Bakgrund: Globalt sett är bröstcancer den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Den vanligaste behandlingsformen är kirurgi, framförallt mastektomi som innebär att ett eller båda brösten opereras bort. Tidigare forskning visar att efter ingreppet är det vanligt att kvinnors psykiska välmående påverkas. Syfte: Syftet med studie var att belysa kvinnors upplevelse efter att ha genomgått mastektomi. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar. En induktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt tillämpas och data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framträdde genom analysen; kroppsuppfattning, sexualitet och sociala relationer. Utifrån kategorierna framkommer det att kvinnorna fick en negativt förändrad kroppsuppfattning, minskad sexuell aktivitet och känsla av att vara könlös. Slutsats: Kvinnor som genomgått mastektomi upplevde både psykisk och fysisk påverkan. Det var därför viktigt att sjuksköterskan hade förståelse och var öppen i mötet med mastektomerade kvinnor.

Syftet med min uppsats var att ta reda på hur sex unga kvinnor såg på träning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i åldrarna 18 till 20 år, samt litteraturstudier. Min frågeställning var hur dessa unga kvinnor såg på kroppen och träning, men även hur de såg på träning och femininitet. I min analys av min empiri har jag använt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och även viktigt i många fall att vara kvinnlig på gymmet, för att hävda sin kvinnliga könsidentitet. Träning och i synnerhet styrketräning, har länge setts som en manlig aktivitet, och att som kvinna träna och samtidigt vara sminkad gav inte upphov till frågetecken om kvinnans könsidentitet. Det var även skillnad på hur och vad män och kvinnor tränade, detta kom jag fram till berodde på att samhällets ideal om manligt respektive kvinnligt avspeglas på gymmet.

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende. Det finns många vetenskapliga studier kring vad som anses manligt respektive kvinnligt, och man kan se att dessa skillnader internaliseras hos individer redan som barn. Inom den tidigare forskningen ligger fokus främst på vuxna och skolungdomar i nedre tonåren, men inte kring övergången mellan dessa åldersgrupper, och vi har därför valt att studera hur manliga sistaårselever i det svenska gymnasiet talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Vi har utfört kvalitativa fokusgruppintervjuer och med utgångspunkt i hermeneutisk metodik analyserat interaktionen mellan eleverna i varje grupp. Vi finner att föreställningar om kvinnor och kvinnlighet som våra respondenter ger uttryck för både är sociala konstruktioner av rådande uppfattningar, men också befinner sig i ett stadium av förändring.

<p>Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige.</p><p>Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet. En hårlöshet under armarna och på benen upplevs ha stor betydelse i offentliga sammanhang samt inge känslor av att vara mer bekväm, kvinnlig, fräsch och attraktiv. Resultaten har likheter med tidigare forskning som pekar på den hårlösa kvinnokroppen som ett normgivande kvinnoideal och som en del i skapande av femininiteten. Vidare speglas resultaten i den symboliska interaktionismen samt en teori om den sociala kroppen.</p>

<p>Hur påverkar de många olika valmöjligheter och förväntningar som finns på ungdomar idag deras uppfattningar om sig själva? Detta är en av grundfrågorna som denna antologi bygger på. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvärldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv.</p><p>I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klädesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att kläder i allmänhet är en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsätter med att åskådliggöra hur ”komma ut”-processen kan förstås som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvärld. Därefter skriver Sara Johansson om hur unga kvinnors identitetsskapande i relation till deras uppfattning om kvinnlighet inte kan förstås som en isolerad process, utan måste ses som en del i ungdomarnas vardagsliv. Sist ut är Per Sandberg som visar att ideella nattvandrare genom att skapa förtroende hos ungdomar kan bidra till att motverka ungdomskriminalitet. Antologin avslutas med en gemensam diskussion om ungdomar och identitet, där vi resonerar kring de resultat som redovisats i respektive delar.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet och</p><p>kvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilken</p><p>granskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky,</p><p>övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäterna</p><p>har delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mäns</p><p>schablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av vald</p><p>tidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett samband</p><p>mellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess. Detta resultat reflekterar vi</p><p>kring utifrån ett feministiskt samt didaktiskt perspektiv, då vi som lärare är ålagda att arbeta</p><p>för ett jämlikhetstänkande mellan könen inom skolvärlden.</p>

<p>En trekant?– En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt. Utan samhället har normer och regler som formar vårt sexuella beteende och våra önskningar (Hedmius, 2000). Vårt syfte med studien är att lyfta fram om den kunskap som förmedlas via media till ungdomar påverkar dessa ungdomars tankar och attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Studiens frågeställning lyder: Finns det tydliga kopplingar mellan ungdomars tankar och attityder kring sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet, och medias presentationer av sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet? För att avgränsa studien har vi valt medieutbudet från Veckorevyn, Slitz, Tv3, Tv4 och kanal 5. Studiens empiriska material har samlats in via fyra fokusgrupper med ungdomar i artonårsåldern. Vi har bland andra valt Peter L. Berger och Thomas Luckmans (2003) socialisationsteori och Yvonne Hirdmans (2004) genuskontrakt som analysverktyg. Vårt resultat visar att medias presentationer av manlighet, kvinnlighet, sexualitet och intima relationer påverkar ungdomarna. Media som vi tagit del av upprätthåller ofta traditionella föreställningar, som bidrar till formandet av tankar och attityder kring sexualitet, manlighet och kvinnlighet. Dock påverkar nog även andra socialisationsagenter ungdomarna, så som familj, kompisar och skola.</p>

Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige. Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet. En hårlöshet under armarna och på benen upplevs ha stor betydelse i offentliga sammanhang samt inge känslor av att vara mer bekväm, kvinnlig, fräsch och attraktiv. Resultaten har likheter med tidigare forskning som pekar på den hårlösa kvinnokroppen som ett normgivande kvinnoideal och som en del i skapande av femininiteten. Vidare speglas resultaten i den symboliska interaktionismen samt en teori om den sociala kroppen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet och kvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilken granskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky, övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäterna har delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mäns schablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av vald tidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett samband mellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess. Detta resultat reflekterar vi kring utifrån ett feministiskt samt didaktiskt perspektiv, då vi som lärare är ålagda att arbeta för ett jämlikhetstänkande mellan könen inom skolvärlden.

En trekant?– En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt. Utan samhället har normer och regler som formar vårt sexuella beteende och våra önskningar (Hedmius, 2000). Vårt syfte med studien är att lyfta fram om den kunskap som förmedlas via media till ungdomar påverkar dessa ungdomars tankar och attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Studiens frågeställning lyder: Finns det tydliga kopplingar mellan ungdomars tankar och attityder kring sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet, och medias presentationer av sexualitet, intima relationer, manlighet och kvinnlighet? För att avgränsa studien har vi valt medieutbudet från Veckorevyn, Slitz, Tv3, Tv4 och kanal 5. Studiens empiriska material har samlats in via fyra fokusgrupper med ungdomar i artonårsåldern. Vi har bland andra valt Peter L. Berger och Thomas Luckmans (2003) socialisationsteori och Yvonne Hirdmans (2004) genuskontrakt som analysverktyg. Vårt resultat visar att medias presentationer av manlighet, kvinnlighet, sexualitet och intima relationer påverkar ungdomarna. Media som vi tagit del av upprätthåller ofta traditionella föreställningar, som bidrar till formandet av tankar och attityder kring sexualitet, manlighet och kvinnlighet. Dock påverkar nog även andra socialisationsagenter ungdomarna, så som familj, kompisar och skola.