Feberboken, written by Stina Aronson and published in 1931, is a fragmentary meta literary autobiographical work told and written by the pseudonymous female author Mimmi Palm. The novel tells about a literary-erotic passion causing female subordination, fever and sick-ness. It balances between biography and fiction and consistently decontructs itself through its meta literary prespective. This essay finds that the structure of the novel and its thematical confusion of literature and erotique, fiction and reality, woman and man, derives from a struggle for definitions. Thus, the essay attempts to a close reading focusing on ambivalence and resistance and in order to determine the nature of the fever, it tries to analyze Feberboken in the light of early Swedish literary modernism. With Foucault’s definitions of the discour-sive relation of power and its regementarity, it reads the novel as an allegory of the female authorship in a masculine modernistic literary discourse, as well as an allegory of the female author’s practise of technologies of the self within this discourse. It finds that the novel is both influenced by and critical of the order of the modernistic literary discourse and that Aronson through pseudonymity and metaperspectivity is reaching for a gender neutral literary voice.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika. Studien omfattade 57 deltagare och genomfördes med hjälp av Women As Managers Scale (WAMS). Signifikanta skillnader i attityd till kvinnliga chefer uppvisades på basis av respondentens kön, akademiska bakgrund och erfarenhet av kvinnliga chefer. Inga signifikanta skillnader mellan den yngre och äldre respondentgruppen uppvisades. Studien visade därmed att det inte är rimligt att anta att ett generationsskifte på arbetsmarknaden kommer att förändra attityderna till kvinnliga chefer. De respondenter som hade negativa attityder till kvinnliga chefer ansåg att det är större skillnad mellan kvinnliga och manliga chefer än de respondenter som hade positiva attityder till kvinnliga chefer.

Att studera kvinnliga sexualförbrytare är problematiskt då gruppen är så liten. Studien är en litteraturstudie för att klargöra vad som är sammanställt kring denna lilla grupp. Uppsatsens frågeställningar handlar om huruvida det existerar någon generell bild av vem den sexualbrottsdömda kvinnan är, om det finns olika distinkta typer av sexualbrottsdömda och om svenska förhållanden är möjliga att översätta till internationella. Därför innehåller uppsatsen också en genomgång av de fall som utretts vid kriminalvårdens riksmottagning för långtidsdömda. För att behålla objektiviteten i fråga om internationell typologi presenterar författaren en rutnätsmodell med hjälp av vilken fall av den här typen kan spaltas upp förtydligas och presenteras utan typologi. Mycket av den existerande forskningen har fokuserat på att dela upp populationen i olika typologier. Tyvärr verkar det inte existera någon koncensus kring viken typologi man använder eller för den skull vad man använder typologin för. Således blir tidigare forskning svår att överskåda och använda vid exempelvis utveckling av behandlingsansatser. Då ämnet i sig varit och är färgat av tabun kring kvinnlig kriminalitet och sexualitet tar arbetet upp genusaspekter som en viktig del. Tabun som omgärdar ämnet ökar också sannolikheten att det förekommer stora mörkertal kring hur stor omfattningen av denna kriminalitet egentligen är. Det är uppsatsens slutsats att de undersökta svenska fallen passar in i den internationella bilden. Fortfarande kvarstår mycket forskning för att belysa denna del av kriminologin men uppsatsen kan sägas vara ett litet steg i rätt riktning.

The aim of this study is to explain and try to get an understanding for how women who are partners to substance missusers handle their lifesituation. To fulfill the aim of the study a qualitive method is used with a focus group as a data collection method. The theoretical framework is coping theory and system theory. The results show that women who are partners to substance missusers describe that they have a lifesituation filled with stress and worry. Because of their situation the women create and adjust their behaviors. We have been able to define the behaviors the women describe as ways to cope with their situation by using different coping strategies. Another part of the results show that women as a result of living with a substance missuser have developed new routines that have both positive and negative effects in the women’s everyday life. Furthermore the results show that those around the women try to influence the women´s ways to cope with their situations. The women describe that they only in a few cases considerate the opinions from those around them.

Sammanfattning Titel Kvinnliga karriärstrategier i revisionsbranschen Datum 2012-05-31
 Författare Besarta Hulaj & Daniel Nilsson Handledare Sven-Olof Yrjö Collin Utbildning Civilekonomprogrammet - redovisning
 Kurs 4FE03E Examensarbete Redovisning – Civilekonomuppsats 30 hp
 Inledning Revisionsbranschen har traditionellt sett varit ett manligt yrke, där normen har varit mannen. Trots att rekryteringen av kvinnor och män till revisionsbyråerna är lika stor är det fortfarande männen som bara några år efter inträde når högre positioner och har högre löner än sina kvinnliga kollegor. Ett problem som identifierats i dagens byråer är att kvinnor som inte får ett erkännande från byrån uttrycker att de vill lämna professionsyrket. Finns det då något beteende som kvinnor kan ta till sig för att förbättra sina möjligheter till en mer framgångsrik karriär i revisionsbranschen?
 Problemformulering Kan vi identifiera kvinnliga karriärstrategier i revisionsbranschen som påverkar certifieringstiden? Kan de kvinnliga revisorernas karriärsmål och deras demografiska situation förklara valet av karriärstrategi och certifieringstid?
 Syfte Syftet med denna studie är att identifiera kvinnliga karriärstrategier som påverkar certifieringstiden. Vi vill ta reda på denna aspekt genom att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan manliga och kvinnliga revisorers karriärstrategier och hur valet av karriärstrategi påverkar certifieringstiden.
 Metod Studien har baserats på en kvantitativ undersökningsmetod där det empiriska underlaget samlats in med hjälp av webb baserade enkäter. Urvalet har bestått av både godkända och auktoriserade revisorer som certifierats från 1 januari 2007 fram till 1 mars 2012. Resultat och slutsats Resultaten identifierade inte någon specifik karriärstrategi som påverkade kvinnliga och manliga revisorers certifieringstid. Studiens resultat visar att godkända manliga revisorer har en kortare certifieringstid än kvinnliga godkända revisorer. Bland de auktoriserade revisorerna fanns inga skillnader i certifieringstiden mellan könen. Kvinnliga revisorers certifieringstid påverkades av att de tog ut en längre föräldraledighet än vad de manliga revisorerna gjorde. / Abstract Title Women’s career strategies in the audit business Date 2012-05-31
 Authors Besarta Hulaj & Daniel Nilsson
 Advisor Sven-Olof Yrjö Collin Education Graduate Business Administration Programme
 Course 4FE03E Thesis in Business Administration–Major Accounting 30 hp Introduction The audit business has traditionally been a male profession, where the norm has been the man. Although the recruitment of women and men to the accounting firms are equal, it is still men who only a few years after entering the industry reaches higher positions and have higher salaries than their female colleagues. One problem identified in today ́s audit business is that women who do not receive acknowledgment report a higher tendency to plan to leave the business. Are there any behaviour that women can embrace to improve their opportunity for a more successful career in the audit profession? 
 Problem Can we identify women's career strategies in the audit profession that affect the certification period? Can the female auditors career goals and their demographic situation, explain the choice of career strategy and certification time? 
 Purpose The purpose of this study is to identify women career strategies that affect the certification time. We want to find out this aspect by examining whether there is any difference between male and female auditors' career strategies and how the choice of career strategy affects the certification time. 
 Method The study was based on a quantitative research method in which the empirical evidence was collected through Web-based surveys. The sample consisted of both approved and authorized auditors who passed their audit examination between the period of 1st of January 2007 until 1st of March 2012. 
 Results and conclusions The results did not identify a specific career strategy that affected female and male auditors certification time. Our results demonstrate that approved male auditors have a shorter certification time that female approved auditors. We found no difference in the certification time between the sexes among the authorized auditors. Female auditors certification time was affected by that they took out a longer parental leave than male auditors did.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött. Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder. Diskussionen genomförs främst med utgångspunkt i feministiska konstteorier och begrepp samt egna reflektioner. Då reklambilden, som har en stor spridning i samhället, är en stark producent av ett mer eller mindre stereotypt kvinnoideal och hur kvinnlighet syns i bilder, fungerar den som en bra motpart i diskussionen, för att visa vilka motbilder och föreställningar om kvinnlighet som den feministiska konsten bl. a jobbar emot. Det som vidare analyseras är vad konstnärernas problematisering gör med begreppet kvinnlighet, och hur man utifrån en feministisk synvinkel kan se begreppet som en konstruktion skapat i ett patriarkalt samhälle. Tecken, attribut, och seendets position som betydelsebärande element för att skapa kvinnlighet i bilder analyseras, utifrån ett maktperspektiv. Slutsatser som kan dras är att det sätt på vilket de feministiska konstnärerna problematiserar kvinnlighet, får begreppet att bli svårdefinierat. Kvinnlighet blir inte en fråga om en mer eller mindre sann bild av kvinnor utan en fråga om vilka föreställningar som finns om begreppet, vad det har för betydelse för hur det manifesteras och vilka konsekvenser det kan ha för synen på kvinnor. Uppsatsen kommer också redogöra för vilken relevans denna form av analysmetod och perspektivmedvetenhet har för ett kommande yrke som bildpedagog. / Lärarutbildning åk 5, Valbar inriktning Konst

Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen. Internationella studier visar att arbetsklimatet är hårt och de kvinnliga sportjournalisterna upplever att de utsätts för både diskriminering och trakasserier på grund av sitt kön. Frågeställningar:  Hur upplever kvinnor sin arbetssituation som sportreporter?  Hur ser de kvinnliga sportreportrarna på sportjournalistiken?                                 Hur upplever kvinnliga sportreportrar sina villkor i yrket jämfört med sina manliga   kollegor?             Undersökning: En kvalitativ metod har använts för att undersöka vad sex sportreportrarna, i olika åldrar och  med varierande arbetserfarenhet, tycker och tänker om sin roll på TV- och tidningsredaktioner och ute på fältet. Genom olika teoretiska genusperspektiv har frågeställningarna prövas för att få svar på hur de kvinnliga sportjournalister upplever sitt yrke, varför män är överrepresenterade inom sportjournalistiken och vilka konsekvenser det har. Slutsats: Utvecklingen går långsamt. Arbetsklimatet är hårt, det är en sned könsfördelning och det råder en ”grabbkultur” på sportredaktionerna. Arbetssituationen är inte särskilt jämlik, männen sitter på de styrande positionerna och det finns en diskriminerande attityd hos publiken. Trots det finns det kvinnor som arbetar som sportjournalister och stannar kvar inom yrket. De är utbildade, kompetenta, har ett genuint intresse för sport och har multikompetens. Med egenskaper som formats under uppväxten smälter de med lätthet in i den rådande manliga atmosfären. Men trots det har de andra förutsättningar och arbetar inte på samma villkor som sina manliga kollegor.

Sjukskrivningarna i samhället har ökat betydligt det senaste året. Stress i arbetet är en av orsakerna till detta och statistik visar att det främst är kvinnor som drabbas. Då majoriteten av företagen i Sverige består av småföretag samt att allt fler kvinnor väljer att starta eget, väcktes en nyfikenhet av att undersöka stressorsaker hos denna kategori. Därmed är syftet med studien att undersöka vad som kan stressa kvinnliga småföretagare i arbetet samt vad som kan kompensera denna eventuella stress. Vi vill även undersöka hur småföretagare sammantaget upplever stress när stressfaktorer och kompenserande faktorer vägts emot varandra. För att försöka finna svar på syftet utfördes en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med kvinnliga småföretagare. I dessa intervjuer kunde flera orsaker till stress identifieras. Vidare identifierades även faktorer som verkar kunna kompensera den stress som småföretagarna utsätts för i arbetet. Resultatet visar att intervjupersonerna inte upplever att den arbetsrelaterade stressen är så stor, att det leder till ohälsa. Studien har resulterat i en modell som visar att det bör finnas en balans mellan de faktorer som orsakar stress och de som kompenserar stressen. / The number of people on sick leave has increased significantly in the past year. One of the causes is stress at work and statistics show that mainly women are affected. As the majority of companies in Sweden are small enterprises and as more and more women opt to start their own businesses, we became interested in examining what causes stress for them. Therefore the purpose of this study is to examine what stresses female small business owners at work as well as what might compensate potential stress. We also wanted to investigate to what extent they are stressed due to work. In order to find answers to the causes a qualitative study based on eight interviews with female small business owners was carried out. Based on these interviews several causes of stress could be identified. Factors that seem to be able to compensate for the work-related stress that small business owners are exposed to could also be identified. The results show that the respondents do not feel that the work-related stress is so great that it is unhealthy. The study has resulted in a model showing that there should be a balance between the factors that cause stress and those which compensate for the stress.

Det finns idag fler personer som heter Johan som är VD i börsnoterade bolag än vad det finns kvinnliga VD:ar i Sverige. Uppsatsen är skriven om ett stort svenskt företag i näringslivet. Syfte med studien var att utvärdera varför kvinnliga chefer på höga positioner inom ett större svenskt företag i näringslivet har valt att sluta samt vad företaget kan förbättra för att bli en mer jämställd och attraktiv arbetsplats för kvinnor i chefsbefattningar. Forskning visar på att det idag 2013 fortfarande finns en hel del ojämställda arbetsplatser. Via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnliga före detta chefer på företaget har en bild av vad detta kan bero på skapats. Det som uppdagades i uppsatsen var att många av informanterna ansåg att företaget hade en gubbig struktur som de ansåg att företaget måste arbeta med att sudda ut för att bli en attraktivare arbetsplats samt att kvinnor generellt har svårare att nå högre positioner inom företaget jämfört med deras manliga kollegor. Det uppdagades även att ett antal av informanterna som företaget ansåg var high potential inte var medvetna om det.

Syftet med studien är att undersöka supporterkulturen inom fotbollen utifrån kvinnliga deltagares upplevelser med fokus på läktarvåldet och fenomenet huliganism. Målet är att peka ut upplevda känslor och lyfta fram kvinnliga fotbollssupportrars åsikter kring ämnet. Empirin har samlats in kvalitativt, nio kvinnliga fotbollssupportrar har intervjuats. Empirin visade att fotbollskulturen förmodligen håller på att bli ett könsneutralt territorium och att det finns ett starkt samband mellan makt och kunskap, både när det gäller kvinnliga fotbollssupportrars positionering, men även i arbetet att minska våldet som förekommer i samband med fotbollsmatcher. För att kunna minska och förebygga fotbollssupportrarnas utsatthet för våld på matcher krävs det att polisen och fotbollsklubbarna utbildar sig inom detta fenomen för att sedan utbilda supportrarna. Det empiriska materialet analyserades genom teorin differentiell association, teorier inom genus och Foucaults disciplineringsprocess.