Dagens föränderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att självständigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan också utgöra ett alltmer gränslöst arbete där arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare gränsdradning mellan arbete och familj än tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriär Vår studie är en kvalitativ undersökning dädr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. Vår frågeställning var är: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj? Vi har använt oss av ...

<p>Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008</p><p>Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.</p><p>På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år</p><p>senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.</p><p>Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är</p><p>underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan</p><p>männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).</p><p>Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,</p><p>1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,</p><p>men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter</p><p>inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.</p><p>Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher</p><p>(Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker</p><p>sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i</p><p>byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna,</p><p>och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att</p><p>undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att</p><p>se vilka likheter samt skillnader som kan finnas.</p><p>För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga</p><p>ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är</p><p>verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under</p><p>intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram.</p><p>Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den</p><p>manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt</p><p>att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även</p><p>kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga</p><p>omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, Yvonne Hirdmans genus teori, Beverly Skeggs teori om respektabilitet och hur omvårdnad reproduceras, samt forskaren Berit Åbergs forskning om hur män och kvinnor inom polisen styrs in på olika arbetsuppgifter. Resultaten visar att kvinnliga poliser i många avseenden jämförs med sina manliga kollegor. Dock har studien visat att det råder en acceptans rörande genusskillnader hos de kvinnliga poliserna vilket gör att de själva inte reflekterar över normerna Reproduktionen av den manliga normen fortlöper då kvinnor inte ifrågasätter och synliggör de genusstrukturer som de möter.</p>

<p>Genom min erfarenhet inom restaurangbranschen som kock har jag noterat att det mestadels är män som arbetar inom restaurangkök. Då jag för några år sedan började arbeta på en gymnasieskola som obehörig yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet uppmärksammade jag att majoriteten av elever som går Hotell- och restaurangprogrammet är kvinnor. Så min undran har varit sedan dess hur det kommer sig varför det inte är fler kvinnor som arbetar i restaurangkök? Mitt syfte med detta examensarbete är att lyfta fram kunskap om hur vi som pedagoger på Hotell- och restaurangprogrammet kan bidra till att få fler kvinnliga kockar att välja att arbeta i restaurangkök efter avslutad utbildning. För att få svar på frågeställningarna i denna undersökning har jag arbetat fram en enkät som har besvarats av kvinnor som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet med inriktning restaurang åren 2003-2008.</p><p>Sammanfattningsvis så visar min undersökning att många kvinnor innan och under utbildningens gång verkligen vill arbeta i restaurangkök som kockar men att de möter hinder på vägen. Utifrån enkätundersökningen visar svaren bland annat att det förekommer könsdiskriminering i restaurangbranschen. Jag vill hävda att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och bidra med vår kunskap och erfarenhet till att könsbarriärerna bryts inom denna yrkeskategori.</p> / <p> </p><p>In my time as a chef in the restaurant business I have noticed that the main part of the employees in restaurant kitchens is men. When I started working as a non-qualified vocational teacher at the Hotel and restaurant program a few years ago, I noticed that the main part of the students in this program is women. Since then my question has been why more women aren't working in restaurant kitchens? The purpose of my examination project is to bring insight to how we, as pedagogues at the Hotel and restaurant program, can contribute to getting more female chefs working in restaurant kitchens after finishing their education. To bring light to the questions in this study I have created a questionnaire, which was answered by women who graduated from the Hotel and restaurant program, concentrating on the restaurant part, during the years 2003-2008.</p><p>In conclusion my survey shows that a lot of women, before and during the course of the education, really want to work as a chef in a restaurant kitchen, but encounter difficulties during the course of their education. Among other things, the survey shows that the restaurant business have problems with sexual discrimination. I would like to maintain that, as pedagogues, we have to take our responsibility and contribute with our insight and experience to break down the sexual obstacles within this line of work.</p>

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kvinnor inom polisen upplever sitt yrke. Inom polisyrket jobbar det ca 18 000 poliser varav 25 procent är kvinnor. Studien aktualiserar dels om kvinnliga poliser upplever eventuella könsskillnader, dels om de reflekterar över de rådande könsnormerna. Följande frågor belyses i studien: Vilka könsskillnader råder inom polisen? Hur synliggörs könsskillnaderna? Hur påverkar de rådande normerna yrkesutövandet? Kvalitativa intervjuer har använts, kvinnorna som medverkar i studien kommer från tre olika arbetsplatser och är av olika åldrar och befattningar inom polisen. De begrepp och teorier som ligger till grund för analysen är normer, Yvonne Hirdmans genus teori, Beverly Skeggs teori om respektabilitet och hur omvårdnad reproduceras, samt forskaren Berit Åbergs forskning om hur män och kvinnor inom polisen styrs in på olika arbetsuppgifter. Resultaten visar att kvinnliga poliser i många avseenden jämförs med sina manliga kollegor. Dock har studien visat att det råder en acceptans rörande genusskillnader hos de kvinnliga poliserna vilket gör att de själva inte reflekterar över normerna Reproduktionen av den manliga normen fortlöper då kvinnor inte ifrågasätter och synliggör de genusstrukturer som de möter.

Genom min erfarenhet inom restaurangbranschen som kock har jag noterat att det mestadels är män som arbetar inom restaurangkök. Då jag för några år sedan började arbeta på en gymnasieskola som obehörig yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet uppmärksammade jag att majoriteten av elever som går Hotell- och restaurangprogrammet är kvinnor. Så min undran har varit sedan dess hur det kommer sig varför det inte är fler kvinnor som arbetar i restaurangkök? Mitt syfte med detta examensarbete är att lyfta fram kunskap om hur vi som pedagoger på Hotell- och restaurangprogrammet kan bidra till att få fler kvinnliga kockar att välja att arbeta i restaurangkök efter avslutad utbildning. För att få svar på frågeställningarna i denna undersökning har jag arbetat fram en enkät som har besvarats av kvinnor som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet med inriktning restaurang åren 2003-2008. Sammanfattningsvis så visar min undersökning att många kvinnor innan och under utbildningens gång verkligen vill arbeta i restaurangkök som kockar men att de möter hinder på vägen. Utifrån enkätundersökningen visar svaren bland annat att det förekommer könsdiskriminering i restaurangbranschen. Jag vill hävda att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och bidra med vår kunskap och erfarenhet till att könsbarriärerna bryts inom denna yrkeskategori. / In my time as a chef in the restaurant business I have noticed that the main part of the employees in restaurant kitchens is men. When I started working as a non-qualified vocational teacher at the Hotel and restaurant program a few years ago, I noticed that the main part of the students in this program is women. Since then my question has been why more women aren't working in restaurant kitchens? The purpose of my examination project is to bring insight to how we, as pedagogues at the Hotel and restaurant program, can contribute to getting more female chefs working in restaurant kitchens after finishing their education. To bring light to the questions in this study I have created a questionnaire, which was answered by women who graduated from the Hotel and restaurant program, concentrating on the restaurant part, during the years 2003-2008. In conclusion my survey shows that a lot of women, before and during the course of the education, really want to work as a chef in a restaurant kitchen, but encounter difficulties during the course of their education. Among other things, the survey shows that the restaurant business have problems with sexual discrimination. I would like to maintain that, as pedagogues, we have to take our responsibility and contribute with our insight and experience to break down the sexual obstacles within this line of work.

Syftet med studien är att jämföra matematikläromedel från runt år 1900 skrivna av kvinnor med läromedel skrivna av män. I studien analyseras fem matematikläromedel varav tre skrevs av kvinnor och två skrevs av män. Min frågeställning belyser vad som märker ut de olika läroböckerna, vilka skillnader som finns mellan de olika läromedlen och avslutningsvis vad som förenar böckerna skrivna av kvinnor. Jag fann endast tre kvinnor som gav ut läromedel vid den aktuella tidsperioden, dessa tre kvinnor var Anna Borgström, Anna Kruse och Anna Rönström, vilkas läromedel jag därför valde att studera. Jag valde dessutom att studera läromedel av  Konrad Asperén och Adolf Meyer då jag upplevde att deras läromedel var relevanta i min undersökning. Jag använde mig av metoden textanalys i min undersökning. Jag använde dels kvantitativ textanalys och dels kvalitativ textanalys i den komperativa studien. Dessutom använde jag kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys. Mitt resultat visade att det finns betydande skillnader mellan de böcker som skrevs av män och de böcker som skrevs av kvinnor. Utmärkande skillnader är synen på kunskap, språkanvändningen, anknytningen till matematikens historia och elevens vardag samt övningsuppgifternas utformning. Böckerna som skrevs av kvinnorna bygger på en kunskpassyn där eleven ska vara aktiv och där eleven sätts i centrum. Vidare finns mer anknytning till matematikens historia respektive elevens vardag och övningsuppgifterna i böckerna skrivna av kvinnor lämnar mer utrymme för eleven att vara aktiv. Dessutom ger böckerna skrivna av kvinnorna ett vidare matematiskt perspektiv och ett större hellhetstänkande än böckerna skrivna av de två männen.

Sammanfattning   Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga kockar än manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som kock på restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö.   För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på restaurangutbildningen.   Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete. Arbetsgivare bryter mot gällande lagar angående kön och jämställdhet vid rekrytering av personal, dessutom bör även branschen förbättra sitt arbete gällande den kvalitativa jämställdheten.     Nyckelord; Kvinnliga kockar, jämställdhet, kön, restaurang. / Abstract   The purpose of this thesis is to seek understanding and reasons for the low number of female chefs that are trained annually, compared to male cooks in the Swedish restaurant schools. There are far too few women working at the restaurant. This causes questions of the qualitative gender dimension in both the school and working environment.   I chose to implement qualitative interviews for my research, using mind maps, which are considered to provide an in-depth understanding of the person being interviewed. These interviews were conducted with staff and employers. I conducted the interview to clarify the answers. I used fixed response options, these survey questions were addressed to students.   The result show that the schools need to be more active and work with long-term issues relating to gender equality in school and working life. In addition, school should actively work together with the restaurant industry to develop education and even create a better understanding of school. Employers often break gender and equity laws when hiring staff and this branch should even improve its work with qualitive equality

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008 Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat. På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %. Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004). Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter, 1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen, men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete. Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher (Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna, och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att se vilka likheter samt skillnader som kan finnas. För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.

Diss. Umeå : Univ., 2003.