Revisionsbranschen karaktäriseras av en hierarkisk organisation med tydliga karriärsteg för medarbetare att följa. För att nå den högsta positionen, partner, är en betydande faktor att medarbetare har en viss storlek på sin kundstock och därmed kan generera intäkter till byrån. Traditionellt har revisionsyrket dominerats av män, men de senaste decennierna har allt fler kvinnor etablerat sig i branschen vilket resulterat i en jämn könsfördelning. På de högre positionerna, såsom partner, dominerar trots det fortfarande männen. Jämställdhet är ett omdebatterat område och förändringar sker kontinuerligt. Syftet med studien är därför att skapa en djupare förståelse för orsakerna till kvinnors underrepresentation på partnernivå inom revisionsbranschen. Vidare kommer det undersökas om det finns skillnader mellan storstads- och småstadskontor som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Den teoretiska referensramen består dels av en grundläggande beskrivning av revisonsyrket och dess organisation, dels av genusteorier som kan förklara varför kvinnor inte återses i samma utsträckning som män på toppbefattningar i arbetslivet. Genom intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från småstads- respektive storstadskontor framkommer det att det finns goda möjligheter, oavsett kön, att avancera i karriären. Vår studie tyder på att flera av de teorier som förklarar kvinnors underrepresentation på högre positioner, såsom glastak och homosocialitet, inte upplevs förekomma i någon större omfattning i praktiken, istället är det till stor del är en tidsfråga innan även toppositionerna inom revisionsbranschen är könsbalanserade. Den främsta förklaringen till att kvinnor hamnar efter män i karriären tycks ändå vara att de är föräldralediga längre samt att deras karriärsambitioner förändras i samband med bildandet av familj. Den tydligaste skillnaden som framgår mellan storstads- och småstadskontor är att kvinnor på småstadskontor har begränsad tillgång till kvinnliga förebilder och kvinnliga mentorer vilket kan ha en negativ påverkan på deras karriär. / The audit industry is characterized by a hierarchical organization with clear career steps for employees to follow. In order to reach the highest position, partner, it is important that the employee has a certain number of clients and thereby can generate revenues for the agency. Traditionally, the audit profession has been dominated by men, but in recent decades an increasing number of women have started to work in the industry, which has resulted in a balanced gender distribution. Although, in the higher positions, such as partner, men still dominate. Gender equality is a debated issue and changes occur continuously. The aim of this study is therefore to gain a deeper understanding of the causes of women’s underrepresentation at the partner level in the audit industry. Furthermore, it will be examined if there are any differences between small city offices and large city offices that affect women's career opportunities in the audit industry. The theoretical framework consists partly of a basic description about the audit profession and its organization, and partly by gender theories that can explain why women are not seen at the top positions of the organizations in the same extent as men. Through interviews with female authorized public accountants from small city offices as well as large city offices, it is found that there are good opportunities, regardless of gender, to advance in the career. Our study indicates that several of the theories that explain women's underrepresentation in higher positions, such as glass ceiling and homosociality, are not perceived as something that occurs to a significant extent in practice, instead it is largely a matter of time before the top positions in the audit industry are gender balanced as well. Still, the main reason for women ending up beneath men in their careers seems to be that they are on parental leave longer and that their ambitions for career advancement changes when they have children. The most obvious difference between small city offices and large city offices is that women in small town offices have limited access to female role models and female mentors, which may adversely affect their careers.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som spelar in i kvinnliga revisorers karriärval samt hur glastak och jämställdhet upplevs av kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer. Syftet kommer att besvaras med hjälp av två frågeställningar; Vilka faktorer spelar in i kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer? Upplever kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer att de har samma möjligheter att utveckla ett bra samspel mellan hem och arbete som manliga revisorer? Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk presenterar inledningsvis kvinnors förutsättningar i tidigare mansdominerade branscher och hur könsmärkning av yrkesroller leder till att traditionella könsordningar upprätthålls. Teorikapitlet mynnar sedan ut i en teoridel om ojämn könsfördelning på ledande positioner samt hur kvinnor fastnar på underordnade positioner. Avslutningsvis en teoridel om hur mannen setts som normen för lönearbete och värderas högre av organisationer än kvinnor som kopplats till oavlönat hemarbete, samt vilka faktorer som påverkar ett bra samspel mellan karriär och familjeliv. Metod: Studiens metod bygger på en kvalitativ ansats med empiriska data i form av semistrukturerade intervjuer med selektivt urval av kvinnliga revisorer från medelstora revisionsbyråer. Empiri: Studiens empiriska data från tio respondenter från olika medelstora revisionsbyråer i Sverige presenteras i detta kapitel. Resultaten från intervjuerna sammanvävs i teman om karriär, samspel mellan hem och arbete, normer och könsfördelning, rollen som delägare samt jämställdhet inom revisionsbranschen.  Slutsats: De främsta faktorerna som ligger till grund för kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer är osäkerhet, utanförskap, manliga normer, prioriteringar och föräldraledighet. En av slutsatserna som presenteras är att faktorerna är glastak som återfinns i organisationskulturen och organisationsstrukturen inom tidigare mansdominerade organisationer. Kvinnliga revisorer indikeras följa andra möjlighetsstrukturer än män på grund av detta, vilket innebär att det inte alltid finns utrymme för kvinnor att utvecklas och klättra karriärmässigt. / Purpose: The purpose of this study is to explain the factors that play a role in female auditors career choices and how glass ceilings and gender equality are experienced by female auditors in medium-sized auditing firms. The purpose will be answered with the help of two research questions; What factors play into the career choices of female accountants in medium-sized auditing firms? Do female accountants in medium-sized auditing firms feel that they have the same opportunities to develop a good interaction between home and work as male accountants? Theory: The theory chapter initially presents theory on women's working conditions in previously male-dominated industries and how gender labeling of professions leads to the maintenance of traditional gender orders. This results in theory about uneven gender distribution in superior positions and how women get stuck in subordinate positions. Finally, theory is presented about how men are seen as the norm for paid work and are valued higher by organizations than women who are linked to unpaid homework, as well as the factors that affect a good interplay between career and family life. Method: The study method is based on a qualitative approach with empirical data in the form of semi-structured interviews with a selective selection of female auditors from medium-sized auditing firms. Empirical foundation: The empirical data of the study from ten respondents from different medium-sized auditing firms in Sweden are presented in this chapter. The results from the interviews are interwoven in themes about careers, the interaction between home and work, norms and gender distribution, the role as a partner and gender equality in the auditing industry. Conclusion: The main factors underlying the career choices of female auditors in medium-sized audit firms are uncertainty, exclusion, male norms, priorities and parental leave. One of the conclusions presented is that the factors are glass ceilings that are found in the organizational culture and structure within previously male-dominated organizations. Female auditors are indicated to follow different opportunity structures than men because of this, which means that there is not always room for women to develop and climb career-wise.