The number of female officers employed in the Armed Forces is low. Of the total proportion officers, female stand for 4.8 %. The Armed Forces are currently working actively to level out the distribution. This paper is intended to create a better understanding of the slow increase in female officers in the Swedish Armed Forces. The study is qualitative and the results from the data collection have been based partly on a text analysis, partly on a theme-based group interview in which three themes have been discussed. The results are then analyzed through theories with the related areas: Organizations, genderand leadership. The study shows that there are no formal regulations that prevent women in the Armed Forces. However, it is possible to identify a number of factors that may affect efforts to achieve genderbalance in the organization negatively. The experience of gender equality is not permeated throughout the organization suggests a lack of commitment of managers at different levels. Furthermore is the conscription system, which only affected men, a major contributing factor, where a broad basis for recruitment of female officers has been lost. Finally may be mentioned that the fact that the Armed Forces currently is engaged in a variety of organizational changes can lead to a marginalization of the gender mainstreaming in favour of the other changes.

Hur påverkar strukturella förutsättningar kvinnors företagande? Vad händer när kvinnor som potentiella företagare ställs mot omgivande strukturer och hur kan ett sådant möte bidra till att bättre förstå kvinnors förutsättningar som företagare? Detta utgör de huvudsakliga frågeställningarna i den här avhandlingen. Utgångspunkten för den kvalitativa studie som genomförs tas i en regional strukturomvandling som påverkar kvinnornas lokala arbetsmarknad och leder till att en politisk satsning på kvinnors företagande i form av en starta-eget kurs initieras. Primär målgrupp för kursen är kvinnor med ett yrkesförflutet inom vård och omsorg. En politisk ambition att ta dessa kvinnor och deras kompetens till vara uttalas i kommunala handlingsprogram som även signalerar en önskan att arbeta i partnerskap med kvinnor som vill bli företagare. Genom att över tid följa ett antal kvinnor som deltar i kursen blottläggs deras upplevelser av satsningen samt av att omsätta den uttalade politiken till praktik. Teoretiskt argumenteras för vikten av att förstå kvinnors företagande i relation till omgivningen och strukturella förutsättningar. Genusteori, teorier om kvinnor och arbete, den politiska omgivningen, prat som legitimerande handling samt makt är perspektiv som anläggs och teorier om företagande diskuteras. Ståndpunkten är att när kvinnor förhåller sig till företagande görs detta på en rad premisser så som könssegregeringen som följer med kvinnorna ut på arbetsmarknaden där företagande utgör en del, politiskt prat som signalerar ambitioner och målsättningar, det större sociala systemets inneboende makt där det egna handlingsutrymmet påverkas av graden av beroende i förhållande till andra aktörer med mera. Sammantaget påverkar detta hur kvinnorna upplever sitt handlingsutrymme. Det argumenteras för att normer och värderingar i det större systemet ofta är subtila men icke desto mindre skapande. Mannen som norm för liv, arbete, företagande och företagare problematiseras då denna norm placerar kvinnan i motsatsställning. Det subtila är svårt att bemöta och förändra, kvinnornas individuella val är synliga i betydligt större utsträckning än bakomliggande, strukturella normer och värderingar som påverkar och styr dessa val. Den empiriska studien visar att flera kvinnor finner det svårt att relatera till rollen som företagare och att satsningen på företagande relateras till rådande familjesituation. Studien visar även att det kan vara kostsamt att bryta mot normer och föreställningar och att tänja på osynliga gränser. Tydligt framträder ett upplevt, starkt politiskt motstånd mot nya verksamhetsformer, verksamhetsområden och liknande. Det visar sig främst vara kvinnor som försöker starta verksamheter relaterade till vård och omsorg som upplever detta motstånd. Analysen visar en av kvinnorna upplevd diskrepans mellan politikers prat och möjligheterna att omsätta detta prat i handling genom att starta företag. En bild av en kommunal satsning där politiskt prat inte i alla delar följs upp i politisk handling växer fram. Den politiska viljan att ta ideologiska risker diskuteras, så även kvinnornas medskapande av den situation som uppstår. Främst visar analysen på vikten av att erkänna både individers och strukturers del i det sociala skapandet som ger förutsättningarna för kvinnors företagande samt vikten av att betrakta prat och handling ur ett legitimitetsskapande perspektiv för att förstå det sociala spelets bakomliggande syften. Ett förhållningssätt baserat på samförstånd och samarbete snarare än motsättning mellan parterna förordas för att skapa ett konstruktivt klimat och goda strukturella förutsättningar. Ett sådant klimat kan inverka positivt på en regions fortlevnad såväl som på kvinnors sysselsättning. En grundläggande slutsats är att det är viktigt att erkänna strukturernas vikt och påverkan på individers val för att förstå förutsättningarna för kvinnors företagande och kvinnors förutsättningar som företagare. Enkelt vore att argumentera för att kvinnor har ”fria” val och därmed lägga ansvar på kvinnorna som individer att skapa förändring, här genom att bli företagare. Genom att placera företagande i en vidare kontext påvisas att kvinnors så kallade ”fria” val är strukturellt villkorade. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet. Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut.

No description available.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg – Wohl-gemuth. Detta har hjälpt mig att skapa en förståelse kring de utmaningar och problem som kvinnorna inom lastbilsföraryrket kan ställas inför. Studien visade att majoriteten av de kvinnor som deltog i studien hade anhöriga eller vänner och bekanta som kör lastbil. Det är på detta sätt som de har närmat sig yrket och fått en förståelse för yrket när de var yngre. Lastbilsföraryrket är ett yrke de trivs med och de vill inte byta yrke. Känslan av frihet och att de i viss mån kan planera sin dag själva, ingen dag är den andra lik är saker som lyfts fram som positiva. I undersökningen framkom det även att de ser yrket som tungt och slitsamt, men att allting går att lösa. Stress från yttre faktorer som de inte själva rår över nämns som mindre positiva inslag i yrket. / The purpose of the study was to get an insight into what it is that makes women seek out the profession of truck driving, and how they view upon the profession. I have during the work used participant observation, focus group interviews and questionnaires sent out to the female truck drivers. These three ways to get information was used to give an overall picture of women's views on the profession, and the way into the profession. Altogether, I have been in contact with 35 truck drivers, 18 women and 17 men. As a theoretical framework, I have used the theories based on gender and gender marking process from primarily Hirdman, Westberg - Wohlgemuth. This has helped me to create an understanding of the challenges and problems that women in the truck driving industry may be facing. The study showed that the majority of women in the study have relatives or friends and ac-quaintances that drive a truck. It is in this way that they have approached the profession and gained an understanding of the profession when they were younger. Truck driving profession is a profession they enjoy and they do not want to change profession. The feeling of freedom and to a certain extent, the possibility to be able to plan their day themselves, is highlighted as posi-tive things about their work. The study showed that even though they see their profession as heavy and tiring, everything can be solved. Stresses from external factors that are beyond their control are mentioned as less positive aspects of the profession.

Sverige är andelen kvinnor på chefspositioner liten. I många organisationer arbetar man med att försöka förändra detta. En vanlig förändringsmetod är ledarutvecklingsprogram för kvinnor. Det är vad som händer inom ramen för ett sådant program - ett ledarutvecklingsprogram med syfte att öka andelen kvinnor på chefspositioner - som studeras i dennabok. Frågor som diskuteras är: Hur kan ett sådant program vara utformat?Vilka föreställningar om ledarskap, manlighet och kvinnlighet återskapas inom ramen för programmet och hur går detta till? Öppnar programmet upp för ett ifrågasättande och en förändring av mansdominerade strukturer, eller bidrar de snarare till att återskapa dessa? Vad säger detta i så fall om jämställdhetsarbete i organisationer? Boken grundar sig på en fallstudie av ett ledarutvecklingsprogram som bestod av ett tiotal 2-5 dagar långa utbildningar som handlade om ledarskap och/eller kön, samt ett mentorprogram. Beroende på könsfördelningen bland deltagarna och hur innehållet behandlar (eller inte behandlar) kön, ger de olika delarna upphov till olika föreställningar om ledarskap och kön. En del av föreställningarna innebär ett ifrågasättande, medan andra innebär ett återskapande av organisationens könsordning. Bokens titel, Stridspiloter i vida kjolar, syftar på de delvis motsägelsefulla föreställningar som återfinns inom ramen för programmet. I studien framkommer hur ledarutvecklingsprogram för kvinnor kan förstås som en kompromiss mellan traditionell ledarutveckling, med syfte att återskapa befintliga maktrelationer, och traditionellt jämställdhetsarbete, med syfte att ifrågasätta dessa. Studien visar i och med detta hur förändringsförsök som innebär att befintliga maktstrukturer ifrågasätts leder till både återskapande och förändring.   Innehåll: 1.  Problembakgrund och syfte2.  En skapad, könsmärkt verklighet3.  Organisation och kön4.  Jämställdhetsarbete i organisationer5.  Ledarutveckling i organisationer6.  Metod7.  Programmet - från början till slut8.  Programmet - deltagarnas reflektioner9.  Moduler med könsperspektiv10. Könsblinda moduler11. Ledarutveckling och jämställdhet12. Sammanfattning och slutsatserLitteraturförteckningEnglish SummaryBilaga 1Bilaga 2 / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Umeå : University, 2004. / S. 296-314: Bibliografi.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Att vara ung kvinnlig chef är ett outforskat område som behöver belysas. Denna studie syftar till att undersöka vad det innebär att arbeta som offentligt anställd ung kvinnlig chef. Urvalet bestod av fyra unga kvinnliga chefer verksamma inom en stor kommun i Sverige. Med en etnografisk metodansats utfördes åtta deltagande observationer inklusive en fokusgruppsintervju. Resultatet påvisade att cheferna ansåg att faktorer som ålder och kön inte spelade roll när det gällde ledarskap. Trots detta uppfattades en känsla av ambivalens i synen på betydelsen av sin ålder och kön genom att man gjorde skillnad på sina medarbetares ålder och kön. Då ansåg cheferna att yngre, äldre, manliga och kvinnliga medarbetare behövde olika bemötanden. För att förstå studiens resultat i sin helhet användes teorier med inspiration från Charon och den symboliska interaktionismen som betonar att vi blir till i den sociala interaktionen med andra. Systemteori användes även för att synliggöra hur cheferna påverkas och påverkar den samhälleliga bilden av chefsrollen. / Being a young female manager is an unexplored area that needs to be highlighted. This study therefore aims to explore what it means to work as a young female public servant manager. The sample consisted of four young female managers in a large municipality in Sweden. With an ethnographic research approach, eight participating observations including a focus group interview was performed. The result showed that the managers felt that factors such as age and gender did not play a role in their leadership. Despite this, we perceived a sense of ambivalence in the view of the importance of age and gender by making a difference in their employees’ age and gender. The managers considered that younger, older, male and female employees were needed different treatment. To understand the result of the study in its entirety, theories inspired by Charon and symbolic interactionism was used which emphasizes that we become us by the social interaction with others. Systems theory was also used to show how the managers are affected and also affecting the society’s image of the general management role.