Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om bästsäljande spel tenderar att bli alltmer likriktade i fråga om genre, åldersmärkning, innehållsbeskrivningar och försäljning. Vi för en teoretisk diskussion kring studiens resultat som kopplas ihop med Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin och passiviseringen av individen. De teoretiska utgångspunkterna är kritisk politisk ekonomi och Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin, enformighet och passivisering. Data inhämtas från listor över bästsäljande spel i USA och Europa mellan åren 2006 och 2013. Vi har kvantitativt analyserat listorna utifrån variabler såsom åldersmärkning, innehållsbeskrivningar, genre och försäljning. Resultatet visar att det har skett en likriktning av spelinnehåll och konsumtionen av spel: förr konsumerade människor fler spel från många olika genrer än idag. Det är främst spel inom genrerna action, shooter och sports som dominerar på listorna över bästsäljande spel idag och det har skett en ökning i frekvens av samtliga grova innehållsbeskrivningar såsom blood and gore, intense violence och strong language.

Reklam är något vi möts av hela tiden, överallt. Många gånger förmedlas det till oss utan att vi ens märker det. När jag kollar på tv, blir jag hela tiden störd av de ständiga reklamavbrotten. Avbrott jag blivit så van vid att de nästan blivit ett sätt för mig att hämta andan under den spännande filmen, rafflande finalen av Idol eller strömmen av sitcoms. Många gånger stannar jag inte ens kvar i soffan när reklamen går på, eller i alla fall inte på samma kanal. Det har blivit till en grej att direkt stänga av, på ett eller annat sätt, när reklamen går på. Hur som helst fick jag i uppdrag att själv göra två ”reklamfilmer” för att locka dels tävlande och dels åskådare till ett större event som kommer äga rum under våren 2014 och insåg att jag, på grund av mitt sätt att skydda mig mot reklam genom att undvika den, inte hade någon större koll på hur tv-reklamen egentligen ser ut idag. Jag bestämde mig för att verkligen kolla på hur en reklamsnutt ser ut och blev faktiskt förvånad över hur den har förändrats från att vara reklam för det de vill sälja till att istället rikta in sig på att lägga till exempel politisk tyngd i reklamen. Det här slog mig verkligen när jag såg McDonald´s nya reklamfilm ”Vi tror på Sveriges ungdomar” 23. Sverige har en hög ungdomsarbetslöshet, det är ett problem och heller ingen hemlighet. McDonald´s har i sin reklamfilm, 2013, valt att framställa sig själv som nödvändig i dagens samhälle och som en av Sveriges största arbetsgivare för ungdomar istället för den traditionella reklamfilmen McDonald´s stod för som visade upp en familjerestaurang som serverar hamburgare, där man äter mat och barnen får en leksak. Detta tyder på att i alla fall McDonald´s förändrar sig för att möta samhällets efterfrågan och för att nå ut till allmänheten på nya sätt, beroende av dess samtid. De har valt att fokusera på en viktig och omdiskuterad fråga vi inte kan ignorera lika lätt som vi kan göra med hamburgare. Den här upptäckten fick mig att vilja se om andra företag arbetar på  samma sätt och där av föddes denna uppsats, vidare är just McDonald´s inte relevant för studien utan exemplet är taget för att delge hur uppsatsidén föddes som dels var för att jag vill sätta mig in mer i reklamfilmsvärlden för att göra mina egna reklamfilmer så attraktiva som möjligt och dels för att se hur och om reklamfilmen förändras för att på nya sätt attrahera åskådaren. Är dessa förändringar i så fall något individuellt för en särskild produkt eller företag eller finns det kanske trender att skåda i reklamfilmsvärlden? Trender styrda av sin tidsepok snarare än trender för en särskild produkt?

No description available.

Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för människor att kommunicera med varandra. Detta är något som företag inte varit sena med att ta till förfogande. Då det idag anses som en självklarhet att företag befinner sig på sociala medier har intresset växt för hur mobilmarknadsföring går till. Samtidigt är det intressant att se hur användarna av applikationen ställer sig till detta fenomen. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad användare tycker om företag som använder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var användarnas beteenden, vanor och åsikter kring företags användning av applikationen. Undersökningen utfördes med hjälp av kvantitativ metod för att samla in data kring användarna, en enkät skickades ut via Facebook riktad till människor i åldern 15 till 30 år. Totalt svarade 105 personer på den utskickade enkäten under perioden som den var tillgänglig på internet. I uppsatsen användes ett flertal teorier, med olika inriktningar, som var till hjälp i analysen. Den teoretiska ramen hade i huvudsak inriktning på ämnen som PR, marknadskommunikation och sociala medier. Resultatet visade på att användarnas syn på företag som marknadsför sig på Instagram skiljer sig åt beroende på hur aktiva de är på applikationen. En social och aktiv användare på Instagram var troligtvis också i högre utsträckning positiv till företag som använde sig av applikationen. Bland de som var mindre aktiva var inställningen till frågan inte lika självklar utan mer utspridd. En stor del ställde sig neutralt till frågan vilket kan antyda på att Instagram som plattform för marknadsföring fortfarande är något som inte alla känner till.

This essay investigates how the chapters of the interwar and the Second World War have changed in the high school history textbooks during the period from 1944 to 2008. In the study eleven history textbooks have been studied, most quantitatively but also qualitatively. For example the number of pages and rows devoted to different subjects and countries are compared in the books over time. The result of the study shows that there are some big changes over time but in most sections there are also big differences between the books, which make it harder to draw general conclusions. There are a lot more names, pictures and dates in the newer books compared to the older ones, although the number of different names is about the same in all the books. As for how much of the textbooks which are about the interwar and the Second World War there has been a little but discernible increase in the newer books compared with the older ones. As for the Scandinavian and Swedish history there have been almost no changes over time in the chapter of the interwar period, but a distinct increase of both areas in the chapter of the Second World War, in the books from the 21th century. The disposition of the interwar period has also changed a little. The new books write more about the great economic crisis, and less about the democracies. In the case of the democracies the newer books write less about the developments in Great Britain and France, but more about that in USA. When it comes to the dictatorships there are no general changes percentage but the newest books write more rows about the dictatorships. The newer books write more about Germany than the older, especially the two newest ones. In the space devoted to Soviet Union and Spain there are no clear changes over time while the space devoted to Italy and Turkey in the books has decreased with time. In the oldest books there was quite some space devoted to Japan then it decreased in some books but then increased and more is written about Japan in the newest books. As for China the newer books write less about the development in the country during interwar period than the older books. The two genocides, the Holocaust and the communists genocide, have quantitatively been given more space and have asserted themselves in the books headlines and been given own sections in the newest books. The number of pictures of the genocides has also increased, especially in the books of the 21th century.

Bakgrund Ungdomar som vill nå eliten inom innebandy behöver äta optimalt för att prestera på träningar, matcher och i skolan. Kosten är en viktig faktor eftersom ungdomarna fortfarande är i en tillväxt- och utvecklingsfas och en felaktig kosthållning kan leda till skador, sömnsvårigheter och ätstörningar. Syfte Syftet med studien är att utvärdera hur mat- och måltidssituationen ser ut för elever som läser vid Riksidrottsgymnasiet med innebandyinriktning. Metod En kvantitativ metod i form av webbenkät har använts för att få svar från eleverna på Riksidrottsgymnasiet om hur deras mat- och måltidssituation ser ut. Samtliga 46 elever besvarade enkäten. Eventuella skillnader mellan undergrupper undersöktes med hjälp av Chi-2-test och Fishers exact test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05. Resultat Majoriteten av eleverna lagade middag dagligen och åt sällan färdigrätter. En signifikant skillnad sågs beroende på vilken årskurs eleverna gick i och hur ofta de lagade mat tillsammans med vänner (p=0,046).  Mer än hälften av eleverna i årskurs 1 och 2 lagade mat tillsammans med vänner minst en gång i veckan jämfört med en tredjedel från årskurs 3. En skillnad mellan årskurserna kunde ses hur ofta de lagade mat så att de kunde få matlådor flera dagar framöver, där majoriteten ibland lagade mat för flera dagar framöver medan några elever i årskurs 1 och 2 aldrig gjorde det (p=0,049). Eleverna hade en upplevd god kunskap både om det praktiska att tillaga en måltid samt det teoretiska att planera en måltid. Slutsats Överlag upplevde eleverna att de hade goda praktiska och teoretiska kunskaper kring matlagning och majoriteten lagade dagligen middag. En bidragande faktor kan vara att grundläggande kostkunskap ingår i läroplanen samt intresset för kost via sociala medier. / Background Adolescents aiming to become elite floorball players need to eat optimally to perform during practice, games and in school. The diet is an important factor to the adolescents who are still in a growth and development phase and an improper diet can lead to injuries, sleep disorders and eating disorders. Objective The purpose of the study is to evaluate the food and meal situation for pupils who are studying at the nationwide sports gymnasium with floorball alignment. Method A quantitative method was used and a web survey was distributed to the 46 pupils at the nationwide sports gymnasium, all the pupils responded. The questionnaire concerned their food and meal situation. The level of significance was set to p<0,05 and differences between groups were tested with Chi-square or Fishers exact test. Results The majority of the pupils cooked dinner daily and rarely ate ready-made meals. A significant difference was seen depending on what grade the pupils went in and how often they cooked with friends (p = 0.046). More than half of the students in grades one and two cooked food together with friends at least once a week compared to one third from in grade three. One other difference between the grades could be seen how often they cooked so they could get food boxes for days to come. The majority sometimes cooked food boxes while some pupils in grade one and two never did it (p = 0.049). Pupils had a perceived good knowledge of both the practical to cook a meal and the theoretical planning a meal. Conclusion Overall, the pupils experienced that they had good practical and theoretical knowledge about cooking and the majority cooked dinner daily. Basic dietary knowledge in the curriculum and posts concerning food and diets on social media can be contributing factors.

Bakgrund: Inför en operation där en patient ska sövas är en fri luftväg av största betydelse för att bibehålla alla vitala funktioner. Att etablera en fri luftväg kan göras med hjälp av olika metoder, bland annat svalgtub, nästub, maskventilation, larynxmask eller endotrakeal intubation. För att hantera luftvägarna måste anestesisjuksköterskan kunna behärska olika tekniker för att assistera och helt ta över ventilationen, men även ha kunskap kring vilka komplikationer som kan uppstå i samband med detta. Postoperativa halsbesvär, eller POST, kan uppstå efter operationen vilket innebär att patienten upplever smärta i halsen samt hosta och heshet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om patienterna upplever postoperativ halssmärta efter säkerställande av fri luftväg med larynxmask eller endotrakealtub. Samt undersöka om det är någon skillnad i upplevd smärta mellan användandet av endotrakeal intubation och larynxmask. Metod: Studiedesignen är en kvantitativ enkätstudie. Enkäten består av sammanlagt 13 frågor, varav nio hämtades från patienternas journal. Frågorna som patienterna fick svara på är utformade med ja- eller nejsvar samt med NRS-skalan. Resultat: Nästan en fjärdedel av deltagarna uppgav smärta både 1–2 timmar och 6–8 timmar postoperativt. Vid det första frågetillfället var det signifikant skillnad mellan könen då fler kvinnor upplevde smärta men vid 6–8 timmar fanns det ingen signifikans. I användandet av endotrakealtub eller larynxmask hittades ingen statistisk skillnad i upplevelsen av smärtan. Diskussion: Tidigare forskning har gett stora variationer i antalet patienter som upplever smärta i halsen och inte heller gett någon slutsats huruvida det gör mer eller mindre ont med endotrakealtub eller larynxmask då det finns begränsad forskning kring ämnet. Skillnaden i upplevelsen av smärtan hos könen skulle kunna förklaras av anatomiska skillnader. Anestesisjuksköterskan bör arbeta aktivt för att förebygga vårdskador för att minimera risken för psykosocialt och fysiskt lidande för patienten som kan uppkomma av smärta. Detta är av stort värde för patienten då upplevelsen av smärta leder till försämrad sårläkning och att behandla smärta leder till kortare vårdtider.

Bakgrund: Landstinget i Kalmar län arbetar kontinuerligt med frågor kring hälsa och lanserar därför olika hälsofrämjande insatser med mål att förebygga sjukdomar. En av insatserna är hälsocoaching där klienter får hjälp med en beteendeförändring. Syfte: Att kartlägga allmänhetens uppfattning om yrket hälsocoach ur ett befolkningsstatistiskt (ålder, kön, kroppsmasseindex) perspektiv, i relation till hur stor motivation som fanns till beteendeförändring mellan ålderngruppernna under 30 år och över 30 år. Syftet var också att via intervjuer få ökad förståelse kring vad individer söker stöd för vid en beteendeförändring. Metod: Studien har använt sig av en mixed method-ansats, vilket innebär att både kvalitativ och kvantitativ metod använts. Den kvantitativa ansatsen bestod av en enkätundersöking (n=174) där allmänhetens uppfattning om yrket hälsocoach kartlades. Vidare gjordes intervjuer med respondenter (n=4) för att få en djupare förståelse kring vad individer söker stöd för vid en beteendeförändring. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad i motivation (p=0,011) mellan åldersgrupperna under 30 och över 30 år, där individer över 30 tendera att vara mer motiverad till en beteendeförändring. Det fann ingen signifikant skillnad mellan kön och motivation (p=0,151) eller kroppsmasseindex och motivation (p=0,646). Respondenterna tyckte också att hälsocoacher stöttade, motiverade och uppmuntrade dem till en bättre livsstil med hjälp en form av undervisning innehållande träning och hälsa, genom teman: “Kunskap”, “Motivation/Medvetenhet” och “Balans” som framkom i studien. Slutsats: Studien visade att individer över 30 år har en tendens att vara mer motiverade till en beteendeförändring än individer under 30 år. Studien visade även att den allmänna uppfattningen av yrket hälsocoach är otydlig.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra ämnesspråket i uppgifter i nationella prov i matematik för årskurs 3 och 6 och därmed bidra med kunskap om ämnesspråklig komplexitet i matematik. För att uppnå detta användes en kvantitativ innehållsanalys för att upptäcka och registrera språkliga aspekter i det naturliga språket som kan bidra med komplexitet i det matematiska ämnesspråket. Det analyserade materialet bestod av uppgifter från de nationella proven i matematik för årskurs 3 från åren 2010-2014 och för årskurs 6 från åren 2012-2014. Resultatet visade att den språkliga komplexiteten varierar mellan uppgifter och årskurser. Samtliga av de undersökta aspekterna: ämnesspecifika ord, nominaliseringar, nominalfraser, logisk konnektiv, passiv verbform och bisatser förekom i varierande grad. Den aspekt som främst bidrar med ämnesspråklig komplexitet i uppgifter i de nationella proven är ämnesspecifika ord.

Denna studie syftar till att jämföra texter som pojkar och flickor skrivit under årskurs 3 utifrån den beskrivande genrestrukturen. Tidigare forskning visar på en skillnad i skolprestationer baserat på elevers könstillhörighet vilket även framgår i både internationella och nationella undersökningar. Området undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av elevtexter som är skrivna inom den beskrivande genren utifrån den analytiska ingången genrestruktur. Studiens material består av texter hämtade från forskningsprojektet Funktion, innehåll och form i samspel - Elevers textskapande i tidiga skolår som bedrevs vid Uppsala universitet mellan åren 2013 och 2017. För att avgränsa studien fokuseras elevernas bemästrande av att inkludera den beskrivande genrestrukturens olika aspekter i texterna. Detta föranledde utformandet av ett unikt analysverktyg som respektive elevtext analyserades utifrån. Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv och har två teoretiska utgångspunkter. Genrepedagogik ämnar stödja elevers språkutveckling och feministisk poststrukturalistisk subjektivitetsteori menar att individen formar sitt kön utifrån sammanhanget vilket därmed kan påverka elevers prestationer och förväntningarna på dem. Resultaten redovisas i diagram som sammantaget behandlar studiens forskningsfrågor och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter. Studien resulterar i att flickor följer genrestrukturen i högre grad jämfört med pojkar men på individnivå finns undantag som visar att pojkar också kan skriva texter enligt den beskrivande genrestrukturen.