Mycket av den tidigare forskning som finns innefattar manliga poliser och deras åsikter ochuppfattning om att kvinnor arbetar inom polisen. Kvinnor fick börja arbeta som patrullerande poliser i Sverige på 1950-talet och även idag är kvinnor underrepresenterade bland polisen. När kvinnliga poliser började arbeta i yttre tjänst uppstod en stark motståndskraft som ansåg att kvinnor skulle arbeta med en administrativ tjänst inom polisen. Trots att det idag finns en tydligare jämställdhetsplan inom Polismyndigheten och att en diskrimineringslag har stiftats så återstår det fortfarande diskriminering mot kvinnliga poliser. I en nyare studie som genomförts menar ungdomar och barn att kvinnor inte platsar som polisen i yttre tjänst. Däremot finns det brist på forskning som inkluderar kvinnliga polisers erfarenheter och upplevelser av att arbeta som kvinnlig polis i yttre tjänst. Det övergripande syftet med studien är därför att undersöka kvinnliga polisers uppfattning av allmänhetens bemötande i yttre tjänst, både vid ingripanden men också vid annan direktkontakt som kan ske i det dagliga arbetet. Uppsatsens frågeställning besvaras med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex kvinnliga poliser som arbetar i yttre tjänst har medverkat. Resultatet som framkommit genom de kvinnliga polisernas berättelser är att de sker en könsdiskriminering frånallmänhetens sida. Dock var detta något som respondenterna uttryckte på olika sätt. Några av intervjupersonerna berättar att i synnerhet män vägrar titta, hälsa eller tilltala dem på grund av att de är kvinnor. Respondenterna upplever även en förvåning från allmänhetens sida när två kvinnliga poliser arbetar tillsammans. När de ankommer till ett ärende, är det många som ifrågasatt om de verkligen kommer klara av att hantera situationen de står inför. / Much of the previous research that exists includes male police officers and their opinions andperceptions that women work within the police. Women was allowed to start working as patrolling police officers in Sweden in the 1950s and even today women are underrepresented in the police. When females started working as patrolling police officers, there was a strong resistance that considered that women only should be working with administration services in the police. Despite the fact that the swedish police authority has a explicit gender equality plan and that a discrimination law has established, it still remains discrimination against female police officers. In a recent study, children and youths reported that female police officers do not qualify for a position as police officers. The overall aim of this study is to investigate female police officers and their perception about the public's treatment, both in action but also in other direct contact that take place in the daily work. Theessay’s question formulation is answered with semistructured interviews and six female policeofficers working in the external service have participated. The conclusion of the study is that female police officers are discriminated by the public. However, this was something that the respondents expressed in different ways. Some of the interviewees reported that individuals has refused to look at them and refused to greet to them because of their gender. If two female police officers comes to an errand, the respondents have also experienced that the public are questioning whether they will be able to handle the situation they are facing.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan antalet kvinnliga styrelsemedlemmar och mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan den kritiska massan om tre kvinnliga styrelse-medlemmar och mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag. Studiens insamlade data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS via en korrelationsanalys och en regressionsanalys. Efter analysering av den insamlade datan kan slutsatsen dras att det finns ett positivt samband mellan antalet kvinnliga styrelsemedlemmar och mängden hållbarhetsredovisning som företag publicerar. Däremot finns inget signifikant samband mellan den kritiska massan om tre kvinnor och mängden hållbarhetsredovisning som företag publicerar.

Detta examensarbete undersöker skillnader i preferens av romantiska partners i datorspel av genren RPG. Tidigare undersökningar om kvinnliga karaktärer i spel, romantiska strategier och avsaknaden av queer romans används som bakgrund i kombination med en förstudie för att skapa fem troper som kvinnliga romantiska partners i spel passar in i. Tre av dessa troper gjordes till artefakter för att utföra en enkätstudie. Resultatet visade att karaktären som ansågs vara den mest feminina och sexiga tycktes vara den attraktivaste, och karaktären med flest maskulina egenskaper visade sig vara den mest romantiskt önskvärda, samt karaktären flest hade valt om de var tvungna att välja mellan samtliga karaktärer. Framtida studier skulle med fördel undersöka om det visuella eller narrativa anses vara mer viktigt för romantiska partners i spel.

Tidigare forskning undersöker hur marknaden reagerar på tillkännagivanden av kvinnliga VD:s med motstridiga resultat. Ny forskning undersöker hur detta samband kan förklaras utifrån mediauppmärksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur investerare på den svenska kapitalmarknaden reagerar utifrån hur svensk media uppmärksammar tillkännagivanden av kvinnliga VD:s. En eventstudie genomförs för att identifiera en marknadsreaktion hos investerare. En multipel regressionsanalys tillämpas därefter för att studera effekten av mediauppmärksamhet mellan marknadsreaktionen och VD:ns kön utifrån utvalda kontrollvariabler. Utifrån EMH, Tokenism och UET samt tidigare forskning analyseras resultatet. Studien finner indikationer på en positiv marknadsreaktion vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s och att den avtar med ökad mediauppmärksamhet. Mediauppmärksamhet kan ha en modererande effekt på sambandet, men vidare forskning krävs för att statistiskt säkerställa detta. Studien bidrar till forskningsområdet med resultat från Sverige samt fortsatt diskussion kring jämställdhet inom näringslivet.

Syftet med fallstudien var att undersöka kvinnors upplevelser av att arbeta på en arbetsplats där de flesta anställda är män. Mer specifikt syftade studien till att undersöka anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en mansdominerad arbetsplats. Den kvalitativa studien utgick från en explorativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom ett målinriktat bekvämlighetsurval medverkade 13 kvinnliga deltagare (N=13) inom åldersspannet 21–42 år som arbetar på ett stort svenskt företag där de flesta anställda är män (36 % kvinnor och 64 % män). Studiens analysmetod var tematisk analys, vilket resulterade i tre övergripande teman (organisationskultur, ledning och företaget) och sex underteman. Studiens resultat visade att anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en arbetsplats där de flesta anställda är män är socialt stöd, ett gott arbetsklimat, utvecklingsmöjligheter, lön och förmåner. Ytterligare aspekter som kvinnorna upplevde var viktiga för att trivas på den mansdominerade arbetsplatsen var upplevd likabehandling, företagets värderingar, positiv WLB, att företaget vidtar åtgärder vid incidenter av diskriminering och sexuella trakasserier, samt upplevd inre motståndskraft.

Bakgrund: Med ett genusperspektiv inom medicinsk vetenskap är det vanligt att arbeta med att identifiera tecken på genusbias. Genusbias kan vara mycket[KL1] [LL2]  riskfyllt och kan leda till felaktiga handlingar som har konsekvenser för vård, bemötande och behandling. Genusbias är oförenligt med kontexten i den svenska hälso- och sjukvårdslagen, där det står att sjukvården ska erbjuda och ge god vård till alla på lika villkor, en sjukvård utan könsdiskriminering.  Syfte: Syftet med studien var att belysa ifall kön har betydelse för eventuella skillnader män och kvinnor får vid medicinsk, psykiatrisk och kirurgisk behandling, inom slutenvården på sjukhus.   Metod: Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med kvantitativa artiklar. Till litteraturöversikten har 10 artiklar från databasen PubMed analyserats och bearbetats. Artiklarna är publicerade mellan åren 2010-2020 och har lästs i fulltext samt kontrollerats med en granskningsmall för kvalitativa studier från Uppsala Universitet.  Resultat: Inom den kirurgiska behandlingen visade resultatet att samtalen med kvinnor berörde färre IDM-kriterier och samtalen varade under en kortare tid. Kvinnor fick i större utsträckning konservativ behandling. Vid psykiatrisk behandling fanns skillnader mellan könen i val av behandlingsmetod gällande utskrivning av läkemedel, kvinnor får i större utsträckning sekundärprofylaktiska medel och män det primära behandlingsalternativet. Inom den medicinska behandlingen fanns skillnader mellan könen i väntetid, där kvinnor över 65 år får vänta 12 minuter längre på konsultation av läkare. Kvinnor under 65 år fick i snitt vänta 6 minuter längre. Kvinnor under 50 år erbjuds inte lika ofta behandling med PCI som män, trots riktlinjer om en likvärdig utredning och behandling av hjärtinfarkt.  Slutsats: Resultatet visar att skillnader mellan könen i medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk behandling inom slutenvården på sjukhus existerar, samt skillnader mellan könen beträffande val av behandlingsmetod, utskrivning av läkemedel och i väntetid på konsultation av läkare.   [KL1]  [LL2]fixar

Under de senaste åren har forskning presenterats som påvisar en försämring i balans, knä- och fotledsstabilitet under kvinnors ägglossningsfas, vilket föreslås kan medföra en ökad skaderisk under deras idrottsutövande. Under ägglossningen är nivåerna av könshormonet östrogen som högst. Östrogenet påverkar enzymet lysyloxidas som hämmar kollagensyntesen i senor och ligament. Detta medför möjligen en ökad instabilitet i exempelvis knä- och fotled under ägglossningen.  Syftet med studien var att undersöka hur vanligt förekommande det är att idrottande fertila kvinnor anger en försämrad balans eller ökad skadebenägenhet under ägglossningsfasen.  Studien var en retrospektiv observationsstudie med kvantitativ metod. En enkät skickades ut till föreningsidrottande kvinnor som tränade minst tre gånger i veckan. De kvinnor som använde hormonella preventivmedel exkluderades från deltagande. Totalt deltog 17 kvinnor i studien. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna visste när de hade ägglossning men inte angav några förändringar i knä- och fotledsstabilitet, balans och ökad skadebenägenhet under denna fas. Dock angav nästan en fjärdedel helt eller delvis en försämrad balans under ägglossningen och strax över en fjärdedel angav en ökad skadebenägenhet under ägglossningen. Inga tydliga slutsatser kan dras men förändringar i balans och skadebenägenhet under ägglossningsfasen kan i vissa fall förekomma hos idrottande kvinnor och bör då tas i beaktning vid övningar där höga krav ställs på balans eller där ökad risk för skada finns. Fortsatt forskning rekommenderas.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, trots det är kvinnor än idag underrepresenterade på chefspositioner. Det finns fortfarande branscher där ett av könen är starkt överrepresenterade. Vilket därmed innebär att de som besitter ledarrollerna tenderar att spegla det kön branschen i stort representerar. Fortsättningsvis har det framkommit att kvinnor endast står för en femtedel av Sveriges VD:ar. Således finns det än idag samhälleliga hinder vilka bidrar till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i högre uppsatta roller. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagskulturen inom en mansdominerad bransch kan påverka den kvinnliga ledaren. Denna kvalitativa studie undersöker detta genom 8 semi-strukturerade intervjuer vilka genom en innehållsanalys med induktiv inriktning resulterar i aggregerade dimensioner och presenterad modell. Detta för att besvara följande frågeställning: “Hur påverkar företagskulturen kvinnliga ledare inom mansdominerade branscher i Sverige?” Resultatet av denna studie har utmynnat i en slutsats gällande hur kvinnliga ledare påverkas av företagskulturen i mansdominerade branscher. Detta har genererat tre nya insikter kring hur en företagskultur präglad av hierarki, auktoritet, individualism och manliga normer faktiskt har en påverkan på de kvinnliga ledarna. Detta sker genom två huvudsakliga nivåer. Studien visar att samtliga kvinnliga ledare kommer i denna kontext att utsättas för en situation där könstillhörighet genererar motstridiga förväntningar och begränsningar. Hur de kvinnliga ledarna tacklar denna kollektiva påverkan har visat sig utfalla till två konsekvenser där de kvinnliga ledarna anpassar sig och accepteras av företagskulturen, alternativt konfronterar och utmanar kulturen. Det finns dock inga evidens för att det måste vara enligt den ena eller den andra konsekvensen, utan faktorer som funnit indikerar även på ett förhållningssätt som går att applicera på båda fallen. Denna studie bidrar till litteraturen berörande företagskultur och ledarskap på så sätt att den bekräftar att företagskultur har en inverkan på ledaren och inte endast det vice versa. Följaktligen bidrar studien till en fördjupning av denna relation genom att studien är nischad på kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, där företagskulturen inom mansdominerade branschers påverkan på kvinnliga ledare förklaras. Detta utmynnar i en djupare förståelse av tidigare litteratur kring kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, samt presenterandet av företagskulturen som en delaktigt påverkande faktor inom dessa kontexter. Till sist, förser denna studie praktiska rekommendationer vilka kan vara hjälpsamma för den akademiska branschen såvida som mansdominerade branscher i allmänhet. För det första förklaras vikten av ett aktivt synliggörande av den kvinnliga ledaren inom den undersöka branschen. För det andra presenteras betydelsen av att undersöka vad rådande företagskulturen leder till och slutligen, vikten av att belysa arbetet med jämställdhet för att inkludera samtliga på arbetsplatsen i detta arbete.

Ett val är aldrig helt fritt från påverkansfaktorer. Ibland är de medvetna och ibland omedvetna. I denna studie har vi undersökt hur inlärningen av det svenska språket påverkar kvinnliga elever som går språkintroduktion i deras gymnasieval samt deras syn på detta. För att få reda på svaren har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod baserat på semistrukturerade intervjuer.  Vi har genomfört enskilda intervjuer och en fokusintervju med sex unga kvinnor mellan 16-19 år. Alla intervjupersoner går på introduktionsprogrammet med inriktningen språkintroduktion (IMS) och har under våren 2023 sökt till ett nationellt gymnasieprogram. Med hjälp av teorierna Careership och Social Cognitive Career Theory har vi analyserat resultatet som visar på att unga kvinnor kan påverkas av hur deras syn är på sina kunskaper i det svenska språket. När de söker ett gymnasieprogram tar de alla språket i beaktning. Ibland är det i form av en medveten strategi där de ibland kompromissar sitt val och ibland mindre medvetet i form av att utöver drömutbildningen söka program som de tror de kommer in på. Svenska språkets påverkan utöver det som sker under inlärningen märks även i ett socialt fält där intervjupersonernas upplevelse är att de inte får chansen att lära sig språket bland de som pratar svenska som modersmål. Detta för att de har blivit exkluderade från skolgemenskapen och satt i ett eget sammanhang i form av IMS vilket också är något som påverkat deras valmöjligheter i praktiken.

Att kvinnor idag är underrepresenterade i ledande befattningar, i synnerhet VD-positioner, är ett ständigt omdiskuterat ämne och tidigare forskning presenterar många olika faktorer gällande varför. Syftet med studien är att undersöka vilka individ-, situation- och samhällsrelaterade faktorer som kan ha bidragit till kvinnliga VDars karriärer i Sverige. Det teoretiska ramverket tar inspiration från Muhonens (1999) karriärutvecklingsmodell och kompletteras med forskning om könsstrukturer samt mentorer och nätverk. Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsmetod och består av data i form av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med kvinnliga VDar i Sverige. Det empiriska ramverket bygger på studiens insamlade data och en analys har därefter genomförts i form av att det teoretiska ramverket applicerats på empirin. Studiens slutsats är att samtliga undersökta individ-, situation- och samhällsrelaterade faktorer har bidragit positivt till de intervjuade kvinnornas VD-karriärer. I synnerhet utmärker sig de individ- och samhällsrelaterade faktorerna i form av tidig socialisation och stöd från omgivningen.