Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vad som påverkat kvinnliga fotbollsspelare till att engagera sig som tränare samt om förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats över tid genom att jämföra två förutbestämda generationer. 1. Vilka faktorer har bidragit till att kvinnliga fotbollsspelare valt att bli tränare? 2. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som påverkat deras beslut att bli tränare? 3. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som försvårat deras tränarkarriär? Metod Föreliggande studie utmynnade i en kvantitativ ansats med inslag av intervjuer då både bredd och djup eftersträvades. Enkätformuläret baserades på svar från respondenterna i för-intervjuerna för att få en djupare förståelse kring kvinnliga fotbollstränares syn på sin tränarroll. Enkäten innehöll sex bakgrundsfrågor samt två huvudfrågor med påståenden deltagarna fick ta ställning till. Studien genomfördes på 106 kvinnliga fotbollstränare i Sverige, varav fyra deltog i för-intervjuer och 102 (bortfall n=4) i enkätstudien. I för-intervjuerna deltog två från varje generation och i enkätundersökningen deltog 47 från den yngre generationen (generation 1) och 51 från den äldre (generation 2). Urvalskriterierna för studien var att ha spelat fotboll i minst tio år samt minst ha utbildningsnivå två av fyra möjliga (UEFA B ungdom eller motsvarande). Svaren analyserades i IMB SPSS Statistics 24 där det icke parametriska-testet Mann-Whitney användes för att jämföra generationernas skattningar.  Resultat Av faktorerna som bidragit till att kvinnorna valt att bli tränare skattades påståendet “Jag brinner för damfotboll” högst av båda generationerna. Den största signifikanta skillnaden mellan generationerna fanns i påståendet “Jag vill utveckla individer till att bli bra fotbollsspelare” där den äldre generationen skattade detta påstående högre. Faktorn att det är sämre förutsättningar på damsidan än på herrsidan gällande resurser och organisation har varit det som försvårat mest för båda generationerna. Den största tendensen till signifikant skillnaden mellan generationerna av faktorerna som försvårat fanns i påståendet “Att vara ensam kvinna bland många män inom tränarkåren” där den yngre generationen skattade detta lägre jämfört med den äldre generationen.                                                                                                         Slutsats Våra resultat visar tendenser på att i vissa påståenden har förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats med tiden, men det finns fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Det högsta skattningsvärdet för den faktorn som bidragit eller försvårat mest till valet att fortsätta som tränare efter sin spelarkarriär hittas i samma påståenden för båda generationerna. / <p>Ämneslärarprogram, Specialidrott</p>

Titel: Hur andelen kvinnor i styrelsen påverkar sambandet:Aggressiv skatteplanering och CSR -  En kvantitativ studie på 883 globala företag Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Katarina Nordin &amp; Sofie Onsgård Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019-Januari Syfte: Det finns ett ökat krav på att företagen ska CSR- rapportera och det har därmed blivit viktigt för företagen att investera inom CSR (corporate social responsibility). Det finns tidigare studier som pekar på att företag som utför aggressiv skatteplanering går emot det CSR står för, då skattepengarna går till företagen istället för att gå till samhällsutveckling och att det därmed skulle föreligga ett negativt samband mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Generellt finns det få kvinnor i företagens styrelser trots att kvinnor har andra egenskaper än män, som kan påverka styrelsens beslut och vad de väljer att investera i, bland annat anses kvinnor kunna påverka företagets CSR-prestation. Syftet med studien är att förklara hur andelen kvinnor i styrelsen påverkar sambandet mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Metod: Studien har en positivistisk vetenskaplig utgångspunkt där en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats har använts. Sekundärdata har samlats in från databasen Thomson Reuters datastream. Vid insamling av datan har en longitudinell design använts för åren 2008–2017. Studiens urval omfattar 883 globala och publika företag, som därefter har analyserats i programmet IBM SPSS. Resultat &amp; slutsats: Studien finner ett negativt signifikant samband mellan företags CSR-prestation och skattebetalning, företag med bra CSR-prestation utför således aggressiv skatteplanering. Vidare visar resultatet inget signifikant samband för interaktionseffekten (andelen kvinnor*CSR) och skattebetalning, det finns således ingen moderation som kan påverka effekten av CSR-prestation på den aggressiva skatteplaneringen. Kvinnor har därmed ingen påverkan på CSR-prestationens effekt på aggressiv skatteplanering. Studien finner inte heller något signifikant samband mellan interaktionsvariabeln och aggressiv skatteplanering för företag med färre än tre kvinnor i styrelsen samt företag med tre kvinnor eller fler i styrelsen. Resultatet visar därmed att kritisk massa-teorin inte har någon effekt, att antalet kvinnliga styrelseledamöter inte har någon betydelse.   Examensarbetets bidrag: Genom denna studie tillkommer ny kunskap inom det företagsekonomiska ämnet då vi fyller ett forskningsgap genom att undersöka hur andelen kvinnliga styrelseledamöter kan påverka sambandet mellan CSR och aggressiv skatteplanering. Studien ger värdefull kunskap till företagsledningen och företagets intressenter gällande kvinnliga styrelseledamöter, CSR och aggressiv skatteplanering.     Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie har använt ett sammanslaget mått på företags CSR-prestation har inte alla olika dimensioner kunnat studerats. Ett förslag till vidare forskning är därmed att studera sociala-, ekonomiska- och miljömässiga dimensionerna för att se hur de påverkar bland annat aggressiv skatteplanering. Vidare forskning kan även använda andra mått än ETR för att mäta aggressiv skatteplanering och studera industri- och landstillhörighet mer ingående för att se skillnader i dessa faktorer. Nyckelord: CSR (Corporate social responsibility), aggressiv skatteplanering, kvinnliga styrelseledamöter, kritisk massa

Syftet med denna studie är att undersöka om bildlärare arbetar med jämställdhet när de  undervisar i konsthistoria. Studiens frågeställningar undersöker hur bildlärare uppfattar sitt  jämställdhetsarbete och hur bildlärare arbetar med konst- och bildhistoria med avseende på  jämställdhet. Målet är att synliggöra och diskutera jämställdhet i bildämnet. Vid insamlandet  av empiri har en kvalitativ metod applicerats, så som semistrukturerade intervjuer med tre  bildlärare. I analysen har tematisk innehållsanalys använts på de transkriberade intervjuerna.  Resultatet visar att lärarna har olika uppfattning av hur deras jämställdhetsarbete bör utföras  och vad jämställdhet innebär. De tre bildlärarna arbetar med konst- och bildhistoria med  avseende på jämställdhet på olika sätt. Bildlärare Alm belyser objektifieringen av kvinnor i  medier och masskultur när hen arbetar med sexistiska bilder i årskurs åtta. Bildlärare Björk  fokuserar på att göra eleverna normkritiska och uppmuntrar dem till att ifrågasätta rådande  maktstrukturer. Bildlärare Ceder lyfter medvetet in kvinnliga konstnärer i undervisningen för  att eleverna ska få kvinnliga förebilder och hen uppmuntrar flickorna till att ta lika mycket plats  som pojkarna.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera kvinnliga raggares identitetsskapande ur ett kulturanalytiskt perspektiv, samt beskriva raggarkulturen ur deras perspektiv. För att kunna göra det har jag genomfört fem djupintervjuer, med totalt sex informanter. Jag har också tagit hjälp av litteratur som berör ämnet raggarkultur (och kvinnliga raggare). Inledningsvis är studien av en mer deskriptiv karaktär, då jag valt att försöka definiera vad en raggare är samt beskriva raggarkulturen som sådan i syfte att förstå och visa vad mina informanter konstruerar sin identitet i förhållande till, eller inom. Bilens betydelse och epitetet raggare behandlas, likaså gemenskapen, den sociala aspekten och synen på upplevd trygghet inom kulturen. Jag lyfter fram och analyserar normbrytande sätt att leva och göra kvinnlighet på. Slutsatsen av allt detta kan bäst sammanfattas med att raggarkulturen är en subkultur, eller livsstil beroende på vem du frågar, som fortfarande provocerar. Den bryter i flera avseenden mot rådande normer, gällande allt från stil, smak och ordning till genusuttryck, vilket många tycks veta om och därför väljer att leka med. Det är också en kultur som präglas av en kollektiv identitet.

<p>I uppsatsen behandlas Ulrica Carolina Widströms (1764-1841) författarskap, insatt i ett idéhistoriskt och litteraturhistoriskt sammanhang. Widström skrev framför allt rokokoinspirerade pastorala dikter som lovprisar kärleken och ungdomen. I analysen läggs särskid tonvikt på dikten "Korgen" som ingår i samlingen Erotiska sånger (1799). "Korgen" skildrar en förförelse besläktad med våldtäkt. Den läses som en problematisering av den idyllvärld som författarskapet i stort bygger upp. Feministiska aspekter diskuteras. Dessutom redovisas omfattande biografisk arkivforskning. Widström växte upp och levde större delen av sitt liv i Stockholm, i närhet till hovet. Hon var gift med Sven Widström, violinist vid hovkapellet, och blev mor till fem barn. Som ung umgicks hon i en författarkrets med bland andra Gjörwell, Lidner och Leopold. Hon var också verksam som översättare och pedagog. Sina sista levnadsår bodde hon i Mariestad.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för kvinnor som befinner sig på höga ledarpositioner inom omsorgen. Uppsatsen har genomförts med hjälp av kvalitati-va intervjuer av fyra kvinnliga stadsdelsdirektörer, varigenom bidragande och motverkande faktorer kartlagts för vägen till positionen. Även resurser och strategier de kvinnliga ledarna använder sig av för att klara av påfrestande situationer i arbets- och privatlivet och hur de kombinerat sitt privatliv med sitt arbetsliv kartlades. Uppsatsen genomfördes utifrån Kanters organisationsperspektiv och Antonovskys känsla av sammanhang. Resultaten visar att inter-vjupersonerna troligen har en hög känsla av sammanhang, genom att ha resurser och ett spekt-rum av strategier för en livssituation med låg stressnivå och positiv stresshantering. Även or-ganisationens kultur visade sig vara en bidragande faktorer för vägen till positionen, vilket såväl nätverk som personlighet hade. Resultatet påvisar endast ett fåtal motverkande faktorer för karriärframgångarna, där dock viljan att spendera mer tid med familjen var viktig. Möjlig-heten att påverka kombinationen mellan privatliv och arbetsliv, genom en påverkbar arbetstid, var viktigt och bidrog på ett positivt sätt till lyckad kombination. Upplevelser av självförtro-ende och förutsägbarhet var olika mellan arbets- och privatliv, där upplevelserna visade sig vara mindre i privatlivet p.g.a. de opåverkbara situationerna som kan uppkomma där.</p>

<p>Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten.</p>

<p>This study used a qualitative interview design to explore the experiences of seven Swedish female elite athletes and their career retirement. The athletes were engaged in three different sports; track and field (athletics), handball and golf and five of them are former professional or semi-professional athletes. The process of their athletic role exit was based on the theoretical findings of Ebaugh (1988) and her four phases: First Doubts, Seeking Alternatives, The Turning Point and Creating the Ex-Role. The findings reveal that for these female former elite athletes Seeking Alternatives already starts before the First Doubts and that possibly the athletes at an early stage have insights of the discontinuity of their athletic career. The importance of transferring their role residual to future paths in life was stressed among the female athletes in order to be able to have a smooth transition process. Furthermore, gender issues were discussed indicating the emergence of family life and lesser financial support than male athletes to be factors of importance for positive adaptation to the role exit as well as the awareness of Seeking Alternatives. In general, the results suggests that the athletes did not experience as severe difficulties in the role exit process as much earlier research indicates.  </p>

<p>Sammanfattning;</p><p>Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.</p>

<p>The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: <em>Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone</em> and <em>desire after impossibility and the road ahead.</em> By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free. </p><p> </p>