbete. Genom hermeneutisk och tematisk analys av empirin tolkas materialet genom ramfaktorteorin och Ove Karlssons fyra utvärderingsnivåer.Alla de utvärderingar vi kommit i kontakt med sker i form av självuppskattning främst i ett informellt ”horisontellt” utvärderingsarbete mellan kollegor. I vissa fall sker formella rapporteringar ”bottom up” av arbetet från personalgrupp till rektor eller från rektor till kommunförvaltningen. De ramar eller faktorer som påverkar och formar utvärderingsarbete mest är tid, kompetens, syfte och styrning. För att kunna utveckla former för utvärdering måste det avsättas tid till detta. Personalens och rektorernas kompetens i både fritidshemsverksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet avgör vilka processer och resultat som skapas. En tydlig styrning som avgränsar syftet med verksamheten blir en förutsättning för att kunna genomföra ett systematiskt utvärderingsarbete.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur ett arbetslag i förskolan pratar om systematiskt kvalitetsarbete samt vilka konstruktioner av det systematiska kvalitetsarbetet som skapas i dessa samtal. I studien deltog ett arbetslag med förskollärare och barnskötare från en kommunal förskola via en fokusgruppsintervju och tre observationer av arbetslagets gemensamma planeringar. Resultat visar att genomförandet av policy i förskolan är en invecklad process där det krävs att de deltagande pedagogerna inte bara tolkar policy som skollag och läroplanen för förskolan, utan också att de måste göra dessa tolkningar till sina egna innan de kan applicera tolkningar i verksamheten. Lika så visar analysen av pedagogernas samtal att i genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagets praktik finns många olika former av styrning och styrningsmekanismer. Dessa styrningsmekanismer formar arbetslagets möjligheter att tolka, översätta och genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan resultatet förklaras genom att pedagogerna styr och blir styrda av de olika former av policy som finns kring ämnet systematiskt kvalitetsarbete och att detta påverkar vilka konstruktioner av systematiskt kvalitetsarbete som kan skapas av arbetslaget.

Syftet med studien var att undersöka om medarbetare och chefer har samma bild av systematiskt kvalitetsarbete samt hur deras upplevelse av delaktighet och engagerat ledarskap är i det systematiska kvalitetsarbetet.   Studien utgick från en hermeneutisk och deduktiv ansats. Insamling av data har varit utifrån kvantitativ design med en survey-undersökning baserat på studiens teoretiska ramverk, syfte och frågeställningar.   Resultatet i studien baseras på 53 respondenters svar varav sju enhetschefer och 46 medarbetare från en verksamhet inom socialt arbete. Resultatet har visat att bilden av systematiskt kvalitetsarbete är olika då det finns skillnader i om det görs regelbundna egenkontroller, mätningar av kundnöjdhet och om verksamheten följer socialstyrelsens SOSFS 2011:9. Båda grupperna upplevde delaktighet med undantag för att få tid till samarbete med kollegor och upplevelse i att ha fullt ansvar för kvalitetsarbetet. Enhetschefer upplever att det finns ett engagerat ledarskap medans medarbetare inte upplever att det finns i lika hög grad. / The purpose of the study was to investigate whether employees and managers have the same picture of systematic quality work as well as how their experience of participation and committed leadership is in the systematic quality work.   The study was based on a hermeneutic and deductive approach. Collection of data has been based on quantitative design with a survey study based on the study's theoretical framework, purpose and issues. The results of the study are based on 53 respondents' responses, of which seven are managers and 46 employees from a organization in social. The result has shown that the picture of systematic quality work is different as there are differences in whether regular self-checks, customer satisfaction measurements and whether the business follows the Socialstyrelsens SOSFS 2011: 9. Both groups experienced participation with the exception of allowing time for collaboration with colleagues and experience in having full responsibility for the quality work. Unit managers feel that there is committed leadership while employees do not feel that there is an equal degree. / <p>2020-06-26</p>

Sammanfattning/Abstract Lindberg, Nina &amp; Otteby Eriksson, Louise. (2022). Specialpedagogens (icke) roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Utifrån några specialpedagogers och rektorers tankar kring specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet syftar studien till att bidra med kunskaper kring specialpedagogers nuvarande och möjliga roll och funktion i arbetet med kvalitetsutveckling. Ett annat viktigt kunskapsbidrag som framkommit ur undersökningen är hur specialpedagogisk kompetens kan bli ett naturligt bidrag i det systematiska kvalitetsarbetet.   Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap kring systematiskt kvalitetsarbete genom att analysera specialpedagogers och rektorers beskrivningar kring specialpedagogens olika roller och funktioner i det systematiska kvalitetsarbetet. För att kunna hitta förklaringar till den funktion det systematiska kvalitetsarbetet får i verksamheterna anses det föreligga ett behov av att undersöka detta utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv.  Utifrån undersökningens syfte framträder följande frågeställningar: 1.     Hur kan systematiskt kvalitetsarbete förstås utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv?  2.     Hur beskriver specialpedagogen sitt nuvarande deltagande, samt sitt önskvärda deltagande i systematiskt kvalitetsarbete? 3.     Hur beskriver rektorer specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori Det systemteoretiska perspektivet användes som teoretisk ram för att förstå och tolka undersökningens resultat. En förståelsebaserad syn på organisationsutveckling och New Public Management användes som eventuella förklaringsmodeller till resultaten.  Metod Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats där frågeformulär med öppna frågor använts i insamlandet av data. Den teoretiska delen av arbete har använts för att tolka och analysera informanternas svar. Resultat Undersökningens resultat visar att rektorer i stor utsträckning påverkar den roll som specialpedagogen får i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogernas svar antyder att rektorers brist på förståelse för den specialpedagogiska kompetensen begränsar deras delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten visar att specialpedagoger deltar i det systematiska kvalitetsarbete på organisationsnivå och att deras deltagande är av åtgärdande karaktär. Vidare belyser specialpedagogerna att deras deltagande kan se annorlunda ut om de haft ett större inflytande över sin roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Då hade arbetet skett i nära samarbete med annan skolpersonal och på så sätt hamnat på gruppnivå och haft en främjande och förebyggande karaktär.    Specialpedagogiska implikationer En god förståelse för specialpedagogens uppdrag från rektor är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens tas tillvara på i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att ta vara på specialpedagogens kunskaper inom organisationsutveckling, ledarskaps- och kommunikativ kompetens kan effekten av det systematiska kvalitetsarbetet få en reell påverkan på utvecklingen av verksamhetens kvalitet.

När mycket nybyggnation uppstår i ett område behöver nätstrukturen analyseras för att säkerställa att den befintlig strukturen klarar av det nya effektbehovet. I Forshälla byggs sommarstugor om till permanentboende, nya bostadsområden byggs längst med kusten och hushåll monterar solceller och elbilsladdare på deras hus. I detta examensarbete kommer 10 kV-nätet för området Forshälla analyseras och ett förslag kommer tas fram för förbättringar av nätstrukturen. Fördelningsstationen för Forshälla får sex nya kopplingsfack vilket leder till fler omkopplingsmöjligheter i området. Kabel med area 50/95 mm2 byts ut mot 150 mm2 kabel för att säkerställa en stabil och tillförlitlig elförsörjning för kunderna. I dagsläget har Forshälla-området 2447 kunder fördelade på 1889 kopplingspunkter, där 843 av kunderna är bosatta i tätort och 1604 personer på landsbygd. Inom området finns totalt 128 nätstationer, 116,5 km 10 kV-nät och 265,8 km 0,4 kV-nät. Vid framtagning av resultat och metod tillämpas energiföretagens projektering- och beredningshandbok för att planera och strukturera arbetet på ett så effektivt sätt som möjligt. Förslaget till ny nätstruktur består av 19,51 km ny kabel där 3,5 km är utbytt luftledning och resterande utbytt markkabel. Två av de sex nya kopplingsfacken i fördelningsstationen används för att jämna ut belastningsströmmar och skapa fler omkopplingsmöjligheter i nätet. Fem kabelskåp raseras och sju nya nät- och seriesatellitstationer byggs. Det maximala spänningsfallet minskar från 5,50 % till 3,30 % under normal drift. Den totala kostnaden för förslaget till ny nätstruktur blir cirka 7,7 Mkr. Beräkningar gällande långsamma spänningsändringar som uppstår vid inkoppling av solceller uppfyller de krav på ±10 % som ställs av EIFS 2013:1. Ledningsimpedanser för solcellsanläggningarna försummades vid beräkningar vilket kan få det verkliga värdet att skilja sig något från de resultaten presenterade i rapporten. / When a lot of new construction occurs in an area, the power grid structure must be analyzed to ensure that the existing network can handle the new power demand. In Forshälla, summer cottages have been converted into permanent residences, new residential areas have been built along the coast, and households are installing solar panels and electric vehicle chargers in their homes. In this thesis, the 10 kV power grid for the Forshälla area will be analyzed, and a proposal will be developed for improvements to the power grid structure. The Forshälla distribution station will receives six new switching compartments, which will lead to more switching options in the area. Cable with an area of 50/95 mm2 is replaced with 150 mm2 cable to ensure a stable and reliable power supply for customers. Currently, the Forshälla area has 2447 customers distributed over 1889 connection points, with 843 of the customers residing in urban areas and 1604 people in rural areas. There are a total of 128 substations, 116,5 km of 10 kV medium voltage cable, and 265,8 km of 0,4 kV power cable within the area. In the development of results and methodology, the energy companies planning, and preparation handbook has been used to plan and structure the work as efficiently as possible. The authors proposal for the new power grid structure includes laying 19,36 km of new medium voltage cable, of which 3,5 km is replaced power lines and the remaining is replaced underground cable. Two of the six new switching compartments in the distribution station are used to balance load currents and create more switching options in the network. Five junction boxes have been demolished, five network and two series satellite stations will be built. The maximum voltage drop decreases from 5,50 % to 3,30 % during normal operation. The total cost for the proposed new power grid structure is approximately 7,7 Mkr. Calculations regarding slow voltage changes that occur when connecting solar cells meet the requirements of ±10 % imposed by EIFS 2013:1. Conductor impedances for the solar power systems were neglected in the calculations, which may cause the actual value to deviate slightly from the results presented in the report.

Sammanfattning/Abstract Friman, Emma &amp; Zettergren, Caroline (2023). Specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag är att upptäcka hur specialpedagogens kompetens kring att leda förändringsarbete används i skolornas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Ytterligare ett viktigt kunskapsbidrag blev under studiens gång att specialpedagogens uppdrag och profession tolkas annorlunda av olika rektorer och specialpedagoger.   Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap och problematisera om hur specialpedagoger är involverade i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och hur rektorers olika uppfattning om yrket påverkar rollen som specialpedagog.   Följande frågeställningar utgår studien ifrån: ●      Hur ser specialpedagogens roll ut i det systematiska kvalitetsarbetet och hur används specialpedagogens kompetens? ●      Hur ser rektorerna på specialpedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet? ●      Vilken roll vill specialpedagogerna ha i det systematiska kvalitetsarbetet?   Teori De teorier vi utgått från är professionsteorin och systemteorin vilka vi tar spjärn mot och använder för att förstå och tolka studiens resultat.   Metod Studien genomfördes genom att först analysera enkäter och efter det genomfördes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Våra respondenter bestod av specialpedagoger och rektorer. Det var 18 specialpedagoger som svarade på enkäten och sedan intervjuades tre specialpedagoger som svarat på enkäten och deras rektorer från tre olika skolor. Enkätresultatet och intervjuerna har tolkats och kategoriserats efter kategoriseringsmetoden. För att få ett bredare perspektiv har vårt resultat analyserats med förankring i tidigare forskning.   Resultat Resultatet visar att det finns en oklarhet kring hur specialpedagogens uppdrag uppfattas och vad hens uppdrag består av. Det är tydligt att specialpedagogerna önskar vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet i större utsträckning än de är idag men att rektorerna ofta ger det uppdraget till förstelärarna då specialpedagogernas tid inte räcker till. Detta skapar en diskrepans mellan specialpedagogernas verklighet och examensförordningen. Ett annat viktigt resultat som framkommit är att det är många av respondenterna som inte vet vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär och hur de ska arbeta med det på skolorna.   Specialpedagogiska implikationer Den kunskap och erfarenhet som specialpedagogen fått under utbildningen kring att leda förändringsarbete på organisationsnivå gör att det är självklart att de ska vara delaktiga i att leda det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att rektor har en förståelse för specialpedagogens och förstelärarnas uppdrag och kompetens samt vad det systematiska kvalitetsarbetet innebär kan specialpedagogen vara med och höja kvaliteten på det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på skolorna. Då specialpedagogens roll är otydlig skulle det behövas en generell nationell uppdragsbeskrivning som är kopplad till specialpedagogens utbildning och examensförordning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares erfarenheter om grundskolans systematiska kvalitetsarbete. Empiri har samlats in genom sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkats och analyserats genom en hermeneutisk metodansats. Genom tolkning och analys redogörs i studien lärarnas erfarenheter kopplat till de läroplansteoretiska begreppen transformering, realisering och läroplansaktör. De centrala teman som framkommit ur analysen av lärarnas erfarenheter är kulturen på skolan, organisation och kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Lärarnas känslomässighet kan ses inom alla tre centrala teman. Lärarnas erfarenheter visar både på olikheter och likheter. Resultatet som framkommer av lärarnas erfarenheter är att lärarna är positivt inställda till systematiskt kvalitetsarbete så som det är framskrivet i styrdokumenten men att lärarna saknar en plats som läroplansaktör. Samtidigt saknar lärarna dels en djupare förståelse av skolans systematiska kvalitetsarbete, dels en tydlig organisatorisk struktur för hur arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras. I en sådan struktur behöver det bli tydligt på vilket sätt lärarna ges möjlighet att agera som läroplansaktörer.