Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen. Jag kommer även i denna uppsats att försöka visa hur processen har utvecklats genom tiderna och var den står idag när det gäller argumentation för och emot i dessa två kvinnliga gruppers religionsutövning. Är traditionen den största orsaken till kvinnornas mödosamma väg till jämställdhet eller är det andra faktorer som styr? Frågan om de kvinnliga prästernas vara eller inte vara har föregåtts och följs fortfarande av en häftig debatt. Som t.ex. i den artikel i DN som jag nyligen läste: ”Nej, till kvinnliga präster men, ja till jämställdhet." Upphäv yrkesförbudet för prästkandidater som säger nej till kvinnliga präster, uppmanar insändarskribenten. Vi har inte råd att mista dessa präster som oftast är både begåvade och engagerade.” Jag har även undersökt om själva sakfrågan skiljer sig åt mellan kvinnliga präster och kvinnliga rabbiner. Jag vet att det finns likheter och naturligtvis olikheter hos dessa båda grupper. Dessutom finns det de som tror att ordningen med kvinnliga präster inte överensstämmer med Guds vilja i Bibeln och hänvisar till det faktum att Jesus inte valde några kvinnliga apostlar.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Bakgrund: Relative energy deficiency in sports (RED-S) är ett syndrom som förekommer inom många idrotter och olika idrottsliga nivåer. Konsekvenserna av detta syndrom är mångfacetterad, det kan påverka prestationen långsiktigt och kan orsaka skador och avslut på idrottskarriären. I forskningen är idrotter såsom löpning, estetiska idrotter och friidrottare de som är överrepresenterade i förhållande till RED-S. Kvinnor är generellt en underrepresenterad grupp inom idrottsmedicinsk forskning och detta motiverar till att studera just denna grupp.  Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka i vilken utsträckning respondenterna hört talats om RED-S, samt att identifiera riskgrupper utifrån träningsmängd och idrottsutförande hos idrottande kvinnor inom fotboll, innebandy, friidrott och ridning, oavsett idrottslig nivå. Metod: Data insamlades med hjälp av en digitalbaserad enkät som besvarades av 44 deltagare. Enkäten bestod av 35 frågor och distribuerades i en sluten grupp som bestod av 16 000 + medlemmar samt en öppen grupp med 3 000 medlemmar och även via egna sociala medier. Resultat: Av totalt 44 deltagare fick 24 deltagare en poäng ≥8 utifrån frågeformuläret Low Energy availability in females questionnaire (LEAF-Q), enligt enkätens poängssystem indikerar detta en förhöjd risk att utveckla RED-S. Den överrepresenterade idrotten var ridsporten med 22 deltagare. Den ojämna fördelningen gjorde det svårt att generalisera några resultat för träningsmängd och idrottskategori. Av totalt 44 deltagare var det endast sex deltagare som tidigare hade hört talats om RED-S i utbildningssyfte.  Diskussion: Mer än 50% av deltagarna hade en LEAF-Q poäng högre ≥8 och majoriteten var användare av någon form av preventivmedel vilket påverkade det slutgiltiga resultatet.  Konklusion: Av cirka 19 000 potentiella deltagare var det 44 svaranden, bortfallet var högt vilket innebär att resultatet blev missvisande. Det tenderar att finnas ett kunskapsglapp bland kvinnliga idrottare vad gäller kännedom om syndromet RED-S. Trots att resultatet av denna undersökning inte går att generalisera på en större population så finns det andra studier som indikerar liknande resultat. / Background: Relative energy deficiency in sports (RED-S) is a syndrome that occurs in many sports and different sports levels. The consequences of this syndrome are multifaceted, it can affect performance in the long term and can cause injuries and the end of the sports career. In the research, sports such as running, aesthetic sports and track and field athletes are those that are overrepresented in relation to RED-S. Women are generally an underrepresented group in sports medicine research and this motivates to study this particular group. Purpose: The purpose of this survey was to investigate the extent to which the respondents had heard about RED-S, and to identify risk groups based on the amount of training and sports performance of female athletes in football, floorball, athletics and horse riding, regardless of the level of sport. Method: Data were collected using a digital-based questionnaire that was answered by 44 participants. The survey consisted of 35 questions and was distributed in a closed group consisting of 16,000+ members as well as an open group with 3,000 members and via own social media. Results: Out of a total of 44 participants, 24 participants received a score ≥8 based on the Low Energy availability in females questionnaire (LEAF-Q), according to the questionnaire's scoring system, this indicates an increased risk of developing RED-S. The over-represented sport was equestrian with 22 participants. The uneven distribution made it difficult to generalize any results for training amount and sport category. Out of a total of 44 participants, only six participants had previously heard of RED-S for educational purposes. Discussion: More than 50% of the participants had a LEAF-Q score higher than ≥8 and the majority were users of some form of contraception, which affected the result. Conclusion: Out of approximately 19,000 potential participants, there were 44 respondents, the dropout rate was high, which means that the results were misleading. There tends to be a knowledge gap among female athletes in terms of awareness of RED-S syndrome. Although the results of this study cannot be generalized to a larger population, there are other studies that indicate similar results.

No description available.

Syftet med denna studie var att genomföra en systematisk litteraturöversikt med en narrativsyntes för att utforska det aktuella kunskapsläget om kvinnor som utsätter barn försexualbrott. Studien undersökte allmänhetens och yrkesverksammas uppfattningar om dessaförövare och utforskade de karaktärsdrag som tillskrivs dessa kvinnor. Resultatenanalyserades med ett genusperspektiv, social kognitionsteori och teorin om kognitivdissonans. Resultaten av granskade artiklar indikerade att dessa sexualbrott utgör ettbetydande samhällsproblem på grund av deras dolda natur samt de samhälleliga ochprofessionella fördomar som ser kvinnor som vårdande och trygga. Dessa uppfattningar, somhar sina rötter i sociokulturella könsnormer, försvårar upptäckten och hanteringen av sådanabrott. Kvinnliga förövare betraktas ofta som mindre allvarliga jämfört med manliga förövare,som anses vara den typiska bilden av sexualbrottsförövare mot barn. Trots svårigheter attkategorisera dessa kvinnor identifierades vanliga faktorer som egna erfarenheter av våld,psykisk ohälsa och missbruk. Studien belyser en betydande forskningslucka och uppmanartill en granskning av organisatoriska och statliga riktlinjer samt utbildning för att förbättramedvetenheten och förståelsen, vilket kan stärka skydden för utsatta barn och stödjautvecklingen av effektiva förebyggande åtgärder / The purpose of this study was to conduct a systematic literature review with a narrative synthesis to evaluate current knowledge of female-perpetrated sexual offenses against children. It examined public and professional perceptions of these offenders and explored the characteristics attributed to these women. The findings were analyzed through a genderperspective, social cognition theory and cognitive dissonance theory. The results of reviewedarticles indicate that these offenses are a significant social issue due to their convert nature and the societal and professional biases that perceive women as nurturing and safe. These biases, rooted in the sociocultural gender views, hinder the detection of management of suchcrimes. Female offenders are often seen as less severe compared to male offenders, who is considered the typical image of child sexual abuse perpetrators. Despite difficulties in categorizing these women, common factors such as histories of violence, mental health issues, and substance abuse were identified. The study highlights a significant research gap. It calls for an examination of organizational and governmental guidelines and training to improve awareness and understanding, which can enhance protection for vulnerable children and support the development of effective preventive measures.

Den här uppsatsen utgår ifrån reportage ur reportageböckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ok, amen: Om kärlek och fientlighet i chassidernas New York av Nina Solomin. Syftet är att, i jämförande form, ta reda på hur de gått till väga för att skildra en ny miljö i de utvalda reportagen ur respektive bok. Massmedieretorisk, lingvistisk och narratologisk analys blandas för att sätta ihop ett frågeschema med frågor som behandlar olika dimensioner av texterna. Det som undersöks är framför allt berättarteknik, berättarperspektiv, reporterroll och dolda värderingar, men också, utifrån narratologisk teori, hur olika typer av berättare påverkar texterna. Slutsatserna är att både Nordström och Solomin använder ett rikt bildspråk som förstärker stämningar och känslor och att de båda har tydliga aktörsroller i texterna. De dolda värderingar som visar sig i texterna hos båda reportrarna riktar framför allt kritik mot könsrollerna i de nya miljöerna. Det som skiljer dem åt är att Nordström i större utsträckning använder sig av värderande ord, överdrifter och adjektiv medan Solomin är mer för kontraster, och att Nordströms berättare är mer synlig och värderande än Solomins, vars texter oftare låter läsaren tolka det som händer själv.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att bygga vidare på tidigare forskning genom att undersöka och studera hur indiska värdlandsmedborgarna (dvs. Host Country Nationals (HCN)) ser på svenska manliga och kvinnliga expats och hur deras uppfattningar påverkar utgruppskategorisering. Detta gjordes genom att testa Varma et al. (2011) modell för självkategorisering och om den var tillämplig även under andra kulturella betingelser än de som redan ingår i deras modell. Metod: Data inhämtades från 145 respondenter från två svenska multinationella organisationer (dvs. Multinational Enterprises (MNE)) belägna i södra Indien. Respondenterna svarade på en enkät som hade antingen en manlig eller kvinnlig profil, där de fick besvara påståenden om hur de skulle uppfatta expats och i vilken utsträckning de skulle vara villiga att ge den hypotetiska expat rollinformation och socialt stöd. Enkäten var utformad av Professor Varma och distribuerades till företag 1 som en webb-enkät och till företag 2 delade vi personligen ut enkäterna i Bangalore. Vi fick även möjligheten att samtala med expats på plats vilket gjordes för att få en djupare förståelse för våra resultat.  Resultat och slutsats: Som förutspåddes var kollektivism, etnocentrism, anpassning och lika värderingar negativt relaterade till utgruppskategorisering. Vidare var utgruppskategorisering negativt relaterat till socialt stöd och rollinformation. Däremot fann vi ett intressant fynd där indiska HCN inte skiljer mellan könen när det kommer till deras uppfattningar och utgruppskategorisering av expats.  Förslag till fortsatt forskning: Forskning bör undersöka hur HCN uppfattar sina indiska kvinnliga medarbetare jämfört med svenska kvinnliga medarbetare. För att vidare utforska om nationalitet går före kön i Indien. Vidare anser vi att fler kvalitativa studier bör göras kring HCN för att ta reda på om det finns ytterligare variabler som är med och påverkar HCNs kategorisering av expats. Uppsatsens bidrag: Denna studie utvidgar den befintliga litteraturen kring kvinnliga expats samt hittat en ny variabel, anpassning, som är med och förklarar utgruppskategoriseringen. / Purpose: This study's overall aim is to build on recent research, by examining and investigate the Indian host country nationals (HCN) perception on Swedish male and female expats and how their beliefs affects outgroup categorization. This is done by testing Varma et al. (2011) model for self -categorization and if it is applicable in other cultural condition than those already included in their model Method: Data were collected from 145 respondents from two Swedish Multinational Enterprises (MNE) located in Southern India. Respondents answered a questionnaire that had either a male or female profile, where they had to answer assertion about how they would perceive the expat and to what extent they would be willing to give the hypothetical expat role information and social support. The questionnaire was designed by Professor Varma and was distributed to company 1 through a web survey and was handed out in person to company 2 in Bangalore. We also had the opportunity to talk with the expats in Bangalore which was done to get a deeper understanding of our results. Results and Conclusion: As we predicted collectivism, ethnocentrism, adjustment and similar values was negatively related to outgroup categorization. Furthermore, the outgroup categorization was negatively related to social support and role information. However, an interesting finding where that Indian HCN does not distinguish between the sexes when it comes to their perceptions and outgroup categorization of expats. Suggestions for future research: Research should examine how HCN perceive their Indian female employees compared with Swedish female employees. To further explore if the nationality comes before gender in India. Furthermore, we believe that more qualitative studies should be done about the HCN to find out if there are additional variables that influence HCNs categorization of expats. Orginality/value: This study extends the existing literature on female expats and we found a new variable, adjustment, which influence the outgroup categorization.

<p>Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ”kult” och ”mainstream” är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.</p><p>På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer. Båda ovan nämnda typer av fankritik och olika schatteringar däremellan finns representerade. Ofta flyter de in i varandra. På grund av mediets öppna karaktär är sajterna ofta mer censurerade än tryckta kultfilmsfansin. Sidorna riktar sig först och främst till fans och är mer eller mindre exkluderande mot utomstående. Det heterosexuellt ”grabbiga” tilltalet och det sadistiska våld mot kvinnor som förekommer i många av de recenserade filmerna kan ha en utestängande effekt mot kvinnor och icke-heterosexuella. Överlag tycks det dock ha skett en uppluckring av den av fansen föreställda gränsen mellan deras egen subkultur och mainstreamkulturen. Mycket beror det på den ökade mediala och akademiska uppmärksamheten kring kultfilm. Filmerna är också lättare att få tag på.</p><p>Bilden av det typiska kultfilmsfanet är en utbildad, vit (heterosexuell) man från medelklassen och så tycks även vara fallet på sajterna. Det finns dock några aktiva kvinnor som tycks ha hittat sin plats i fangemenskapen utan att ”kulturellt sett vara en grabbarna”. De manliga sajtinnehavarna har å ena sidan en maskulin roll inom subkulturen som webbmaster, men måste samtidigt tillgripa olika strategier för att värja sig från den feminiserade bilden av fanet/nörden utanför subkulturen. Stämningen sajtinnehavare och recensenter emellan är i allmänhet mycket god och många fans tycks uppleva en stor gemenskap på nätet, samtidigt som det finns en stark individualistisk hållning och ett ägandetänkande kring de egna sajterna.</p>

Antalet kvinnliga styrelseledamöter i bolag har ökat de senaste åren och studier visar att bolag med könsdiversifierade styrelser redovisar högre lönsamhet än andra företag. Flera av dessa studier är baserade på data från små, medelstora och stora börsnoterade bolag. Regeringen föreslog nyligen en kvoteringslag där kvinnor skall utgöra 40 procent av antalet styrelseledamöter i bolag med syfte att få mer jämlika styrelser. Intressant är då att studera om fördelarna med könsdiversifierade styrelser beaktas av investerare och hur marknadsaktörer agerar. I studien visas att när nominering av kvinnliga styrelseledamöter offentliggörs har det en negativ påverkan på företagets marknadsvärde, men denna påverkan är inte statistiskt signifikant. Vidare påverkas inte nomineringens inverkan på aktiekursförändringen av ett bolags branschtillhörighet. / The number of female directors of companies has increased in recent years and studies show that companies with diverse boards report higher profitability than other companies. Several of these studies are based on data from small, medium and large listed companies. The government recently proposed a quota law where women will constitute 40 per cent of the directors of companies to push for more equal boards. Hence, studying the benefits of diverse boards and its investor reactions and how the market is moving is of interest. The study shows that when the nomination of female board members is published, it has a negative impact on the company's market, but this effect is not statistically significant. Furthermore, the nomination affect does not have an impact on the stock price change regarding the company's industry affiliation.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur stand up - komedi beskrivs, görs och förstås ur kvinnliga komikers perspektiv. Utifrån kulturantropologiska, kommunikationsteoretiska och genusteoretiska perspektiv söker uppsatsen ta reda på vad som kommuniceras med ett stand up- framträdande, om tankar kring hur det är att utöva stand up som kvinna och om det finns en egen ”kvinnlig humor”.