No description available.

Kvinnans vanligaste cancersjukdom är bröstcancer och varje dag insjuknar omkring 20 kvinnor i Sverige. Risken att insjukna ökar efter 40 års ålder. Många kvinnor genomgår en mastektomi som behandlingsmetod vilket kan medföra både en förändrad kroppsuppfattning och ett lidande. Även den kvinnliga identiteten kan påverkas negativt. Syftet med studien är att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en mastektomi i samband med bröstcancer. Som metod har en litteraturöversikt genomförts enligt Fribergs modell. Analysen resulterade i två kategorier med fem subkategorier. Det har inkluderats totalt nio artiklar i resultatet. Litteraturöversiktens resultat påvisar att kvinnorna får en förändrad kroppsbild och en upplevelse av att kroppen känns främmande efter en mastektomi. Kvinnorna upplever en osäkerhet över kroppen som medför både ilska och sorg. En mastektomi påverkar självkänslan och den kvinnliga identiteten hos kvinnorna. Många kvinnor uttrycker att kroppen endast är komplett med två bröst vilket skapar en oro i relationen med partnern. Fyra av tio kvinnor anser att de inte får tillräckligt med stöd efter en cancerbehandling. Det är därför viktigt att kvinnor som genomgått en mastektomi får stöd både från vården och omgivningen. Kunskapsspridning kan hjälpa och stötta dessa drabbade kvinnor ur ett hållbarhetsperspektiv.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor globalt och i Sverige. Diagnosen är den främsta anledningen till en förtidig död bland kvinnor. En vanlig behandling är mastektomi, vilket innebär delvis eller total borttagning av ett eller båda brösten. Kvinnors upplevelser är individuella då de har en egen livsvärld. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Analysen har gjorts i fem steg enligt Friberg. Resultatet grundas på 19 kvalitativa artiklar.  Resultat: Resultatet visade en förändrad kroppsbild hos kvinnor som genomgått mastektomi vilket kunde resultera i en försämrad självkänsla. Ett bortopererat bröst orsakade en förändrad syn kring identitet, kvinnlighet och sexualitet. En känsla av normalitet och symmetri blev viktig hos kvinnorna och det kunde bli aktuellt med bröstprotes eller bröstrekonstruktion. Dessa upplevelser påverkade deras liv på olika sätt. Kvinnorna accepterade sin nya situation efter olika lång tid och stöd från omgivningen var betydelsefullt. Kvinnorna hade olika behov och förväntningar på stöd från sjuksköterskor.     Slutsats: Resultatet visar på vad kvinnor kan uppleva efter mastektomi vid bröstcancer. Genom ökad kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelser ska sjuksköterskan ge individuellt anpassat stöd utifrån deras livsvärld som kan tillgodose kvinnornas behov.

Den här uppsatsen handlar om Kristina Lugns poesi, de kvinnokroppar som befolkar hennes dikter och hur deras agerande kan läsas utifrån grotesk och queer teori. Jag skapar en queerfeministisk figuration, döper henne till Den kvinnliga grotesken och låter henne ta kropp i dikterna. Hon spinner trådar mellan teorierna, dikterna och yttervärlden. Metoden jag använder mig av är tematisk närläsning, med en bas av situerad kunskap enligt Donna Haraway. Med hjälp av de redskapen delar jag upp materialet i fyra tematiska delar; den stympade kroppen, den läckande kroppen, den trånande kroppen, och den djuriska kroppen. Mitt syfte är att utifrån grotesk och queer teori läsa hur kvinnokropparna i Kristina Lugns poesi agerar, och undersöka om agerandet representerar strategier för frigörelse från normativ kvinnlighet. / This essay concerns itself with the poetry of Kristina Lugn, the female bodies that inhabit her poems, and how their behaviour can be interpreted via grotesque and queer theory. Within, I create a queer-feminist figuration, I name her The female grotesque and finally let her corporealise in the poems. She spins threads between the different bodies of theory, the poems and society. The method is thematic close-reading, with a base of situated knowledge according to Donna Haraway. Using these tools I split up the material into four distinct thematical parts; the mutilated body, the leaking body, the yearning body and the animal body. My aim is to employ grotesque and queer theories in a reading of the female bodies in Kristina Lugns poetry and investigate whether their actions can be seen as representative of strategies for liberation from normative femininity.

Titel: Kvinnors upplevelser efter att ha genomgått hysterektomi. Bakgrund: Hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp där livmodern avlägsnas. I Sverige genomgår årligen cirka 10 000 kvinnor hysterektomi. Indikationer för hysterektomi kan vara onormala blödningar, postpartum blödning och myom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått hysterektomi. Metod: En litteraturstudie som grundas på åtta kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i tre huvudkategorier samt sex underkategorier. Anpassning till ett ”nytt liv” – nya möjligheter och att hantera situationen. Förlusten av det reproduktiva organet – infertilitet och kvinnlighet samt sexualitet och relationer. Emotionella påfrestningar – reaktioner och återupplevelser samt bemötande i sjukvården. Konklusion: Upplevelserna bland kvinnor som genomgått hysterektomi är individuella. Det är därför viktigt att sjuksköterskan aktivt lyssnar på kvinnans berättelse om sin situation. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur kvinnor upplever bemötandet av sjukvårdspersonal i samband med hysterektomi för att sjuksköterskan ska kunna ge adekvat och personcentrerad omvårdnad. / Title: Women’s experiences after gone through hysterectomy. Background: Hysterectomy is a surgical procedure where the uterus is removed. In Sweden approximately 10 000 women undergo hysterectomy annually. Indications for hysterectomy can for example be abnormal bleedings, postpartum haemorrhage and uterine fibroids. Aim: The aim of this literature study was to illuminate experiences of women who had undergone hysterectomy. Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Results: The results were presented in three main categories and six subcategories. Adaption to a ”new life” – new opportunities and to handle the situation. The loss of the reproductive organ – infertility and femininity and sexuality and relationships. Emotional strains – reactions and re-experiences and treatment in healthcare. Conclusion: The experiences of women who have undergone hysterectomy are individual. Therefore, it is of importance that nurses actively listen to the woman's story about her situation. There is a need for more qualitative research regarding women’s experiences of the hospitality from the healthcare providers during hysterectomy so nurses can provide adequate and person-centered care.

Denna studie undersöker korrelationen mellan en ökad grad av sexualisering av kvinnliga monster och obehagskänslor. Artefakten som skapades för detta syfte bestod av fem versioner av en monsterdesign i olika grader av sexualisering. 16 personer deltog i studien och resultaten visar att obehagskänslor påverkas av en högre grad sexualisering, men det finns ingen påtaglig skillnad i hur de olika könen upplever ett sexualiserat kvinnligt monster. Undersökningen baseras på forskning kring monstruös kvinnlighet och dess plats i skräckgenren. Artefakten som skapades inspirerades bl.a. av Silent Hill 2 (Konami, 2001) och dess karaktärsdesign för dess kvinnliga monster. Denna undersökning kan användas i syfte av en större utredning gällande genus och hur de olika könen och olika sexualiteter uppfattar sexualiserade kvinnliga monster. De applicerade teorierna hade även kunnat användas för en undersökning om stigmatisering av mental sjukdom i skräckgenren.

<p>Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner – positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. </p><p>Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.</p><p>Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm. Programmet har av oss blivit kategoriserat som en mix av pratshow och magasinprogram utifrån programmets uppbyggnad och sitt varierade innehåll. Förkväll byggs upp av fem olika teman för respektive veckodag. Exempel på teman är skönhet och mode, relation- och själsfrågor och fest.</p><p>Teori Vi har utifrån bland annat diskursbegreppet försökt redogöra för hur föreställningen om kvinnlighet skapas och hur konstruktionen av kön framkallas i maktförhållanden. För att kunna besvara våra frågeställningar har den mediala kvinnoframställningen studerats, samt vad som kategoriseras som kvinnligt genom språk och stil.</p><p>Metod Med hjälp av en kvalitativ textanalys har vi studerat och analyserat Förkväll. Textanalysen har tillämpats på tre transkriberade texter, vari vi sett till det explicita men främst sökt de implicita meningarna. Analysen fokuserar på dessa tre texter. </p><p> </p><p>Nyckelbegrepp Kvinnlig konstruktion, språk, genre och stil, diskurser, makt, stereotyper och förväntningar.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister.</p><p>För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat på</p><p>Vi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler.</p><p>Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället.</p><p>Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll. Flera av våra informanter formades till profiler för sina respektive tidningar.</p><p><em>Expressen eller <em>Aftonbladet. Vi frågade dem om hur de kom in på kvällspressen, hur de upplevde det att vara kvinna i en väldigt mansdominerad bransch, och vilka förändringar kvinnorna fick igenom. </em></em></p>

ProblemDå genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner – positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. SyfteUppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll. BakgrundFörkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm. Programmet har av oss blivit kategoriserat som en mix av pratshow och magasinprogram utifrån programmets uppbyggnad och sitt varierade innehåll. Förkväll byggs upp av fem olika teman för respektive veckodag. Exempel på teman är skönhet och mode, relation- och själsfrågor och fest. TeoriVi har utifrån bland annat diskursbegreppet försökt redogöra för hur föreställningen om kvinnlighet skapas och hur konstruktionen av kön framkallas i maktförhållanden. För att kunna besvara våra frågeställningar har den mediala kvinnoframställningen studerats, samt vad som kategoriseras som kvinnligt genom språk och stil. MetodMed hjälp av en kvalitativ textanalys har vi studerat och analyserat Förkväll. Textanalysen har tillämpats på tre transkriberade texter, vari vi sett till det explicita men främst sökt de implicita meningarna. Analysen fokuserar på dessa tre texter. NyckelbegreppKvinnlig konstruktion, språk, genre och stil, diskurser, makt, stereotyper och förväntningar.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister. För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat på Vi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler. Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället. Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll. Flera av våra informanter formades till profiler för sina respektive tidningar. Expressen eller Aftonbladet. Vi frågade dem om hur de kom in på kvällspressen, hur de upplevde det att vara kvinna i en väldigt mansdominerad bransch, och vilka förändringar kvinnorna fick igenom.