No description available.

The aim of this Master’s thesis in ethnology is to examine gender equality at two European universities. Based on interviews with eight female professors at the University of Uppsala (Sweden) and the University of Graz (Austria) this thesis looks at how female professors perceive their situation within academia and how they construe their professional role. Themes that are addressed include perceptions of sex/gender, nationality and sexuality and of their impact on my informants’ career, expectations associated with (female) professors, adjustments to (male) norms and obstacles that still prevent women from attaining high-ranking positions within academia. The thesis further explores influences on their choice of career, sources of inspiration and motivation, as well as the effect of social background and family commitments. By analysing how my informants talk about their professorial role and responsibilities, about their relations with colleagues and superiors, and about gender mainstreaming projects that their universities have initiated, this thesis hopes to shed some light on their experience of academia as a workplace for women and where they see potential for improvement.      The first chapter briefly defines the motivation and aims of this study and explains its theoretical basis, the material and methodological approach. The second chapter analyses the eight ’narratives’ that were presented by my informants, the third chapter discusses similarities and differences between the informants’ accounts, focusing on recurring keywords and central concepts named during the interviews. In the fourth chapter, the results are compared with those from other studies. Finally, the fifth chapter relates the findings to the theoretical concepts that were introduced in the first chapter, and my initial questions and aims.

<p>Dagens föränderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan också utgöra ett alltmer gränslöst arbete där arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare gränsdradning mellan arbete och familj än tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriär Vår studie är en kvalitativ undersökning dädr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. Vår frågeställning var är: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?</p><p>Vi har använt oss av ...</p>

<p>Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem – sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer. Eleverna i denna grupp buffrar stress och återhämtar sig genom att umgås med familj, vänner och husdjur.</p>

<p>Similarities in earlier research between leadership styles and communication forms were found, partly concerning relations and partly concerning work assignments. Our approach was based on the notion that there could be a correlation between the manager\2019s choice of communication mode (informal/formal) and leadership style i.e. Relation-Oriented Behaviour Leadership style/Task-Oriented Behaviour Leadership style. A gender perspective was used in the research. The method was quantitative with a questionnaire to women managers (N=78) in the private and the public sectors. The results show that the manager\2019s used both leadership styles. They correlated with one another (.33). There was a correlation between a Relation-Oriented Behaviour Leadership style and informal communication (.30**) and also between a Task-Oriented Behaviour Leadership style and formal communication (.44**). Task-Oriented Behaviour Leadership Style explained for 19 % of the variance in formal communication and Relations-Oriented Behaviour Leadership style for 9 % in informal communication.</p>

Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem – sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer. Eleverna i denna grupp buffrar stress och återhämtar sig genom att umgås med familj, vänner och husdjur.

Similarities in earlier research between leadership styles and communication forms were found, partly concerning relations and partly concerning work assignments. Our approach was based on the notion that there could be a correlation between the manager\2019s choice of communication mode (informal/formal) and leadership style i.e. Relation-Oriented Behaviour Leadership style/Task-Oriented Behaviour Leadership style. A gender perspective was used in the research. The method was quantitative with a questionnaire to women managers (N=78) in the private and the public sectors. The results show that the manager\2019s used both leadership styles. They correlated with one another (.33). There was a correlation between a Relation-Oriented Behaviour Leadership style and informal communication (.30**) and also between a Task-Oriented Behaviour Leadership style and formal communication (.44**). Task-Oriented Behaviour Leadership Style explained for 19 % of the variance in formal communication and Relations-Oriented Behaviour Leadership style for 9 % in informal communication.

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Inledning: Denna uppsats i företagsekonomi behandlar skyltfönster ur konsumenters synvinkel. Den tidigare forskningen är inte baserad på svensk marknad och övrig litteratur i ämnet riktar sig till detaljister med råd och tips. Undersökningen i denna uppsats lyfter fram kvinnliga konsumenters åsikter och jämför med tidigare forskning och annan litteratur för att observera skillnader eller avsaknaden av dessa. Teoretisk referensram: Marknadsföring och butikskommunikation är hur detaljister når ut till konsumenterna. Butiker bör använda skyltfönster som en del av deras exponering då det är en billig och effektiv reklamplats. Med marknadsföring kan butiker påverka konsumenters köpprocess. Köpprocessen illustrerar konsumenters beteende vid köp och skyltfönster kan väcka behov, ge information och alternativ till konsumenter. Skyltfönster är ett säljverktyg och butikens ansikte utåt till kunder. Till nya konsumenter är skyltfönstret en del av första intrycket av butiken. Dessutom påverkar hur varor exponeras och de teman som väljs hur konsumenter uppfattar butiken. Färger och ljussättning kan användas för uppmärksamhet och estetiskt tilltalande exponeringar. Skyltdockor gör så att konsumenter kan visualisera sig i kläderna och presenterar olika klädeskombinationer för en sambandsexponering. Skyltfönster kan ge olika sorters information om butiken och sortimentet som konsumenter kan uppfatta antingen genom direkt observering (exempel: reklam, senaste modet) eller genom att antyda om informationen (exempel: plaggens passform, butikens image). Konsumenters självbild spelar stor roll i vilka butiker de väljer. Image spelar här en nyckelroll och detaljister bör hantera image strategiskt enligt den målgrupp de vill vända sig till. Priset på varorna är viktigast vid klädesköp och det är lagstiftat i Sverige att det skall finnas tydlig prissättning på exponerade varor i skyltfönster. Pris kan också vara en kvalitets- och serviceindikator. Detaljister kan påverka konsumenter genom att använda sig av promotionåtgärder och konsumenter tenderar att vilja göra fynd. Varumärken är det känslomässiga mervärde som erbjuds konsumenter och påverkar uppfattningar och attityder. Metod: Undersökningen som bestod av kvalitativa undersökningsmetoden enskilda intervjuer med (10) kvinnliga konsumenter i olika åldrar genom förstrukturerade frågor i naturlig miljö. Empiri: Respondenterna känner att de kan påverkas av skyltfönster till köp, impulsköp och använder sig av skyltfönster för att hålla sig informerade om mode och trender. Respondenterna ansåg att ett skyltfönster behöver vara inspirerande, kreativt, fräscht och färgglatt för att locka till besök. De ansåg även att ett dåligt skyltfönster kan avskräcka från besök och särskilt om det är en tidigare okänd butik. Analys: En stor del av teorin kan bekräftas av analysen mellan teori och empiri. Respondenterna ger intrycket att pris och image är viktigare än färg, information eller varumärken. Dessutom lyfter respondenterna fram negativa aspekter av skyltfönster, varumärken och skyltdockor som delvis saknas i teorin. Slutsats: Kvinnliga konsumenter upplever att de påverkas av skyltfönster på flera olika sätt. Ett skyltfönster kan locka till besök och köp. Skyltfönster kan inspirera, ge information om trender, pris, sortiment och erbjudanden. Dessutom kan ett dåligt eller missvisande skyltfönster påverka konsumenter negativt. Image och självbild är viktigt för konsumenter. Rekommendationer: Detaljisten måste utforma sitt skyltfönster efter den valda målgruppen. Det första intrycket får inte uppfattas fel annars förlorar butiken lönsamhet. Detaljister borde sätta pris på exponerade varor. Forskning om skyltdockors existensberättigande krävs och även forskning på den skandinaviska marknaden rekommenderas.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2009.