Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens böcker Barnen på Bråkmakargatan (1958) och Madicken (1960) ur ett genusperspektiv. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur Lindgrens karaktärer Lotta och Madicken framställs i de valda böckerna utifrån genusbegreppet. Slutligen kommer karaktärerna analyseras utifrån hur de kan användas i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. För att kunna analysera de två karaktärerna används även Maria Nikolajevas (1998) schema som beskriver män respektive kvinnors stereotypa drag inom litteraturen. Resultatet av uppsatsen visar att båda karaktärerna framställs som normbrytande utifrån sitt biologiska kön samtidigt som de har stereotypiska drag. Resultatet visar också att Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus.

Studiens syfte är att analysera hur kvinnliga superhjältar porträtteras i dagens filmer med fokus på populärkultur, feminism och genus.  Vi har valt att analysera filmerna Wonder Woman (2017), Captain Marvel (2019) och Black Widow (2021) genom en hermeneutisk och semiotisk analysmetod. Det teoretiska ramverk som används i analysarbetet är fyra olika teorier som behandlar begreppet genus, “The Male Gaze” som handlar om den manliga blicken i film och slutligen teorin om stereotyper. Teorierna bidrar till en ökad förståelse för hur kvinnliga superhjältar framställs i filmerna. Resultat och analys identifierade att tre superhjältar utmanar och befäster de könsroller som finns i samhället. Alla har både feminina och maskulina drag men där de utseendemässigt sexualiseras. De kvinnliga superhjältarna har en feministisk ståndpunkt men det framställs olika. I slutdiskussionen diskuteras resultat tillsammans med tidigare forskning och teorier. Vi kan se en förändring på hur de kvinnliga superhjältarna framställs då vi jämför med den tidigare forskningen i förhållande till dagens populärkultur och feminism.

Syftet med studien var att undersöka representationen av kvinnliga idrottare i sportdokumentärer på tre strömningstjänster: SVT Play, TV4 Play och Viaplay. Studien behandlade tre huvudsakliga forskningsfrågor: I vilken utsträckning representeras kvinnliga idrottare som huvudpersoner? Hur konstrueras föreställningar av kvinnliga idrottare genom visuella och textuella element i sportdokumentärer? Vilka likheter respektive skillnader går att utläsa i representationen av kvinnliga idrottare mellan public service och kommersiella aktörer? Genom en kvantitativ innehållsanalys av 170 sportdokumentärers omslagsbilder, titlar och innehållsbeskrivningar avslöjades en betydande underrepresentation av kvinnliga idrottare på samtliga strömningstjänster. Resultaten påvisade också att när kvinnor representeras tenderar de att framställas som offer eller individer som övervinner motgångar. Den kvantitativa analysen förlängdes med en kvalitativ semiotisk analys av tre dokumentärer för att ytterligare utforska hur kvinnor porträtteras i det visuella materialet. Analysen indikerade ett särskilt fokus på kvinnors historiska kamp för idrottsutövande på grund av ojämställdhet, med begränsat fokus på att skildra deras faktiska atletiska prestationer. Resultaten ställdes i relation till teorier som berör vidmakthållandet av stereotyper och makthierarkier förknippade med kön genom mediernas utbud av sportdokumentärer. Gällande den tredje forskningsfrågan visade resultaten skillnader i representation mellan public service och kommersiella aktörer. Public service-media uppvisade en bredare representation av kvinnliga idrottare, men även deras utbud av sportdokumentärer tenderade vidmakthålla bilden av kvinnor som offer som kämpar för sina rättigheter. Studien understryker slutligen vikten av att ifrågasätta och utmana rådande representationer inom fältet för dokumentärer. / The purpose of the study was to examine the representation of female athletes in sports documentaries across three streaming services: SVT Play, TV4 Play and Viaplay. The study addressed three main research questions: To what extent are female athletes represented as protagonists? How are perceptions of female athletes constructed through visual and textual elements in sports documentaries? What are the similarities and differences in the representation of female athletes between public service and commercial media? Through a quantitative content analysis of 170 sports documentaries' cover images, titles, and descriptions, a significant underrepresentation of female athletes was revealed across all streaming services. The results also indicated that when women are represented, they tend to be depicted as victims or individuals overcoming challenges. The quantitative analysis was supplemented with a qualitative semiotic analysis of three documentaries to further explore how women are portrayed in the visual material. The analysis suggested a particular focus on women's historical struggle for sports participation due to inequality, with limited emphasis on depicting their actual athletic achievements. Results were contextualized with theories addressing the perpetuation of stereotypes and power hierarchies associated with gender through the media's offerings of sports documentaries. Regarding the third research question, results showed differences in representation between public service and commercial channels. Public service media demonstrated a broader representation of female athletes, but their offerings of sports documentaries also tended to perpetuate the portrayal of women as victims fighting for their rights. The study ultimately underscores the importance of questioning and challenging prevailing representations within the field of documentaries.

Purpose: ACL-injuries are comon in female soccer. Preventative intervention has a positive effect on its prevalence. The purpose of this study is to investigate active leader experience of prophylactic neuromuscular exercise and its effect on ACL-rupture in female soccer between 14-16 years. Design and method: A descriptive, qualitative design using semi-structured interviews with active soccer coaches. Qualitative content analysis was employed for data interpretation.  Results: The results contain six categories and fourteen subcategories showing the leaders all had knowledge of neuromuscular exercise (NMT); but that a variety of factors lead to low implementation. Knowledge of NMT was insufficient to support full implementation coupled to a lack of guidelines describing how NMT should be implemented and why. Knowledge of NMT did not reach key people. Courses should include more detailed information with guidance on the design of training, with more information about prophylactic exercise and NMT. Conclusions: Leaders are aware of NMT but there is a lack of knowledge. It is important to supplement course material to include NMT. More guidelines, education and information needs to reach key people for sustainable implementation. Without necessary education, it will not be possible to achieve sufficient compliance to ensure a significant decrease in ACL-ruptures.

I denna uppsats undersöks likheter och skillnader mellan huvudkaraktärerna i Kerstin Thorvalls Det mest förbjudna (1976) och Martina Montelius Oscar Levertins vänner (2015) utifrån figurationen av den kvinnliga grotesken. Den kvinnliga grotesken är hon som gör ett spektakel av sig själv och omkullkastar hierarkierna genom att inte bete sig enligt den normativa kvinnorollen – hon är en emancipatorisk figuration som har möjlighet att trotsa rådande maktordningar. En komparativ närläsning görs av romanernas huvudkaraktärer utifrån fem valda aspekter: Den manliga blicken, Plikten som kvinna, Kladdet och den groteska kroppen, Skrattet och att göra ett spektakel av sig själv samt Sexuella begär och skam. Uppsatsens teoretiska begrepp hämtas i första hand från Anna Lundbergs Allt annat än allvar - Den komiska kvinnliga grotesken i svensk samtida skrattkultur (2008) och Mary Russos The female grotesque: risk, excess and modernity (1995). Avslutningsvis diskuteras hur båda romanerna skildrar kvinnliga utvecklingshistorier där huvudkaraktärerna bejakar sina inre grotesker och på så sätt undviker samhällets konventioner. Den kvinnliga grotesken har inte förändrats nämnvärt under de senaste 40 åren, utan de kvinnliga plikter och normer som upplevdes tryckande under 70-talet gör sig påminda än idag och den rebelliskt tvära attityden mot dessa är lika stark hos båda huvudkaraktärerna.

Syftet med studien var att utforska vilka erfarenheter och upplevelser kvinnliga polisstudenter hade av kön och genus under polisutbildningen. Data samlades in genom intervjuer med fyra kvinnliga polisstudenter. Materialet analyserades därefter utifrån den kvalitativa analysmetoden tematisk analys. Ur den tematiska analysen konstruerades fyra huvudteman: Bilden av en polis, Den kvinnliga polisen, Uppfattningar om jämlikhet samt Genusfrågornas plats på polisutbildningen. Studiens deltagare målade upp en komplex bild kring hur de upplevde att en kvinnlig polisstudent “skall vara”. Vissa slutsatser som denna studie drar faller i linje med tidigare forskning inom området. Detta då det föreföll som att föreställningar och normer för hur en polis “skall vara” fortsätter att påverka de kvinnliga studenterna på polisutbildningen. Vidare resultat från denna studie visar på att kvinnliga polisstudenter upplevde att den pågående rörelsen inom polisutbildningen mot ett mjukare förhållningssätt med högre värdering av traditionellt mer feminina egenskaper var positivt märkbar.

The four largest newspapers in Sweden, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, all have different political stands, but does it affect their reporting on different parties and their leaders? In 2013 and 2014 two of the nine party leaders in the Swedish parliament, Riksdag, were female, Annie Lööf (Centre Party) and Åsa Romson (the Green Party). This study examines the differences between the reporting on these two politicians in four newspapers and how they are portrayed using quantitative content analysis and framing analysis. Earlier studies by Kent Asp have shown that the Green Party (Miljöpartiet) is the most popular party among Swedish journalists, which could mean that the party is overrepresented and gets a special treatment in the media. In contrast, the Centre Party (Centerpartiet) is among the least popular among Swedish journalists and could therefore risk to be underrepresented. This study also researches if the portrayal of these two party leaders is in any way connected to their gender, as previous research shows that women politicians are treated differently to their male colleagues. Topics like family, private life and their appearance are often discussed instead of their work. Lastly this study investigates if there are differences in reporting between an election year, 2014, and a regular year, 2013. Our study shows that the political stands of the newspapers have an effect, even if only slight, on the reporting. Furthermore, Miljöpartiet does not get a special treatment as one might think, it’s rather the other way round. We found that the reporting on Annie Lööf and Centerpartiet was far more positive than the reporting on Åsa Romson and Miljöpartiet. We could not see that the reporters treated these politicians specially based on their gender, contrary to earlier studies. Finally, we found out that the newspapers focus on the party leaders rather than the parties themselves, which corresponds to the tendency of personification discussed in previous research. / De fyra största nyhetstidningarna i Sverige, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har olika politiska ståndpunkter, men påverkar det deras rapportering av olika partier och deras partiledare? 2013 och 2014 var två av de nio partiledarna i Sveriges riksdag kvinnor, Annie Lööf (Centerpartiet) och Åsa Romson (Miljöpartiet). Den här uppsatsen undersöker skillnaderna mellan rapporteringen av dessa två politiker i fyra nyhetstidningar och hur de porträtteras, genom kvantitativ innehållsanalys och framing analysis. Tidigare studier av Kent Asp har visat att Miljöpartiet är det mest populära partiet bland svenska journalister, vilket kan betyda att partiet är överrepresenterat och får specialbehandling av medier. Tvärtemot är Centerpartiet bland de minst populära partierna bland svenska journalister och har därför en risk att bli underrepresenterade. Den här studien undersöker också om porträtteringen av dessa två partiledare på något sätt är kopplad till deras kön, då tidigare forskning visat att kvinnliga politiker behandlas annorlunda än deras manliga kollegor. Ämnen som familj, privatliv och deras utseende diskuteras ofta istället för deras jobb. Slutligen så undersöker denna studie om det finns några skillnader i rapporteringen mellan ett valår, 2014, och ett vanligt år, 2013. Vår studie visar att den politiska ståndpunkten hos tidningarna har en effekt, om än bara liten, på rapporteringen. Dessutom får Miljöpartiet ingen specialbehandling som man kunnat förvänta sig, utan det är snarare tvärt om. Vi såg att rapporteringen om Annie Lööf och Centerpartiet var långt mer positiv än rapporteringen om Åsa Romson och Miljöpartiet. Vi kunde inte se att reportrarna behandlade dessa politiker annorlunda baserat på deras kön, till skillnad mot tidigare studier. Slutligen såg vi att nyhetstidningarna fokuserar på partiledarna istället för själva partierna, vilken stämmer överens med tendenserna för personifiering som diskuterats i tidigare forskning.

Denna studie fokuserar på mediers framställning av män och kvinnor i sportjournalistiken. Utifrån ett genusperspektiv analyserar vi Aftonbladets nyhetskrönikor av de Olympiska Spelen sommaren 2016. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnliga atleter framställs gentemot manliga atleter inom sportjournalistiken. Vi undersöker även om det råder en hegemonisk maskulinitet i rapporteringen. I utförandet av studien har vi använt oss av kritisk diskursanalys (CDA) som både metod och teori. Som komplement till CDA som teori, utgår vår analys från genusteori, hegemonisk maskulinitet och stereotyper. Studien grundar sig i fem olika analysverktyg hämtade ur Carvalhos (2008) steg-för-steg modell för kritisk diskursanalys. Modellen gör det möjligt för en kritisk analys av textens innehåll samt skildringar av manliga och kvinnliga atleter. Resultaten visar att det i jämförelse med tidigare studier råder en ändring i diskursen. De kvinnliga atleterna i studien skildras inte av negativa stereotyper. Fokus ligger inte på kvinnornas sociala roll, utan de beskrivs istället utifrån sina bedrifter som atleter. Det råder en jämställd skildring av kvinnliga och manliga atleter utifrån ett genusperspektiv och den hegemoniska maskuliniteten stöds inte i vår studie. / The focus of this study lies on medias representation of male and female athletes in sports journalism. The research has been conducted on one of Sweden’s biggest newspaper, Aftonbladet. This study has, from a gender perspective, critically analysed Aftonbladets news coverage of the summer Olympic games of 2016. The purpose of this study is to examine how female athletes is portrayed in sports journalism in comparison with male athletes, and to see if a hegemony masculinity shows in the news coverage. To carry this study into effect we chose to use critical discourse analysis as both method and theory. To complement CDA as a theory we also base our analysis in the theory of gender, stereotypes and hegemony masculinity theory. This study is based on five analytic tools that was recovered from Carvalhos step-by-step model for a critical discourse analysis. This makes it possible for a critical qualitative analysis of the text and the depiction of male and female athletes. The model makes it possible to examine the chronicles use of linguistic, as the content of the text is broken down thoroughly and deeply analysed. In comparison to earlier studies, our results shows that there is a change in the discourse. The female athletes in the study are not described by negative stereotypes. The focus of the female athletes does not lie on them as social actors, instead they are described by their actions as athletes. From a gender perspective the female and male athletes are represented equally. There is no showing of a hegemony masculinity in the news reporting.

Sammanfattning   Titel: Effekten kvinnliga styrelseledamöter och ämbetstid i styrelsen har på CSR samt kulturella skillnaders inverkan på sambanden   Nivå: ​Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Celine Andersson och Louise Eriksson.   Handledare: ​Jan Svanberg.   Datum: ​2019 – Juni.   Syfte: ​På grund av påtryckningar från samhället har företagens intresse för CSR-aktiviteter på senare år ökat, och även skapat reglering och restriktioner kring detta. Ansvaret för att dessa regler och restriktioner efterföljs är styrelsens, där styrelsens agerande kan bero på dess sammansättning. Studien syftar till att undersöka om kvinnliga styrelseledamöter samt ämbetstiden i styrelsen kan ha en påverkan på företagens CSR genom ändrat intresse i dess CSR-aktiviteter, och även se om kulturella skillnader har en inverkan på ett eventuellt samband.   Metod: ​Studien har en positivistisk utgångspunkt med en hypotetisk-deduktiv ansats. Forskningsstrategin som studien utförs inom är kvantitativ, där data angående kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen och CSP hämtats från 598 respektive 704 företag från Europa respektive USA, vilket resulterat i 2990 respektive 3520 observationer under femårsperioden 2013-2017. För insamling av datan har vi använt databasen Thomson Reuters Datastream. Vi har även hämtat data angående nationers kulturella skillnader från Hofstede Insights, med hjälp av Country Comparison Tool. Sammanställning av datan har skett med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: ​Det resultat studien kommer fram till är att det finns ett positivt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR. Vi ser att ämbetstiden i styrelsen har en liten effekt på CSR, men här behövs det ytterligare forskning. Kulturella skillnader kan vi fastställa har en modererande effekt på båda ovanstående samband.   Examensarbetets bidrag: Bidraget som studien ger är en ökad kunskap kring hur styrelsens ämbetstid påverkar företagets CSR, den ger även en påbörjad fyllnad av forskningsgapet som finns kring hur kulturella skillnader påverkar sambandet. Vidare har vi ökat ett säkerställande av det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR, samt fastslagit att kulturella skillnader påverkar kvinnliga styrelseledamöters makt gällande CSR, samt hur ämbetstiden i styrelsen påverkar beslut kring CSR.   Förslag till fortsatt forskning: ​För framtida forskning på ämnet efterfrågar vi studier för den optimala andelen kvinnliga styrelseledamöter och var gränsen går för att det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR blir svagare. Vidare forskning på ämnet kan även vara att djupare studera om ämbetstiden har en påverkan på företagets CSR.   Nyckelord: ​Kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen, kulturella skillnader, CSP, CSR, Hofstede och ESG. / Abstract   Title: The impact of female board members and board tenure have on CSR and cultural differences on these relationship   Level: ​Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: ​Celine Andersson and Louise Eriksson   Supervisor: ​Jan Svanberg   Date: ​2019 - June   Aim: ​Due to pressure from the society, companies interest in CSR activities has increased in recent years, and has also caused regulation and restrictions on this. The board is responsible for ensuring that these rules and restrictions are complied with, where the boards actions may depend on its composition. This study aims to investigate whether female board members and the board tenure can have an impact on the companies CSR through a changed interest in the the companies CSR-activities, and also see if cultural differences might have an impact on a possible relationship.   Method: ​The study has a positivistic starting point with a hypothetical-deductive approach. The research strategy in which the study is conducted is quantitative, where data on female board members, board tenure and CSP were obtained from 598 and 704 companies from Europe and the US, which resulted in 2990 and 3520 observations during the five-year period 2013-2017. For data collection, we have used the Thomson Reuters Datastream database. We have also collected data on nations' cultural differences from Hofstede Insights, using the Country Comparison Tool. Compilation of the data has been made using the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: ​The result we found in the study is that there is a positive correlation between female board members and CSR. We can see that the board tenure has a small effect on CSR, but here further research is needed. Furthermore, we can determine that cultural differences have a moderating effect on both of the above relationships.   Contribution of the thesis: ​The contribution that the study provides is an increased knowledge of how board tenure affects the company's CSR, it also provides a commenced filling of the research gap that exists about how cultural differences affect the relationship. Furthermore, we have increased the assurance of the positive relationship between female board members and the CSR and has established that cultural differences affect the power of women board members regarding CSR, and how the board tenure affects decisions about CSR.   Suggestions for future research: ​For future research on the subject, we demand studies for the optimal proportion of female board members and where the limit goes for the positive relationship between female board members and CSR to be weaker. Further research on the subject can also be on whether the board tenure has an impact on the company's CSR.   Key words: ​Women on boards, board tenure, cultural features, CSP, CSR, Hofstede and ESG.

<p>The aim of this study is to analyse how pornography is used in the American comics X-Men, published by Marvel under the authorship of Chris Claremont.</p><p>I have applied Butler and MacKinnons theories about pornography as a performative speech, to this special art form. I have also investigated how censorship has influenced the comics evolution and whether it has affected the way women and sexual and ethnical minorities are represented. To corroborate how these theories apply, I have analysed three main female fig-ures in The X-Men comics - Storm, Phoenix and Shadowcat - and I have tried to identify how they relate to existing stereotypes.</p><p>The conclusion of this essay is that the women characters in X-Men break the existing stereo-types and create new implications. This reinforces Butler’s theory about the possibility to re-verse hate speech and diminishes MacKinnons perspective of pornography as an imperative.</p>