Studiens syfte var att undersöka om en skillnad existerar mellan kvinnor och män avseende balansen mellan arbete och fritid samt fritid och arbete för de som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Detta i avseende både konflikt samt berikning. Denna studie undersöktes kvantitativt samt deduktivt. En webbaserad enkät skickades ut till urvalet anställda som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Dessa enkäter skickades ut på ett företag samt via sociala medier. 56 respondenter deltog och som sedan analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test. Resultatet visade signifikant skillnad gällande kön och arbetets berikning på fritiden, medan inga signifikanta skillnader i avseende kön och konflikt mellan arbete och fritid, fritid och arbete samt fritidens berikning på arbetet. Detta både bekräftar samt motstrider tidigare forskning gällande kön och balans mellan arbete och fritid.

Bakgrund: Stress inom sjukvården är oundvikligt och är relaterat till arbetsbelastning. Stressade sjuksköterskor verkar leda till minskad kvalitet på omvårdnaden samt ineffektivitet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som arbetar med onkologisk omvårdnad tenderar att utsättas för hög stressnivå, som kan resultera i utbrändhet. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra olika onkologiska vårdavdelningar i södra och sydvästra Sverige. Enkäterna Maslasch Burnout Inventory (MBI) och Stress-Energi-modellen (SE) användes för att mäta nivåerna av utbrändhet och stress hos sjuksköterskorna. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik, parametrisk test samt regressionsanalys. Resultat: I studien deltog 42 sjuksköterskor från onkologiska vårdavdelningar av vilka 25 sjuksköterskor även hade ansvar för omvårdnaden av patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar. Av de 42 sjuksköterskor som deltog i studien var 92,9% (n=39) kvinnor. Studien visade att det inte fanns ett signifikant samband mellan stress och arbetsbelastning (p-värde=0,203). Det visade också att det inte fanns något samband mellan utbrändhetsnivå och stressnivå geografiskt (p-värde= 0,707). Resultatet visade dock signifikanta värden för att utbrändhetsnivån var högre hos de sjuksköterskor som förutom onkologiska patienter även vårdade patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar (p-värde=0,025). Slutsats: Den undersökta gruppen upplevde inte förhöjd utbrändhetsnivå eller stressnivå. Detta tyder på att undersökta vårdenheter följer riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa på arbetsplats.

Abstrakt   Bakgrund: Cancerrelaterad smärta kan orsakas av sjukdom, behandling och kan variera, beroende på sjukdomens stadium och fas i behandlingen. Omfattande forskning har publicerats det senaste decenniet om cancersmärta. Trots detta har prevalensen av cancerpatienters smärta ej minskat. Generellt skattar 33% av personer med cancersjukdom i alla stadier och faser, en smärtproblematik som är måttlig till svår. Motiv: Cancerrelaterad smärta och dess inverkan är ett komplext fenomen som påverkar en människans livskvalité och hela väsen. Sjuksköterskan har en viktig roll att identifiera, behandla samt utvärdera en patients smärtproblematik. Utifrån detta finns ett vidare behov av forskning inom ämnet för att förbättra livskvalitén för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga sjuksköterskans självupplevda kunskap och tilltro till egen förmåga om cancerrelaterad smärta samt bedömning av smärtproblematik hos patienter med cancersjukdom. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design där data har samlats in genom anonyma enkäter kring kunskap om smärta och smärtbedömning från sjuksköterskor verksamma inom olika delar av cancervården. Data analyserades genom deskriptiv statistik och signifikansprövningar där resultatet har presenterats i tabeller och en figur. Resultat: Av 170 tillfrågade, besvarades enkäten av 64 sjuksköterskor (38%) verksamma inom cancervården. Medianvärdet för sjuksköterskornas självskattade kunskap om bedömning av cancersmärta samt tilltro till egen förmåga att genomföra en omfattande smärtbedömning var 7 (enligt Self-Perceived Pain Assessment Knowledge and Confidence (SELF-PAC) skalan 0-10). Totalt var 22 (34%) av deltagarna specialistutbildade. Specialistutbildade sjuksköterskor skattade både sin kunskap samt sin tilltro till egen förmåga enligt SELF-PAC (median 8) statistiskt signifikant högre (p=0.01) i jämförelse med legitimerade sjuksköterskor.   Konklusion: Både legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i studien skattar sin kunskap och tilltro till egen förmåga att utföra smärtskattning förhållandevis högt. Specialistutbildning bidrar till ökad kunskap och tilltro till egen förmåga men inte lång erfarenhet i yrket. Mer forskning behövs med större studiepopulationer för att resultaten skall kunna generaliseras.

Barnmisshandel är ett folkhälsoproblem med förekomst i hela världen. Det leder till negativa konsekvenser för barnets psykiska och fysiska hälsa, och det är en riskfaktor för våldshandlingar, sexuellt risktagande samt drogmissbruk senare i livet. Anställda har i sin profession inom hälso- och sjukvården skyldighet att genast göra en anmälan vid misstanke att ett barn far illa. FN:s barnkonvention stärker dessa myndigheter. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor inom primärvården att upprätta en orosanmälan till Socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. Metoden som använts är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling skedde via enkätundersökning i Google forms, 63 enkätsvar inkom. Resultatet redovisar främjande faktorer som hänsyn till barnets rättigheter samt ett gott samarbete med Socialtjänsten. Hindrande faktorer var en känsla av att inte ha tillräckligt med bevis, att ens oro var obefogad samt att inte kunna vara anonym i sin profession. Studien redovisar ett samband mellan sjuksköterskans yrkeserfarenhet och antal upprättade orosanmälningar samt sjuksköterskans medvetenhet kring arbetsrutiner i förhållande till antal upprättade orosanmälningar. Slutsatsen visar att det är viktigt att belysa främjande och hindrande faktorer för sjuksköterskor i sin profession, samt vilka samband det finns som underlättar för sjuksköterskan i sitt arbete kring orosanmälningar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur Svininfluensan framställdes i två tidningar år 2009, det år då den var som mest omskriven. Undersökningen utgår ifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Den frågeställning jag utgått ifrån är: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Undersökningen fokuserar på vilka som har fått komma till tals i tidningarna och vad de fått uttala sig om. På så vis studerar jag vad läsarna fick veta om influensan. Jag har använt mig av kvantitativmetod i form av ett kodschema där jag gått igenom 71 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och Expressen. Uppsatsens syfte har inte varit att jämföra tidningarna, även om en viss jämförelse förekommer, utan att få en så bred bild av rapporteringen som möjligt. Resultatet har analyserats utifrån teorin om risksamhället och dagordningsteorin. Resultatet visade att allmänheten främst fick information kring hur människor ska undvika att smittan, vilka grupper som har störst risk att smittas, hur processen för vaccineringen ser ut, argument till varför man bör eller inte bör vaccinera sig och hur många som avlidit. Det framgick inte tydligt i de analyserade texterna att Svininfluensan var en pandemi, trots att WHO tidigt bedömde influensan som sådan. Tidningarna informerade inte omfattningen av de bieffekter som orsakades av vaccinet.

<p>Kommunikationsteknologin har förändrat arbetet i det moderna samhället. Vi är ständigt uppkopplade vilket innebär att vi alltid är tillgängliga. Det har resulterat i att gränsen mellan privatliv och arbetsliv påstås ha blivit allt mer otydlig (Derks et al. (2015, s 155). Det är idag enkelt för arbetsgivare och kollegor att höra av sig angående diverse arbetsrelaterade frågor utanför individens arbetstid. Vi är därför intresserade av att i denna studie undersöka medarbetare inom handelsbranschens inställning till att vara tillgänglig för arbetsrelaterad kommunikation utanför sin arbetstid. Vi undrar också om inställningen kan skilja sig mellan medarbetare som arbetar heltid respektive deltid. Syftet med vår studie är således att undersöka butiksmedarbetare i Sveriges inställning till att vara tillgänglig för arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. I studien har urvalet av respondenterna gjorts genom ett bekvämlighetsurval kombinerat med ett snöbollsurval vilket innebär att resultatet inte är generaliserbart. Resultatet på vår frågeställning som syftar till att studera hur inställningen ser ut visar på att medarbetare överlag har en blandad inställning till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. Inställningen är varken helt positiv eller negativ hos de flesta respondenterna. För att ytterligare kunna besvara och diskutera frågeställningen har studien även fått fem formulerade hypoteser som hjälper oss att besvara frågeställningen. Resultatet visar på att deltidsarbetande medarbetare inte är mer positiva till arbetsrelaterad kommunikation i allmänhet i jämförelse med heltidsarbetande medarbetare. Däremot har resultatet visat att butiksmedarbetare som upplever höga förväntningar på sig att vara tillgängliga gentemot sin arbetsplats under sin privata tid har en sämre inställning till arbetsrelaterad kommunikation jämfört med medarbetare som inte upplever lika höga förväntningar. Intresset medarbetare har för sitt arbete har visat sig ha ett samband med deras inställning till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. Desto högre intresse medarbetarna har, desto mer positiv inställning tenderar de att ha till arbetsrelaterad kommunikation som sker utanför arbetstid. Vidare visar studien även på att respondenterna är mer positiva till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid från kollegor jämfört med från chefer och arbetsgivare. Slutligen visar resultatet på att butiksmedarbetares attityd till sitt arbete påverkar deras inställning till arbetsrelaterad kommunikation som sker utanför betald arbetstid.</p>

I dagens samhälle ökar den stillasittande vardagen allt mer och mer och människan blir allt mer lat och bekväm i sin vardag. Vi spenderar mycket av våra fria tid sittandes framför både datorer, telefoner och tv:n, vi kör bil istället för att gå eller cykla och vi väljer hiss eller rulltrappa framför att gå själva. Detta beteende sjunker allt lägre i åldrarna vilket leder till att barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite i dagens samhälle. Studier visar att en grupp på cirka sex procent av alla barn och ungdomar i samhället inte är fysiskt aktiva i varken skolan eller på fritiden. Syftet med studien är därför att undersöka hur pass fysiskt aktiva ungdomar är i Ängelholms kommun och vad som ligger till grund för deras fysiska aktivitet och inaktivitet. För att besvara syftet användes en kvantitativ metod i form av enkätinsamling på en skola placerad i de centrala delarna av kommunen. Resultatet visade på att totalt 269 av 301 deltagare från Kungsgårdsskolan är fysiskt aktiva och lever upp till de rekommendationer som finns. Motiven bakom fysisk aktivitet är för att upprätthålla god hälsa, fysik och för att det är roligt. Motiven bakom fysisk inaktivitet är för att det är tråkigt, för att man inte hinner eller för att man inte vet vad man skulle träna i så fall. Resultatet analyserades med hjälp av självbestämmandeteorin (SDT) och dess olika delar som ligger till grund för en individs motivation. Slutsatsen för studien är att minst 269 av ungdomarna på Kungsgårdsskolan lever upp till rekommendationerna som finns. Trots detta är där fortfarande en andel som inte är fysiskt aktiva och det är denna grupp som kommunen måste fokusera på vid framtida arbeten. Den andel som inte är fysisk aktiva tillhör med stor sannolikhet den grupp på sex procent som inte är fysiskt aktiva under fritiden, i skolan eller på raster. / In today’s society it is more and more common to spend the majority of our days sitting. Studies show that six percent of all the youths are not being physically active in either school or on their free time. The purpose of this study was therefore to find out how physically active young people are in the municipality of Ängelholm and what underlies physical activity and inactivity. The research questions of the study were: to what extent are young people physically active? Why are young people not physically active? Why are young people physically active? To get answers to the purpose a quantitative method was used in the form of questionnaire collection. To analyze the results, I used the self-determination theory and its concepts that underlie an individual’s motivation. The results and conclusion of the study shows that 269 of 301 participants are living up to the recommendations.

SAMMANFATTNING Bakgrund Undernäring kan vara problematiskt för äldre då kroppen inte tillgodoses med den näring och energi som den behöver. Det kommer att leda till bland annat försvagat skelett och minskad muskelmassa. Undernäring kan bero på en rad olika faktorer, där både sociala och fysiologiska riskfaktorer spelar in. Syfte Syftet med studien var att belysa förekomsten av riskfaktorer för undernäring bland äldre som var hemmaboende, utifrån sociala och fysiologiska perspektiv.  Metod En webbenkät publicerades på Facebook under våren 2020. Inklusionskriterierna för studien var att respondenterna skulle vara 70 år eller äldre, samt ha ett medlemskap på Facebook. Antalet deltagare som svarade på enkäten var 320 personer. De tester som användes var Chi2, t-test, Kruskal-wallis och Spearmans korrelationstest. Resultat Majoriteten av respondenterna bestod av kvinnor och något fler av deltagarna levde tillsammans med någon. De flesta av respondenterna deltog sällan eller mycket sällan i sociala sammanhang. 21 % av respondenterna hade minskat sitt matintag de senaste tre månaderna. Det fanns ingen skillnad mellan könen avseende minskat matintag (p=0,587). De vanligaste anledningarna till det minskade matintaget berodde på försämrad aptit, tugg- eller sväljsvårigheter, att respondenterna blev fortare mätt, fick ont i magen eller blev illamående. Resultatet visade också att respondenterna åt mindre portioner ju mindre de utövade fysisk aktivitet (p=0,049).  Slutsats Ett flertal av studiens respondenter uppger att de sällan deltar i social samvaro. En del av dessa uppger att de inte har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att till exempel äta på restaurang eller utöva annat umgänge tillsammans med vänner som kostar pengar. Portionsstorleken minskade vid låg fysisk aktivitet, därav kan slutsatser från denna studie bland annat visa på att fysisk aktivitet skulle kunna öka näringsintaget. / ABSTRACT Background Underweight can be problematic for the elderly as the body is not provided with the nutrition and energy it needs. This can lead to muscle weakness and reduced muscle mass. Underweight can be due to a variety of factors where both social and physiological risk factors are involved.  Objective The purpose of this study was to investigate risk factors for malnutrition among elderly people living at home, from a social and physiological perspective. Method The study was based on a quantitative survey in the form of a web survey published on Facebook in the spring of 2020. The inclusion criteria for the study were that the participant should be at least 70 years old and have a membership on Facebook. The number of the participants who responded the survey was 320. The tests that were used was various statistical tests that includes Chi2, t-test, Kruskal-Wallis, Spearman´s correlation test.  Results The majority of participants consisted of women and slightly more of the respondents lived with someone. Most of the participants rarely or very rarely participated in social contexts. 21% of respondents had reduced their food intake during the past three months. There was no difference between the sexes and their reduced food intake (p=0.587). The most common reasons for the decrease in food intake were due to impaired appetite, chewing or swallowing difficulties, that the respondents were more quickly measured, got stomach ache or became sick. The results also showed that the respondents ate smaller portions the less they exercised (p = 0.049). Conclusion The study consisted of many participants who rarely had a social interaction. Where it emerged that some didn’t have the financial conditions required to eat on restaurants or do other activities with friends that cost money. The portion size decreased at low physical activity. Conclusions from this study may indicate, among other things, that physical activity could increase nutrient intake.

Introduktion: I Sverige finns många licensierade spelare där målvakterna utgör en minoritet. I dagsläget finns inga publicerade vetenskapliga studier som har undersökt innebandymålvakternas spelmoment. Det saknas också studier som undersökt biomekaniska krav och skadeproblematik hos innebandymålvakter.   Syfte: Syftet var att kartlägga vilka spelmoment som ingår för kvinnliga innebandymålvakter i division ett samt i vilken utsträckning dessa utförs. Sekundärt syfte var att undersöka finns samband mellan erfarenhet och olika spelmoment.   Metod: Tolv kvinnliga innebandymålvakter (medelålder 22 år) från division ett ingick i studien. En kvantitativ observationsmetod med videofilmning användes för att analysa deras spelmoment under match. Datan som samlades in analyserades utifrn ett analysprotokoll innehållades beräkning av tid i tre olika positioner samt där tolv olika förflyttning räknades i antal.     Resultat: Videoanalyserna visade att innebandymålvakter står på knä stora delar av speltiden. Individuella skillnader sågs på den totala knästående tiden där målvakten med störst andel knäståendetid stod 49% medan målvakten med lägst andel knäståendetid stod 21% av den totala speltiden. De tolv innebandymålvakterna gjorde tillsammans 6237 förflyttningar av de tolv förflyttningar som observerades. Korta sidoförflyttningar, pull, uppresningar, små rotation med ben samt längre bolltäck vid stolpe var det mest vanligaste förflyttningar. Målvakten med flest antal förflyttningar/minut utförde 34 stycken medan målvakten med minst antal gjorde 14 stycken/minut. Det fanns inget signifikant samband mellan antal målvaktsår med knäståendetid respektive korta sidoförflyttningar.   Konklusion: Innebandymålvakterna gjorde många förflyttningar på kort tid och spenderade stora delar av matchen stående på knä. Det finns ingen forskning gällande hur dessa spelmoment kan påverka belastningen på kroppen och därför bör mer forskning bedrivas inom området.

Denna studie undersöker användningen av begreppet funktionsvariation i svensk press och webbpublikationer mellan år 2016–2019. Studien undersöker vilka olika betydelser ordet funktionsvariation ges i svenska medier. I vilka nyhetssammanhang som begreppet förekommer, vilka som kommer till tals i artiklarna och om nyheterna är i en positiv, negativ eller neutral kontext. Det undersöks även hur personer med en funktionsvariation gestaltas i artiklar när begreppet förekommer. För att analysera vilka nyhetssammanhang som framträder används dagordningsteorin och teorier om nyhetsvärdering. Gestaltningsteori används i analysen för att framhäva hur personer med en funktionsvariation gestaltas. Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och materialet är 400 slumpmässigt utvalda artiklar från samtliga textbaserade publikationer i svenska medier mellan åren 2016–2019. Även den begreppshistoriska metoden diakron textanalys tillämpas för att undersöka om begreppets betydelse har förändrats. Resultatet visar att det vanligaste sammanhanget som begreppet funktionsvariation används i är i kulturnyheter. Personer med en funktionsvariation gestaltas i majoriteten av artiklarna som stereotypen offer, att de är diskriminerade och att det är synd om dem. Begreppet funktionsvariation figurerar mestadels i negativa sammanhang och i endast 83 av 400 artiklar får personer med en funktionsvariation själva uttala sig. Resultatet visar att i de flesta fall används begreppet funktionsvariation i en allmän betydelse där innebörden är oklar och ordet syftar mestadels till gruppen individer med funktionsnedsättningar. Slutsatserna blir att begreppet funktionsvariation inte har använts i den neutrala benämning som var tänkt ifrån början som skulle innefatta alla individer oavsett unika variationer.