Det primära syftet med denna litteraturstudie är att granska och jämföra de tre senaste svenska avhandlingarna i ämneskombinationen musik, genus och utbildning. Författarna är Cecilia Björck (2011), Carina Borgström Källén (2014) och Victor Kvarnhall (2015). Utifrån dessa avhandlingar syftar föreliggande uppsats även till att identifiera diskurser inom svensk musikutbildning och inom forskningsfältet för genus, utbildning och musik i sig – detta för att synliggöra brister och vita fläckar som är tänkta att ge upphov till nya idéer om framtida forskning. Uppsatsen lutar sig mot ett genusteoretiskt ramverk i huvudsak hämtat från Butler (1990/2007) och Green (1997), och använder begreppen kön och genus som synonymer. Vidare är analyserna i huvudsak byggda på den diskursanalytiska metoden diskursteori. Detta innebär en poststrukturalistisk syn på verkligheten som konstituerad via sociala handlingar. Resultaten består bl.a. i en redovisning av hur det går till när den manliga norm som styr dagens populärmusikdiskurs skapas och reproduceras. Resultatet indikerar även att lärares vetskap om denna norm är avgörande vad gäller att ordna en jämställd musikundervisning i svenska skolor. I min analys framkommer också att även forskningsfältet som sådant präglas av en patriarkal norm, då problembeskrivningar och lösningsförslag tenderar att utformas utifrån en manlig utgångspunkt.

Bakgrund: Färre kvinnor än män, inom finansbranschen, söker sig till fondförvaltning och yrket är således överrepresenterat av män. Studier visar på att det föreligger en skillnad i risktagande och förvaltarstil mellan kvinnor och män på professionell nivå. Vidare antyder dock empirisk forskning att skillnaderna minskar i takt med erfarenhet och att det således även föreligger en skillnad i risktagande mellan kvinnor inom fondförvaltning och kvinnor i allmänhet. Generellt sett är kvinnor i allmänhet mer riskaversiva än män. Detta tyder på att kvinnor inom fondförvaltning är en utmärkande grupp, vilket motiverar ytterligare undersökning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga fondförvaltares erfarenheter kring och syn på skillnader och orsaker till skillnader mellan kvinnors och mäns risktagande på både generell och professionell nivå. Vidare ämnar studien att analysera och jämföra den eget insamlade empirin gentemot den empiriska forskningslitteraturen om kvinnligt och manligt risktagande och förvaltarstil i syfte att kunna föreslå nya hypoteser kring vad som styr kvinnligt professionellt risktagande. Genomförande: Studien utfördes genom ett kvalitativt metodval, i form av personliga intervjuer. Sammanlagt hölls 8 intervjuer med kvinnliga fondförvaltare. Urvalet skedde utifrån en egen kartläggning av kvinnliga fondförvaltare, med säte i Sverige, med sammanställd information om deras förvaltade fonder. Slutsats: Sammanfattningsvis har studien genererat ett antal hypoteser. En första hypotes är att vana och erfarenhet påverkar risktagande och beslutsprocessen då användandet av system 1 ökar. En andra hypotes är att forskning ger en felaktig bild av verkligheten då denna inte tar hänsyn till snedfördelningen i branschen eller förvaltarens mandat. På generell nivå genererades en hypotes att skillnader i risktagande och omsättning inte beror på genus utan snarare grundas i intresse. / Background: Fewer women than men, within finance, work as a fund manager and the profession is therefore overrepresented by men. Studies show the existence of differences in risk and management style between women and men on a professional level. However indicates empirical studies that these differences reduce when the professional experience grows and that there also is a difference in risk-taking between women in fund management and women in general. Generally are women more risk aversive than men. This indicates that women in fund management are a distinctive group, which motivates further studying. Aim: The aim with this thesis is to inquire female fund managers’ experiences in the difference between women and men concerning risk-taking and management style, on a general and professional level, and the difference between professional women and women in general. Furthermore, the study aims to analyze and compare the result with the empirical research. Completion: The study was conducted by a qualitative method, through personal interviews. A total of eight interviews were held with female fund managers. The selection was based on a survey of female fund managers, geographically located in Sweden. Conclusion: In conclusion, the study has generated three hypotheses. Firstly, practice and experiences affects risk-taking and decision-making process since the use of system 1 increases. Secondly, previous research provides an inaccurate picture of the reality since this does not account for the disparity in the industry or the trustee's mandate. On a general level, a hypothesis was generated that the difference in risk-taking and turnover does not arise because of gender.

Jag har forskat om kvinnors röster i debatten om kvinnliga präster under åren 1957–1959. Detta har gjorts utifrån materialet bestående av tidskrifterna Svensk kyrkotidning, Svensk pastoraltidskrift, Vår kyrka, Herta samt Kyrkomötet. Dessa år var debatten intensiv då beslutet om kvinnans tillträde till prästerlig tjänst röstades igenom 1958. Mina frågeställningar var hur kvinnorna är representerade inom respektive materielgrupp, vilka argument kvinnorna framförde, om det i materialet går att urskilja en kvinnlig linje och på vilket sätt man kan urskilja den samt om det sker någon förändring i respektive materielgrupp och/eller i debatten som helhet. Kvinnorna hade som mest utrymme i tidskriften Hertha och Vår kyrka, dessa två källor presenterade också en mer mångsidig bild av frågan och hade andra inslag än teologiska. Kvinnornas representation i tidskrifterna är relativt stabila under åren 1957–1959, om än på olika sätt. I kyrkomötet ökade deltagandet med två kvinnor till tolv från år 1957 till 1958. Den kvinnliga linje i materialet som helhet vilken går att urskilja är att ingen kvinna var emot att kvinnor skulle arbeta i församlingarna, däremot var vissa mer för den tilltänkta särskilda kvinnliga tjänsten än prästämbetet. Det fanns också olika åsikter om av vilken karaktär frågan om kvinnliga präster var, dvs om den var av politisk, teologisk eller av kvinnosaks/jämställdhetskaraktär. Några av de mest framträdande argumenten för kvinnliga präster var att Jesu apostlaval och Paulus ord om kvinnans ställning i församlingen måste ses utifrån sin historiska kontext och inte som för evigt gällande ord. Några visade på att det i andra länder redan fanns kvinnliga präster och att det fungerade utan att störa vare sig församlingsliv eller ekumeniska samarbeten. Argument förekom om att Svenska kyrkan var på väg att bli romersk-katolsk och några presenterade ett lutherskt synsätt på frågan, vilket torde möjliggöra kvinnliga präster. Många argumenterade emot den oro i församlingarna och kyrkliga splittring som det från nej-sidan hade varnats för, om utfallet skulle bli ja till kvinnliga präster. De menade att det egentligen handlade om manliga prästers oro, inte församlingarnas och folkets, och att en splittring lika väl kunde ske om kyrkomötet röstade nej till kvinnliga präster.

Detaljhandeln förmodas möta en stor utmaning de kommande åren. Detta då digitaliseringen växer i snabb takt och e-handeln konkurrerar allt mer mot de traditionella butikerna. På grund av den hårdnande konkurrensen är det viktigt att företag tänker nytt och är innovativa. För att bemöta utmaningen menar jag att impulsköp kan anses som en konkurrensfördel för detaljhandelsföretag. Denna studie har därför tagit sin utgångspunkt i detta och belyser just fenomenet impulsköp. Då kvinnan är den som tidigare påvisats utföra flest impulsköp valdes det i studien att fokusera på henne. Syftet var att bidra med en ökad kunskap gällande vilka faktorer som kan påverka när svenska kvinnor impulshandlar. Studiens insamling av empiri bestod av en gruppintervju samt tre enskilda intervjuer. Dessa grundades i en analysmodell som utvecklats från studiens litteraturgenomgång. Sammanfattningsvis var det tre faktorer ur studiens analysmodell som kunde påvisas vara påverkande vid impulsköp. Dessa var shoppingmiljö, erbjudande och sällskap. Även merförsäljning och ålder har påvisats kunna vara betydande för impulsköp. / Retail business is expected to face a major challenge in the coming years. This is because digitalization is growing rapidly, and e-commerce is increasingly competing against traditional stores. It requires innovative thinking of companies to be competitive. To meet the challenge, I mean that impulse purchases can be used as a competitive advantage for retail companies. This study has therefore taken its starting point in the phenomenon impulse purchases. The study focuses on a female perspective since women are more inclined to execute impulse purchases. The purpose was to contribute to increased knowledge of the factors that may be crucial when Swedish women do impulse purchases. The study's empirical gathering consisted of a group interview and three individual interviews. These interviews were based on an analysis model developed by the study's literature review. In summary, three factors from the study's analysis model that could be shown to be influential in impulse purchases . These are shopping environments, offers and companies while shopping. Even additional sale and age have been shown to be significant for impulse purchases.

Detta är en diskursanalytisk undersökning, där vi har antagit genusteoretiska perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnliga respektive manliga författare och författarskap framställs i fem läroböcker, som används i undervisningen på gymnasiet i ämnet Svenska 2. Samtliga läroböcker är anpassade för Gy11. Uppsatsen granskar vilka egenskaper de kvinnliga respektive manliga författarna samt författarskapen tillskrivs och hur detta kan förstås utifrån genusteoretiska perspektiv. Undersökningen uppmärksammar även vilka effekter framställningarna av kvinnliga respektive manliga författare och författarskap kan tänkas ha på elevers uppfattning om kön, förstått genom genusteoretisk diskursanalys. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna framställer de kvinnliga respektive manliga författarna och författarskapen genom en dikotomi och stereotypa föreställningar angående vad som är kvinnligt respektive manligt. De könsstereotypa framställningarna är förenliga med såväl genussystemet som den heterosexuella matrisen och genuskontraktet. Detta kan både förstås och reproduceras vidare via de tre processerna som skapar genus, den symboliska, strukturella, och individuella eller socialisationsprocessen.

Under den andra halvan av 1800-talet genomgick den svenska sinnessjukvården stora förändringar. Nya sjukhus byggdes, den ekonomiska situationen förbättrades och sinnessjukvården i stort genomgick en professionalisering. Det fanns även en behandlingsoptimism som bidrog till en övertygelse om att de patienter som blivit intagna skulle komma att lämna sjukhusen som nya människor. Detta blev dock inte fallet. Istället blev sinnessjukhusen överfulla med patienter som aldrig skulle bli utskrivna. Vården kom istället att bestå av vila och övervakning. Under denna tid fanns det även tydliga motsättningar mellan läkarens bild av sina patienter och patientens egna bild av sig själv och systemet hon befann sig i. I denna uppsats möter vi fem kvinnliga patienter som var intagna på Vänersborgs hospital och asyl i början av 1900-talet. Kvinnorna var intagna av olika anledningar och hade olika bakgrund, men trots det möttes de ändå av samma inställning, där nästan allt de sade och gjorde tolkades av deras läkare som tydliga sjukdomssymptom. Patienterna såg inte sig själva som sinnessjuka, och de ville därför bli utskrivna från sjukhuset och återvända till sina nära och kära. Kontrasten mellan läkaren och patientens upplevelser utforskas i denna uppsats. Slutsatsen är att patienterna utlämnades helt till läkarna och deras bedömningar och tolkningar, då de varken hade möjligheterna eller resurserna som hade krävts för att stå upp emot dessa inflytelserika och mäktiga män. Det finns dock en ljusglimt, för trots alla försök att isolera och avskärma dessa kvinnor bröts aldrig bandet mellan de fem patienterna och deras familjer. I slutändan fick samtliga återvända till sina nära och kära, döda eller levande.

Syftet med denna studie har varit att utreda varför den engelska settlementrörelsen kom att etableras i Sverige, och vilket samband det hade med industrialiseringsprocessen. Settlementrörelsen uppstod bland annat som en reaktion mot industrisamhällets exploatering av arbetarklassen och ledde till krav om en fritid efter arbetet. Sverige drabbades av liknande problem när urbaniseringen av landsbygden innebar att stora delar av bondesamhället upplöstes. Industrialiseringen resulterade i att människor fick nya behov och utvecklade nya sätt att umgås. I och med uppkomsten av fritiden, blev det också vitalt att fylla den med betydelsefulla aktiviteter och ingå i sociala gemenskaper. Denna studie har därmed fokuserat på hur settlementrörelsen utformades till en svensk hemgårdsrörelse samt de hemgårdar som bildades i samband med det. Hemgården i Gävle som grundades 1934 har varit utgångsläget för studien. Hemgården startades för att sysselsätta arbetslösa industriarbetare, främst kvinnor. Gävle drabbades likt övriga Sverige av den stora arbetslöshetskrisen under 1920- och 1930-talen vilket ledde till att många hemgårdar bildades. Hemgårdens verksamhet kom att förändras genom åren och erbjöd såväl bildningsverksamhet som social verksamhet för båda könen. Rörelsen välkomnade alla och höll sig ständigt uppdaterad med de olika samhällsfrågorna som rådde under sin samtid. Hemgården brukades och besöktes av människor från hela landet och från olika samhällsklasser. Verksamheten kom att genomgå påtagliga förändringar under de första arbetsåren 1934–1944. Organisationen förändrades i takt med det svenska samhällets förändringar men också av det Andra världskriget. Källmaterialet som har använts i undersökningen har bestått av protokollsanteckningar, årsredogörelser samt stadgar, producerade av Hemgårdens styrelse. / <p>Historia</p>

This Master’s thesis provides insights into adult women’s fictional reading within the conceptual phrase “a good book”. Eight qualitative and semi-structured interviews were performed in order to examine the nature of response and perceived benefits. The collected data were analyzed by Louise M. Rosenblatt’s reception-oriented transactional theory of reading and the cognitive psychology-based model of reading developed within the joint Nordic project SKRIN. The thesis perspectives entail a substantive shift of focus from the comprehension of a “good book” to the understanding of a “good” reading experience. The evaluative response “good” is considered by the means of separate understandings in what ways evaluation occur in a mutual relationship between reader and text. Results show that a “good” read is characterized by interacting aesthetic and cognitive aspects partly shaped by personal circumstances but not grounded in any individual contextbound situation. The primary perceived benefit is the personal commitment based on a socially oriented reading. Communication created between reader and text is partly shaped by ethical standpoints. Although at times emotionally demanding reads, most women refer to them as entertaining and recreational. A “good” read provides knowledge within the understanding of objective and subjective dimensions of learning. The primary perceived benefit of knowledge is subjectively expressed as insights and understandings. Conclusions are that the women seem to appreciate leaving their immediate life for the sharing of other worlds and perspectives. Consequently a “good” read offers the opportunity to broaden personal horizons by participation in other social and cultural settings than the adjacent. / Program: Bibliotekarie

Media har ett indirekt, men samtidigt stort, inflytande på människors uppfattningar, värderingaroch åsikter. Många forskare är överens att media gör en åtskillnad mellan män och kvinnor i hur,var och när de framställs. Vi vill med denna uppsats lyfta fram bevis på att denna åtskillnad görsmellan manliga och kvinnliga företagsledare i den svenska näringslivsjournalistiken för att sedankomma med förslag på ändringar som reducerar gapet. Syftet är att skapa förståelse för läsaren urett nytt perspektiv, där tidigare osynliga strukturer ska träda fram i ljuset av denna förståelse. Föratt kunna skapa förståelsen har vi valt en abduktiv ansats, i vilken ingen enda generell sanningska avslöjas. Det viktiga är istället att en hypotes, som kan stämma eller vara fel, antas om ettfenomen som har observerats. Vikt läggs vid hur vi argumenterar för vår hypotes. För att kunnatillämpa en abduktiv förklaringsmodell har vi anlagt ett narrativt perspektiv i uppsatsen. Detbestår i att vi läser texterna i de valda näringslivstidningarna i tre steg.Vi kom fram till att journalisternas sätt att skilja mellan män och kvinnor är diskret, mensamtidigt inflytelserikt. Språket är journalisternas verktyg och genom att vi plockar isär det kan viavslöja röster som tidigare dolt sig mellan raderna. Utifrån textanalysen drar vi sedan en slutsats,eller en hypotes, om att fokus på kvinnliga ledare, debatten om jämställdhet och kvotering,statistik och listor är en lösning på ett problem som tidigare inte varit synligt för oss. Vi trodde attproblemet var att det fanns för få kvinnliga ledare i Sverige, men vi fann att strukturen somupprätthålls i media är en lösning för att slippa ta tag i det riktiga problemet. Ju mer vi pratar,diskuterar och debatterar desto mindre framsteg görs för att få in fler kvinnor på ledandechefspositioner. / Uppsatsnivå: C

I denna uppsats undersöks unga kvinnors förhållningssätt till ideal, utseendepresentation och bekräftelse på Instagram, ett socialt medium för fotodelning. Undersökningen har utförts genom fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 16–24 år som har öppna Instagramprofiler där de regelbundet publicerar bilder eller videor föreställande dem själva. Uppsatsen har en abduktiv ansats, som låter forskningen utvecklas med hjälp av såväl teoretisk ram som analys av empirisk data och där respondenternas meningsskapande är centralt. Analysen bygger således på tematisering av intervjusvar, som stärks av Giddens (1999) teori om identiteten som ett reflexivt projekt, Gills (2007), Bartkys (2003) och Ambjörnssons (2003) teorier om kvinnan och det samhälleliga idealet, samt Swanns (1987) teori om individers självbilder och bekräftelsebehov.    Hur respondenterna i undersökningen väljer att presentera sina utseenden påverkas i flera fall av huruvida de får gilla-markeringar och kommentarer från andra Instagramanvändare, något som de själva ofta väljer att tolka som en slags bekräftelse. I analysen framkommer att Instagram är en plattform som likt resten av samhället genomsyras av den femininitet som har högst status, men att det på Instagram också skapas nya utseendetrender som kan påverka samhällets kvinnoideal. Många unga kvinnor använder sig av disciplineringspraktiker på Instagram för att uppnå det samhälleliga kvinnoidealet, som emellertid för de flesta är ouppnåeligt. Detta leder till att många unga kvinnor mår dåligt över sina egna kroppar och utseenden.